Tillit

augusti 21, 2017, 13:35 Caroline Söderholm Caroline Söderholm

I skollagen står att utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Vi vill ha lugna och trygga skolor med inlärningsmiljöer som kännetecknas av värme och förtroende. Eleverna ska ha förtroende för och lita på sina lärare. Vårdnadshavare ska känna tillit till skolsystemet.

Tillit grundar sig i relationer, där man gör bedömningen att man litar på den andre parten. I en trygg och tillitsfull miljö kan vi uttrycka en avvikande mening utan att bli avvisade eller nedtryckta. Det samma gäller i en trygg inlärningsmiljö. I en trygg inlärningsmiljö har vi möjlighet att testa tankar och idéer och att lära av både lyckanden och misslyckanden. Vivian Robinson skriver i sin bok Elevnära ledarskap, om hur elevernas trygghet i klassrummet gynnas av en undervisning som ger bästa möjlighet att lära och om ett klassrum som präglas av goda relationer mellan lärare och elev och mellan elev och elev. Även i de mest välfungerande klasser kan kamraterna, men även personal, utgöra ett hot mot elevernas trygghet och trivsel. Rektor spelar en central roll i att skapa en trygg skola, genom att samla alla vuxna kring en tilltalande vision, se till att det finns rutiner för att göra visionen till verklighet och bygga upp förtroendefulla relationer i hela skolan.

Tillitsdelegationen

2016 tillsatte regeringen en delegation som ska arbeta för ökad tillit i styrningen av den offentliga sektorn och välfärdstjänsterna, däribland skolan. Målet är att proffsen i den offentliga sektorn ska tillåtas vara proffs. Genom att bättre ta tillvara de professionellas kompetens och engageman, ska man åstadkomma bättre service till brukaren och ökad samverkan kring dennes behov. I skolan innebär det att vi som arbetar i skolan har eleven i fokus och utifrån våra olika kompetenser samverkar vi för elevens utveckling. Detta innebär bl.a. att de yrkesverksamma bör konsluteras i de processer som ska leda till beslut och att medarbetarna ska kunna fatta beslut som direkt berör undervisningen. Den tillitsbaserade styrningen är inriktad på samverkan och utgår från ett helhetsperspektiv, med minskad detaljstyrning.

Tillitsbaserad stryrning

I Tillitsaserad styrning – ett ramverk, definierar Louise Bringselius, tillitsbaserad styrning, ur ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv. Den praktiska definitionen lyder enligt följande; ” Tillitsbaserad styrning är modeller som syftar till att minska onödig kontroll i offentligt finansierad verksamhet och bättre ta tillvara medarbetarnas kompetens, för att på så vis skapa en bättre kvalitet i tjänsten till medborgaren”.

Varje beslutsnivå ska verka för att bygga tillitsfulla relationer, där benägenheten att lita på andra aktörer är hög. Tilliten förutsätter respekt för lagar och förordningar som styr verksamheten.

Louise Bringselisu talar om fyra styrformer för att styra en verksamhet;

1. Regelstyrning Lagstiftning, förordningar, andra regelverk

2. Kvalitetsstyrning Produktionen av tjänster (resultat, men utan hänsyn till ekonomi)

3. Ekonomistyrning Ekonomisk budgetering och uppföljning

4. Värdegrund och kultur De mjuka aspekterna, ibland kallat normstyrning.

Vi pratar ofta om att skolan är mål- och resultatstyrd, vilket handlar om att sammanlänka kvalitetsstyrning och ekonomistyrning. Den tillitsbaserade styrningen tar sikte på samtliga styrformer. Vad det gäller värdegrund och kultur blir rektors ledarskap viktigt, för att leda medarbetarna i samma riktning och för att främja samverkan mellan de olika aktörerna. Verksamheten ska ledas enligt de regler som gäller för skolan, de mål som politiken har satt för verksamheten och de kvalitativa mål som skolan har definierat och dessutom ligga inom ramen för den budget som finns.

I en tillitsstyrd verksamhet ökar motivationen hos medarbetarna

Tillit gör att en väg till motivation och mening öppnas. Medarbetarna i en tillitsstyrd organisation förstår helheten och känner sig som en viktig del i det gemensamma arbetet att nå resultat i arbetet. Medarbetaren har kontroll över sin egen situation och kan lägga upp sitt arbete, så att det ligger i linje med skolans mål. Självledarskap eller självledda arbetsgrupperhar visat sig fungerar bra i skolan (Henkin & DEE, 2014). Relationer som bygger på tillit skiljer sig från relationer som bygger på potentiell vinst eller på makt (Hargraves & Fullan, 2012).

Bild: Colourbox

Skrivet av Caroline Söderholm Caroline Söderholm
Share on FacebookShare on Google+Share on LinkedInTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *