Pygmalion i klassrummet

1 månad, 11:02 Caroline Söderholm Caroline Söderholm

Spelar det någon roll om din lärare tror att du är en högpresterande elev eller en lågpresterande elev? Detta var en fråga som Robert Rosenthal sökte svar på i sin kända studie ”Pygmalion i klassrummet”. Rosenthal ville undersöka om lärares förväntningar på eleven påverkade det pedagogiska bemötandet och om detta i sin tur fick konsekvenser för elevernas prestationer och utveckling.

Pygmalion

Namnet Pygmalion anspelar på två saker. Pygmalion är i den grekiska mytologin historien om en skulptör som skapade sig en bild av sin idealkvinna och sedan fann statyn så tilldragande att han blev förälskad i den. Kärleken belönades av kärleksgudinnan genom att hon blåste liv i den, så att det blev en levande kvinna. Pygmalion är också en pjäs av Bernhard Shaw, som handlar om hur fonetikprofessor Higgins lärde blomsterflickan Eliza från slummen att tala så att alla trodde att hon var en dam från överklassen. I båda fallen kan vi tala om självuppfyllande profetior, där där önskningar och förväntningar infrias. En självuppfyllande profetia är en förutsägelse som genom sin existens direkt eller indirekt orsakar att den besannas, till följd av positiv feedback mellan tro och beteende.

Rosenthaleffekten

Under 60-talet genomförde Robert Rosenthal och hans kollega Jacobsen ett experiment i en grundskola i Kalifornien. De ville undersöka om lärares förväntningar påverkade elevers resultatutveckling.

Alla elever testades i börja av läsåret med ett begåvningstest, som sades kunna förutspå elevernas akademiska utveckling. Lärarna fick information om att testet skulle kunna förutsäga vilka elever som under läsåret skulle komma att blomma upp och göra stora framsteg intellektuellt. Denna information var inte sann, då begåvningstestet visserligen mätte elevernas begåvning, men inte kunde förutspå elevernas utveckling. Den vetenskapligt osanna informationen var däremot en förutsättning för att kunna genomföra experimentet.

Eleverna testades. Sedan fick lärarna en lista med namn på elever som sades ha den högsta poängen vad det gällde utvecklingspotential. Lärarna fick information om att dessa elever förväntades blomma upp under läsåret och kraftigt förbättra sin inlärningsförmåga. I själva verket var eleverna slumpmässigt utvalda. Urvalet hade inget att göra med resultatet på testet. I slutet av läsåret fick eleverna göra om begåvningstetestet. Forskarna jämförde resultaten mellan experimentgruppen, som bestod av elever som lärarna trodde skulle göra mest framsteg och kontrollgruppen som bestod av övriga elever. Rosenthal och Jacobsen var nyfikna på om det fanns skillnader i resultat mellan grupperna och om experimentgruppen hade förbättrat sina resultat mer än kontrollgruppen. Om så var fallet skulle detta tyda på att det fanns en ”förväntanseffekt”, och att lärarnas förväntningar skulle bli till en självuppfyllande profetia.

Resultatet visade att det fanns en förväntanseffekt och att den så kallade självuppfyllande profetian var kraftigast i de låga årskurserna. Studien ”Pygmalion i klassrummet” visade att de elever som lärarna trodde skulle göra de stora framstegen också gjorde det.

Pedagogernas samspel med eleverna

Det finns många subtila sätt att medvetet och omedvetet stärka elever. Rosentahl har i sina studier sett hur lärares förväntningar påverkar eleverna och ser framför allt följande fyra faktorer som viktiga;

  • Inlärningsklimat
  • Anpassad undervisning
  • Elevens möjlighet att respondera på undervisningen
  • Feedback

Lärare med höga förväntningar på sina elever tenderar att skapa ett varmare inlärningsklimat, där de bemöter sina elever med välvilja och respekt. De anpassar sin undervisning efter elevernas förmågor och eleverna ges mer tid att lösa uppgifter och svara på frågor. Lärare med höga förväntningar på sina elever belönar och förstärker elevernas ansträngningar och prestationer. Läraren hjälper också eleven att korrigera och utveckla felaktiga eller bristfälliga svar.

Golem

Lärare som har låga förväntningar på sina elever, påverkar naturligtvis också elevernas prestationer, men på ett negativt sätt. De tenderar  att inte ge eleverna den uppmärksamhet och tid, som eleven behöver för att utvecklas optimalt. Ofullständiga svar från elevens sida fördjupas inte, då detta inte upplevs som meningsfullt. Att ha låga förväntningar, som leder till sämre resultatutveckling kan kallas Golem-effekten.  Golem är också en mytisk varelse. Han skapades av lera och fick liv, men till skillnad från Pygmalion, blev han upprorisk och omöjlig att kontrollera.

Lärares inställning viktig för elevernas utveckling

Lärarnas förväntningar på sina elever har alltså visat sig ha stor betydelse för samspelet mellan lärare och elev och därmed också för elevens fortsatta utveckling. Det är viktigt att alla personal som arbetar på skolan är medvetena om att det egna agerandet, medvetet eller omedvetet, har betydelse för elevernas utveckling. För att vi ska kunna skapa varje elevs bästa skola, måste vi se och intressera oss för varje elev. Personalen behöver vara medveten och observant på det egna agerandet och på vad som leder till att eleven blir motiverad och blommar upp och på vad som  leder till stagnation och minskad lust att lära. Vi behöver samtala med varandra om våra elever på ett positivt sätt. Om inte eleverna lär det som vi förväntar att de ska lära, behöver vi fundera på hur vi ska organiserar och anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar.

En klok skolkurator svarade en gång på frågan kring vilka elever lärarna skulle söka elevhälsans hjälp för, på följande sätt; -”Om du känner att du har svårt att tycka om en elev eller ser att en elev har en dålig utvecklingskurva, då ska du söka elevhälsans stöd”. Alla elev behöver känna att deras lärare tycker om dem och tror på att de kommer att lyckas. Som skolledare blir det viktigt att organisera det kollegiala stödet och samverkan mellan pedagoger och elevhälsa på ett sätt som gör att alla elever bemöts med respekt och med en kollegial tro på elevens utvecklingsförmåga. Klarar vi att organisera lärandet utifrån detta, så kommer vi också kunna skapa varje elevs bästa skola!

Bild: Colourbox

Skrivet av Caroline Söderholm Caroline Söderholm
Share on FacebookShare on Google+Share on LinkedInTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *