Barnens delaktighet, näringsrik mat och samarbete på Vintrie förskola

På Vintrie förskola arbetar kocken Nela Pasalic. Barnen på förskolan är delaktiga i Nelas kök. Tillsammans med pedagogen Helena Lovdal och resten av personalen på förskolan arbetar Nela för att servera god, ekologisk och näringsrik mat till barnen.

Nela Pasalic, kock och Helena Lovdal, pedagog på Vintrie förskola.

– Vi vill att maten ska vara en del av livet och att alla barn ska vara friska, säger Helena och fortsätter:

– Nela är en väldigt driftig och intresserad kock. Varje dag, när maten är klar, går hon runt och frågar vad barnen och personalen tycker om måltiden. Hon vill verkligen veta vad vi tycker och kan ta kritik. Det har lett till en tydlig och fungerande kommunikation. Nela utvecklar hela tiden maten och hittar på nytt.

På Vintrie förskola är barnen delaktiga i köket.

Vintrie förskola är barnen med i köket och hjälper till. Storleken på barngruppen i köket varierar beroende på barnens ålder, men det brukar vara ungefär 3-5 barn åt gången. Tidigare har barnen bland annat skapat egna menyer.

– Vi gör det mesta av maten från grunden och använder inte gärna halvfabrikat, säger Nela.

– Barnen är väldigt intresserade av ingredienserna. De vill till exempel smaka, lukta på och se olika kryddor, säger Helena.

Helena säger att det finns mycket barnen kan lära genom att vara i köket. Hon menar att det utan svårighet går att få in t.ex. matematik, färg och form. Förskolan har även en egen kolonilott. Och barnen är med och skördar, planterar och rensar ogräs.

Eget bröd

I förskolans kök bakas det bröd och Nela tar vara på överblivna rester.

– Ibland har Nela t.ex. överbliven havregrynsgröt i brödbaket. Sådant tycker barnen är kul. De försöker känna smaken av gröten när de äter brödet, säger Helena.

Dessutom är ungefär 61 procent av maten ekologisk.

Utökad föräldrasamverkan

Förskolan lägger stor vikt på att ha en fungerande kommunikation mellan personal, kök, barn och föräldrar. Nela var med på ett föräldramöte och berättade om arbetet i köket. Hennes kärlek till maten togs väldigt väl emot. Förskolan bjuder dessutom in föräldrarna att vara delaktiga i köket och maten.

– Några av barnens föräldrar har kolonilotter och de har bidragit med bland annat morötter, palsternackor, äpplen och päron. Jag har kollat av med både Livsmedelsverket och Miljöverket om vi fick ta emot grönsaker och frukt från föräldrarnas kolonilotter. Det var okej, säger Nela.

– Av det har Nela gjort bland annat eget äppelmos och ketchup, säger Helena.

Helena och Nela berättar att de kommer att erbjuda föräldrar att komma till förskolan och vara med Nela i köket, att exempelvis baka bröd under en halvdag.

– Några föräldrar är väldigt intresserade av det. Vi har även t.ex. en förälder som vill komma till förskolan i mars, när det är iranskt nyår. Hon vill vara med och laga iransk mat från grunden, säger Nela.

Ekonomi 

Förskolemat handlar mycket om ekonomi. Nela försöker hålla ögonen öppna efter bra priser.

– Rätt vad det är så är det t. ex. billiga ekologiska kikärter och då köper jag in det, säger Nela.

Nela har också kontaktat en leverantör för att undersöka om de till ett billigare pris får köpa ekologisk frukt och grönt som håller på att gammalt.

– De ska ringa så fort de är på väg ut. Jag har tänkt använda det till exempelvis i bröd, ketchup, grytor och äppelmos, säger Nela.

Mat, form och färg.

Vegetariskt

– Vi serverar en hel del vegetariskt. Två av barnens stora matfavoriter är t. ex. spenatlasagne och tomatsoppa, säger Helena.

Barnen har också hittat på nya namn till några av maträtter och ingredienser. Broccolisoppa har förvandlats till krokodilsoppa och kikärter kallar Nela för guldkulor.

På förskolan lägger de upp mindre portioner i skålarna, barnen får istället ta påfyllning om de fortfarande är hungriga. Det har lett till att det blir mindre släng. Nela fryser in resterna och använder det i andra rätter och i bröd.

Nela näringsberäknar maten noggrant. Maten på förskolan innehåller ofta en mindre andel socker och bra näring. Det serveras en variation av quinoa, bulgur, potatis, ris, fullkorn och inga lättprodukter.

– Man kan också gömma linser, bönor och andra baljväxter i maten genom att mala ner dem. Barnen får på det viset i sig mer protein från växtriket, säger Nela.

Barn som bakar i förskolans kök.

Sortering och återvinning

Personalen och barnen på förskolan återvinner och sorterar avfall.

– Barnen vill ha intelligent engångsmaterial, som de kan skapa vad som helst av. De får kartonger, glasburkar och olika förpackningar från köket som de skapar och pysslar med, säger Helena.

– De kommer in varje dag i köket och frågar efter material. I och med att vi handlar så mycket ekologiskt finns det inga gifter i kartongerna, säger Nela.

Framåt

Helena och Nela har många idéer och planer för förskolans framtida arbete. De vill gärna utveckla det mångkulturella arbetet ytterligare.

– Vi skissar också på en egen kok- och inspirationsbok, säger Nela

– Och så planerar vi eventuellt för en kallkompost, säger Helena.

Samarbete

Helena och Nela brainstormar ofta tillsammans. De läser t.ex. vetenskapliga artiklar och delar med till varandra.

– Det handlar om intresse, att läsa på och få inspiration från kollegor och barnen, säger Nela och avslutar:

– Det är tack vare ett gott samarbete som vi lyckats med detta.

Text: Sara Arildsson
Foto på Nela och Helena: Sara Arildsson
Foto på barn och grönsaker: Vintrie förskola

Skrivet av Red. Pedagog Malmö Red. Pedagog Malmö
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *