Kornhall och källkritiken

oktober 4, 2016, 19:25 Eva Daun Eva Daun

När blir en lögn en lögn?

Den mest grundläggande utgångspunkten i källkritik är att alla ljuger. Men en lögn behöver i detta sammanhang inte bestå av falska påståenden utan kan också handla om urvalet av fakta och hur fakta presenteras.” Citat är taget ur Samband Historia, som används i historia på S:t Petri skola.

Att vara källkritisk är något som vi på S:t Petri skola arbetar hårt med att lära våra elever. En elev som inte använder källor på korrekt sätt, t ex genom att okritiskt använda sig av endast en källa skulle inte bli godkänd på sitt gymnasiearbete och därmed inte få någon gymnasieexamen.

S:t Petr. Foto: Björn Nilsson/Malmö stad

Jonas Linderoth skriver i sin bok Lärarens återkomst (s.174) att ”När en utbildnings bytesvärde blir en vara och höga betyg ett recept för att få elever att inte byta skola behövs mer än någonsin tydlig och rättssäker bedömning”. Detta är vi väl medvetna om på S:t Petri skola och vi, lärare och ledning tillsammans, har arbetat mycket systematiskt med betyg och bedömning sedan 2010, bl a likt den modell som beskrivs i Per Kornhalls bok Förstelärare, en handbok. Det hårda arbetet har gett resultat, vilket syns inte minst i Skolinspektionens enkät 2016, där lärarna i stor utsträckning uppger att de känner stöd i sin bedömning samt att de samarbetar kring bedömning.

Per Kornhall har i sin nya bok, Korruption i Sverige, ett avsnitt som jag förstår handlar om S:t Petri skola. Tyvärr känner jag inte alls igen bilden av det som skedde mellan juni 2014 och oktober 2015. Han berättar inledningsvis att han följt händelserna, som jag kort beskriver nedan, på nära håll. Per Kornhall har under samma tid föreläst på S:t Petri skola vid minst tre tillfällen men han har varken vänt sig till mig eller till någon annan ur skolledningen för att höra om vår bild av det som skedde. Han har alltså valt att använda sig av uppgifter från bara den ena parten, när det hade varit så enkelt att reda ut eventuella missförstånd och felaktigheter genom att gräva lite djupare och ta reda på fakta.

Fallet Per Kornhall beskriver handlar om en lärare som arbetsgivaren ville säga upp av personliga skäl, men som slutade i förlikning. Det är djupt beklagligt att någon, relativt tidigt i sin yrkeskarriär, upprepade gånger avslutar sin anställning på detta tråkiga sätt. Av hänsyn till den f d medarbetaren kan jag inte återge vad de personliga skälen bottnade i, men jag vill gärna bemöta Per Kornhalls kritik mot S:t Petri skola. Det förekommer ett antal faktafel och jag kommenterar några av dem i den här texten.

judge

Foto: Inkelv1122 via Flickr

Per Kornhall har rätt i att vår skola har hög status. Skolan har högt söktryck och många ambitiösa elever söker sig till våra utbildningar. Något som Kornhall däremot måste ha uppfattat fel är att rekryteringen bygger på att “alla elever har höga resultat”. Vid intervjuer med elever framkommer att det är utbildningens kvalitet, skolans läge och elevaktiviteterna på skolan som lockat dem till S:t Petri skola.

Eleverna kommer alltså till S:t Petri skola med mycket höga betyg. Därför blir det uppenbart när betyg sticker ut som de gjorde i juni 2014. Om en lärare sätter 40% av alla F på skolan är det som jag ser det rektors ansvar att agera. Skolledningen såg att läraren hade brustit i sitt uppdrag enligt Läroplanens riktlinjer (2.5 Bedömning och betyg) genom att han inte hade samlat in bedömningsunderlag för att kunna sätta betyg på ett rättssäkert sätt. Hade Per Kornhall velat vara källkritisk hade han enkelt kunnat ta reda på hur saker förhöll sig på skolan från mer än en ensidig källa.

Per Kornhall skriver också att skolledningen har gått igenom lärarens mailkorg. Detta är inte sant.

Det stämmer däremot att vi för att stödja läraren satte in en handlingsplan kommande läsår där det bl a ingick att ta del av pedagogisk litteratur samt auskultera hos kollegor i sann anda av kollegialt lärande. Läraren ombads också att utvärdera sin undervisning. Uppdraget var att hålla samma kvalitet på undervisningen som övriga lärare på skolan. Nivån på satta betyg diskuterades aldrig och ingick inte i handlingsplanen.

Per Kornhall drar den felaktiga slutsatsen att skolan av ekonomiska skäl inte stöttar elever i behov av särskilt stöd. Tvärtom är S:t Petri en omvittnat välskött skola med ekonomin i balans. Detta har gjort det möjligt för oss att anställa ytterligare en specialpedagog för att just stötta elever i behov av särskilt stöd. I Skolinspektionens enkät 2016 uppger också lärarna i mycket hög utsträckning att skolan upprättar åtgärdsprogram när det behövs.

Om Per Kornhall hade varit intresserad hade han kunnat få ta del av statistik över skolans resultat samt resultat från Malmö stads medarbetarenkät och Skolinspektionens rapporter. Vi hade även kunnat visa en del av den kommunikation som förts mellan läraren och skolledningen.

Vi kan inte svära på att vi gjort rätt i varje enskilt moment. Kanske hade Per Kornhall kommit fram till samma slutsatser som han presenterar i sin bok om han hade valt att inte hämta sina uppgifter från bara en part. Jag är säker på att han kunnat få en mer nyanserad bild av vad som faktiskt hände på S:t Petri skola under perioden juni 2014 till oktober 2015 om han hade varit mer källkritisk.

Eva Daun
Rektor
S:t Petri skola

Skrivet av Eva Daun Eva Daun
Share on FacebookShare on Google+Share on LinkedInTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this page

7 kommentarer

  • Att vara källkritisk är att gå direkt till källan och inte lyssna på tendensiösa partsinlagor. Kornhall har gått direkt till källa då han lyssnat på bandinspelningar med Daun.

    • Att vara källkritisk är att lyssna på flera källor. Det tror jag att även Per Kornhall tycker.

      • Ja men olika källor värderas olika, du som källa är tendentiös, det är inte bandinspelningarna med dig, de som källa, har mycket högre trovärdighet än vad samtal med dig har. Alltså gör Kornhall helt rätt; slutsatser från inspelningar. Dessutom artikeln ovan om ”den oheliga alliansen” är oberoende av läraren Kornhall skriver om, vill man argumentera källkritiskt så stärker detta faktum Kornhalls sak.

  • Jag har på denna blogg fått skarp kritik från en rektor för det jag skriver i min bok ”Korruption i Sverige” om hur ett fall med lärare blev hanterad av en skolledning i Malmö. Hon ställer frågan om hur publiceringen gick till och pekar på brister i källkritik. Jag är den förste att beklaga att jag inte tog kontakt med rektorn innan publiceringen för att höra hennes version av händelseförloppet. Det finns ett dilemma när man som jag gör både arbetar med samhällsdebatt och med skolutveckling. Jag har full förståelse för rektorns starka reaktion och jag erkände detta misstag omedelbart genom att till exempel skicka vidare hennes reaktioner på Twitter.

    Det aktuella fallet är en liten del i min bok och är medtaget för att visa hur betygsresultat kan påverka personers handlande i en skolorganisation. Jag valde medvetet att inte nämna skolan vid namn för jag tyckte att det var ovidkommande. Det var inte det enskilda fallet jag ville skulle ha uppmärksamhet. Jag har sedan dess träffat representanter för Malmö stad och gått igenom vad min publicering innehåller. Och det finns en uppgift där som antagligen inte stämmer. Det handlar om huruvida skolledningen sökte igenom lärarens mail. Så verkar inte ha varit fallet. Det är alltså en felaktig uppgift i boken som jag därför också beklagar och kommer att rätta i framtida upplagor. Det har läraren inga fysiska bevis för och det är troligt att den informationen har kommit från andra källor, till exempel elever.

    I övrigt är frågor som lyftes av Malmö stad, som till exempel huruvida skolan hänvisade till resursbrist eller inte, är en öppen fråga där ord står emot ord och där den kommunikation som jag publicerade kan tolkas olika. Bilden av en press på lärare att sätta betyg finns stöd för i publiceringar som tidningen Sydsvenskan gör 2/11 2015 och en annan lärare som slutat på skolan och som skriver en insändare i samma tidning den 26/10.
    Men en sak som framgår med all tydlighet när man, som jag, läst och lyssnat på lärarens utförliga dokumentation av fallet, är att det onekligen har gått troll i ärendet. Det vill säga mindre genomtänkta insatser och reaktioner (från båda sidor!) har lett till att konflikten har eskalerat. Vilket också är en av anledningarna till att jag inte namngav skolan.
    Det är klart att en rektor kan reagera på betygsättning av elever. Men det är avgörande hur och av vilken anledning. Om den reaktionen kommer trots att läraren ifråga har meddelat skolledningen att elever riskerade att inte nå målen och det sker i form av ett hot om anmälan till Skolinspektionen för att få legitimationen granskad på grund av dåliga kunskaper i betygsättning – samtidigt som man inte själv vill titta på lärarens dokumentation – är det inte konstigt att läraren reagerar och att situationen eskalerar.

    Men som sagt. Jag valde att inte namnge skolan och exemplet finns med som en illustration på något som, enligt till exempel Lärarnas riksförbund, inte är ovanligt. En press på betygsättning som eskaleras av marknadskrafter och kanske också av betygsystemets utformning. Det vi kan konstatera är att det i det här fallet inte finns någon vinnare, varken bland elever, lärare eller skolledning. Vad vi får hoppas är att alla inblandade har lärt sig något. Det har i alla fall jag. Möjligheten att publicera ger en makt som man måste hantera mer försiktigt än vad jag gjorde.

    • Jag uppskattar att du tar tillbaka en uppgift som inte var sann. Jag konstaterar dock att du fortfarande inte tagit del av den dokumentation som skulle kunna ha gett en mer nyanserad bild. Som jag ser det bygger du därför din slutsats på undermålig research.

  • Jag tycker det är anmärkningsvärt att personer i beslutsfattande positioner inom skolväsendet väljer att enbart fokusera på en rapportering av en enskild och tvivelaktig händelse på en skola. Jag håller med om att det är beklagligt och problematiskt ur ett källkritiskt perspektiv om viss information uteblivit i rapportering av händelsen, men som Per Kornhall skriver så var syftet att inkludera denna händelse i en större diskussion, dvs. diskussionen om hur betygsresultat påverkar personers handlande i en skolorganisation.
    Att kunskaperna hos svenska elever försämrats samtidigt som det råder en betygsinflation inom svensk skola råder det inget tvivel om, iallafall om man lyssnar på professor i nationalekonomi Jonas Vlachos och doktor i pedagogik Larissa Mickwitz, med flera.
    Det förefaller att både Eva Daun och Per Kornhall verkar vara överens om att ”när höga betyg blir ett recept för att få elever att inte byta skola behövs en tydlig och rättssäker bedömning”. Detta är något som man nu, och sedan en tid tillbaka, aktivt och systematiskt arbetar med på S:t Petri skola, vilket naturligtvis är jättebra!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *