Forskningen säger …

augusti 7, 2017, 7:59 Caroline Söderholm Caroline Söderholm

I rektorsgrupperna skapas möjlighet till kollegialt lärande för skolledarna. Det kollegiala samarbetet ger förutsättningar för rektorer att tillsammans utveckla och leda skolan så att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, så som skollagen föreskriver.

Vad är beprövad erarenhet?

Skolverkets definition av beprövad erfarenhet handlar om kunskap som har växt fram vid upprepade tillfällen över tid, som är dokumenterad och kvalitetssäkrad enligt vetenskaplig metod. Beprövad erfarenhet ska i likhet med forskningsresultaten vara allmängiltiga, generaliserbara och därför överförbara mellan olika skolor (Skolverket 2013). Beprövad erfarenhet kan också beskrivas som yrkesskicklighet, som bygger på professionellt kunnande och samlad, reflekterad dokumentation.

Kollegialt lärande

Det goda kollegiala samtalet är kunskapsinriktat och ger möjlighet för kollegor att tillsammans på ett strukturerat sätt lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska egna och andras arbete. I det kollegiala mötet finns möjlighet till goda och trygga samtal kring dilemman, problem eller utvecklingsidéer.  I det goda kollegiala samtalet kan rektor tillsammans med rektorskollegor  belysa en fråga utifrån olika perspektiv, vända och vrida på hypoteser och låta olika lösningar växa fram. Allas tankar och frågor är viktiga, alla gruppmedlemmar får lov att delta och ta plats. Samtalet får ta tid.

I det kollegiala samtalet kan  rektorer inta ett vetenskapligt förhållningssätt, vilket bl.a. innebär  att man ”vrider och vänder” på frågor och tankar. När man läser en text bör man funder på vem som har skrivit texten och i vilket syfte, finns det olika perspektiv på det som sägs och finns det kritik mot de studier man läst och vad innehåller i så fall denna kritik. Alla kan anamma ett vetenskapligt eller kritiskt förhållningssätt, men som ledare för en pedagogiskt verksamhet där man planerar, genomför och utvärderar undervisning, är det närmast en förutsättning. Det vetenskapliga förhållningssättet är dock inte det samma som att  kunskapen vilar på vetenskaplig grund. Det som kallas vetenskaplig grund är forskningsbaserad kunskap, som kommer från resultat av studier som forskare har bedrivit.

Hur gör man när man bedriver undervisning på vetenskaplig grund?

Begreppet vetenskaplig grund syftar till forskningsbaserad kunskap, det vill säga forskning baserad på resultat från vetenskapliga studier. Forskningen ska vara relevant för vad som händer i klassrummet. När vi pratar om att undervisningen ska bedrivas på vetenskaplig grund gäller detta både vad som undervisas och hur undervisningen sker. Vad som undervisas handlar om ämnesinnehåll. Lärarnas ska vara ajour med den senaste forskningen inom sitt ämnesområde. Lärarna ska också lägga upp sin undervisning efter vad forskningen säger om hur man undervisar för att främja elevernas utveckling och lärande på bästa sätt. Skolledarna har som uppgift att initiera en skolkultur som är kopplad till forskningen och där elevernas kunskapsutveckling alltid står i centrum. Ett gott pedagogiskt ledarskap innebär att rektor skapar förutsättningar för lärarnas kompetensutveckling, så att lärarna får bra förutsättningar att undervisa på ett sätt som främjar alla elever. Rektor ska ha hela skolans utveckling i centrum då hen skapar en verksamhet, vars undervisning vilar på vetenskaplig grund.

Det systematiska kvalitetsarbetet

Det vetenskapliga och forskningsbaserade arbetssättet har likheter med det som skollagen benämner som systematiskt kvalitetsarbete. Systematiskt kvalitetsarbete innebär att alla som arbetar i skolan kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen (skollagen, kap 4). Det är viktigt att skolan dokumenterar det som görs, för att synliggöra skolans utvecklingsarbete samt för att kunna använda dokumentationen som grund för utvärdering och fortsatt planering.

Rektors kollegiala nätverk

I rektorsgrupperna får skolledare möjlighet att reflektera över det egna pedagogiska ledarskapet. Tillsammans ökar medvetenheten och förståelsen för vad som fungerar i undervisningen och vad som främjar elevernas utveckling. Rektorerna reflekterar över det egna tänkandet och lärandet, på samma sätt som vi i undervisningen vill att eleverna ska reflektera över hur och vad de lär sig. Genom att ta del av ny forskning, inta ett vetenskapligt förhållningssätt samt föra goda kollegiala samtal ökar likvärdigheten mellan skolorna.  Forskning och lärande går hand i hand och förutsättningarna finns för att skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

 

I texten har jag hämtat inspiration  (och vissa formuleringar) från:

Vetenskap och beprövad erfarenhet – Skola, VBE programmet och författarna, Media-Tryck, Lunds universitet 2017

Bild: Colourbox

Skrivet av Caroline Söderholm Caroline Söderholm
Share on FacebookShare on Google+Share on LinkedInTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *