Ändra frånvaro till närvaro

1 månad, 7:56 Annika Kjellemar Annika Kjellemar
preview_colourbox551204

Som vi alla vet så har skolan stora problem med hög frånvaro hos eleverna. Elever som mår allt sämre. Psykisk ohälsa i skolan och samhället är stort. Lärare och skolledare kämpar med alla små och stora medel. Vissa skolor lyckas bättre än andra.

Nu vill jag inte förminska denna problematik, men jag ser en stor sak i det hela. Eleverna känner sig inte behövda i skolan! Om vi fortsätter att mestadels av tiden låta eleverna arbeta individuellt med förmedlingspedagogik och att vi lägger upp all info på våra digitala lärplattformar, är det inte konstigt att eleven väljer att stanna hemma en dag hen känner sig lite hängig. Det kanske är den vägen vi ska gå? Alltså att utföra utbildningen på distans. Ja kanske, men hur når vi våra läroplansmål då. Skolan är skyldig att utföra så mycket mer än att förmedla kunskap, så nej det röstar inte jag för iaf.

Kamratbedömning

Jag har sett många goda exempel där eleverna redan ifrån planeringsstadiet inför ett nytt projekt/område, tillsammans med läraren gjort egna förenklade matriser för vad som krävs för E – C- A kvalité. När klassen har arbetat fram dessa(detta måste få ta tid), är det så mycket enklare att arbeta med kamratbedömningar. Eleverna har ju då full koll på vad som krävs. Nu har jag givetvis förenklat detta mycket. Som ni förstår, krävs det också mycket förberedelser inför kamratbedömning allt ifrån trygghet, delaktig till kunskap. Men som sagt, jag har sett lysande exempel på detta och som har många vinster. Allt ifrån att lärarens arbetsbörda med rättning minskar, eleven känner sig behövd, engagemanget och resultaten ökar.

Ingen riktig lektion


Jag hade ett möte med en av mina elever idag. En mycket klok ung man som vet med sig sina styrkor och svagheter. Han sa något mycket intressant, när jag frågade om han visste varför han hade en sån ojämn arbetsinsats. “När vissa lärare ger oss uppgifter och låter oss sitta var vi vill i skolan, så känns det inte som en riktig lektion, och jag har svårt att få något gjort. Det känns mer som att jag pluggar på distans då och det klarar inte jag”.  Jag var också på ett klassrumsbesök häromdagen hos en av mina mycket duktiga lärare. Hen gjorde precis som min elev sa, som jag nyss berättade om,  lät eleverna gå ut och jobba utanför klassrummet. Efter lektionen gav jag läraren feedback, som jag alltid gör, där jag bl a frågade “För vems skull släppte du ut eleverna för att jobba utanför lektionsalen. Var det för din eller elevernas skull?” Läraren tänkte ett tag och sa “Det  var nog mest för min skull”.

Som sagt, ska vi få eleverna till skolan måste vi få dom att känna sig både sedda, bekräftade och även behövda, varje dag!

Jag vill dela med mig av ett klipp som gestaltar ett fantastiskt exempel på kamratbedömning.

Allt gott!
/Annika

Bild: Colourbox

Skrivet av Annika Kjellemar Annika Kjellemar
Share on FacebookShare on Google+Share on LinkedInTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this page

1 kommentar

  • Intressant inlägg! Men är det inte olämpligt att lämna ut specifika lektionssituationer där läraren/lärarna i fråga -vad jag förmodar- lätt kan identifieras av övriga kollegor? Hade detta skrivits av min skolledare hade jag ryggat tillbaka. Det är bara min åsikt.

    Må väl/S

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *