Inte antingen eller.

september 13, 2017, 12:28 Fredrik Håkansson Fredrik Håkansson

Jag läste Göteborgsposten förra helgen och förundrades över att, i alla fall i Göteborg, så är inte debatten om katederundervisning vs. flumpedagogik död. Jag trodde faktisk att vi var redo att begrava den diskussionen.

Det Lena Haldin beskriver i GP-artikel ”Beprövad erfarenhet kan ge skolan nödvändigt lyft” är en helt rimlig beskrivning av en lärarledd undervisning som höjer elevernas resultat. Hon har också förmodligen rätt i att ”fria projekt” riskerar att bli innehållslösa och platta. I kontrast till dessa lyfter hon fram en beprövad lärarledd undervisning som hon menar har visat sig ge bättre resultat. Det Haldin dock missar i sin artikel är att det finns andra kunskaper och andra viktiga resultat som är svåra att nå under den formen av undervisning. Att elever får möjligheten att genomföra egna idéer i skolan behöver inte bli flummigt och ”fritt”.

Det går att designa strukturerade och välunderbyggda projekt där eleverna uppnår andra resultat än de enkelt mätbara. Projekt som startar i lärarledda genomgångar med en gemensam faktabas, men som får chansen att mynna ut i ett undersökande, ett fördjupande och en möjlighet att bilda en egen uppfattning och uttrycka sig.

Utifrån en stabil grund av faktakunskaper kan eleverna också lära sig att identifiera problem, hitta lösningar och arbeta målinriktat för att genomföra sina idéer. Genom att designa projektarbeten som är arrangerade med tydliga moment, försöker man hitta utmaningar för eleverna där de uppmanas använda fakta, förstå ett innehåll, skapa en egen uppfattning för att sedan bli kreatörer utifrån den research man gjort. I den typen av projekt lägger pedagogerna in träning i idéskapande, beslutsfattande, målmedvetenhet och anpassning till mottagare.

Att eleverna arbetar på det sättet innebär att de ständigt pendlar mellan olika positioner. Genom pendelrörelsen hittar eleverna så småningom fram till ett fungerande förhållningssätt och vi kan då se hur de utvecklar initiativförmåga, självtillit, beslutsfattande, målmedvetenhet och kreativitet. Vi kan se hur eleverna kör fast, och sedan hittar strategier för att komma vidare. I projektets olika faser som orientering, research, idéskapande, beslutsfattande och genomförande tvingas eleverna navigera sig fram, välja och positionera sig och därmed bygga upp en erfarenhet. Eleverna skaffar sig entreprenöriella förmågor som är viktiga ur ett demokratiskt perspektiv.

Vi kan då få framtida medborgare som inte blint följer ett system eller en utstakad väg. Skolan kan, genom att låta eleverna utmanas i genomtänkta projekt, fullfölja sitt demokratiuppdrag och i framtiden kan vi få medborgare som ifrågasätter, tror på förändring, ser möjligheter, drivs av att göra världen bättre, vågar stå för sina idéer, ser vad som inte fungerar och kommer på nya lösningar som kan göra att livet blir bättre för alla.

Det är kunskaper som skolan riskerar missa om man endast ägnar sig åt katederundervisning. Det är inte tal om antingen eller. Det behövs både och. De olika läroformerna gynnar olika former av resultat. Eleverna måste först veta mycket, för att kunna gräva djupare och bilda sig en egen uppfattning.

Att ge eleverna den här typen av utrymme i skolan är ett sätt att låta kunskapsuppdraget och demokratiska uppdraget gå hand i hand. För att lyckas med det behöver vi både den typen av lärarledd undervisning som Lena Haldin lyfter fram och utrymme för eleverna att driva egna innovativa projekt.

Skrivet av Fredrik Håkansson Fredrik Håkansson
Share on FacebookShare on Google+Share on LinkedInTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *