Vi snackar effektivitet – Vi snackar resultat!

3 veckor, 7:35 Caroline Söderholm Caroline Söderholm

Malmö skolor ska vara varje elevs bästa skola. Malmö skolor ska låta varje elev finna sin unika egenart och främja varje elevs allsidiga personliga utveckling till en aktiv, kreativ, kompetent och ansvarkännande individ och medborgare. Vi vill att varje elever ska känna en tro på den egna förmågan, vara motiverad och ta ansvar för sina studier och för sin utveckling.

Self-efficacy

Enligt socialpsykologen Albert Bandura är en persons tankar och tro på den egna förmågan det som starkast påverkar prestationen. Bandura talar om self-efficacy. Elever som tror att de kan klara av en uppgift eller utmaning, presterar bättre än elever som inte tror på den egna förmågan. En persons bedömning av vad som leder fram till resultatet, orsak-verkan, påverkar resultatet. Tror man att resultatet påverkas av inre faktorer, det man själv kan ha kontroll över eller tillskriver man resultatet yttre faktorer? En elev som gör bedömningen att den egna ansträngningen, motivationen eller uppmärksamheten har betydelse för utfallet, kommer att kunna dra nytta av denna kunskap även i framtiden. Elever som lägger kontrollen utanför sig själv, på omständigheter som hen inte anser sig kunna påverka, kommer i mindre omfattning att kunna dra nytta av erfarenheten för att förbättra sitt resultat i framtiden.

Social inlärning

Bandura menar att människor lär sig av varandra, genom observation och imitation. Hur lärarna ser på elevernas förmåga kommer således också att påverka elevernas förmåga. Andra elever fungerar också som modeller för inlärning. När en elev ser hur kamraterna tar sig an en uppgift och lyckas lösa denna, inspirerar detta till att själv ta sig an liknande uppgifter.

Collective-efficacy

Då ett arbetslag upplever framgång och anser att det egna aggerandet har haft betydelse för det goda resultatet, ingjuter detta en känsla av kontroll. Arbetslaget  förväntar sig att klara av lika goda prestationer, även i framtiden. I det kollegiala lärandet använder medarbetarna varandra på ett effektivt sätt som modeller att ta efter och låta sig inspireras av. Detta kan ske genom klassrumsbesök, gemensam reflektionstid, möten och genom att läsa och ta del av varandras dokumentation.

När lärare upplever att de gemensamma ansträngningarna har positiv effekt på elevernas prestation, tar de ofta ett större ansvar för elevernas framgång och misslyckanden. Personal med hög grad av collective efficacy kännetecknas av höga förväntningar och en hög grad av ansträngning och uthållighet för att deras elever ska lyckas.

Hög påverkan på elevresultaten

Collektive teachers efficacy hänsyftas skolpersonalens bedömning och kunskap om hur skolan som helhet kan organisera och genomföra åtgärder, som leder till positiva effekter för eleverna. Lärarens self-efficacy utgår ifrån lärarens tro på att hen kan utföra nödvändiga aktiviteter för att påverka elevernas inlärning, prestation och resultat. Redan 1993 visade Bandura att effekten av kollegiets samverkan och effektivitet hade starkare inverkan på elevernas prestationer än länken mellan socioekonomisk status och elevprestation. Även Hattie rankar collective tacher efficacy högt vad det gäller påverkan på elevernas presationer.

Framgångsrika skolor

Maria Jarl och Klas Andersson har i sin forskning kring framgångsfaktorer kommit fram till följande skillnader mellan icke-framgångsrika skolor och framgångsrika skolor

På den icke-framgångsrika skolan;

  • Saknar rektor tydligt pedagogisk ledarskap.Verksamheten på skolan är inte tydligt kopplad till att anpassa undervisningen till elevernas förutsättningar och behov för att främja lärande och måluppnående.
  • Lärarna arbetar huvudsakligen individuellt och isolerat från varandra på grund av intresseskillnader.
  • Eleverna  möter många olika undervisningssätt när de byter lärare. Eleverna får ägna mycket tid åt att komma underfund med lärarnas sätt att undervisa och vilka deras förväntningar på eleverna är, istället för att lägga kraft på det egna lärandet

På den framgångrika skolan;

  • Är rektor tydlig med mål och riktning för skolan. De påminner lärarna om att arbetet handlar om att anpassa undervisningen till elevernas förutsättningar och behov för att på bästa sätt främja lärande och måluppfyllelse.
  • Lärarna arbetar utifrån samma förståelse av uppdraget. Lärarna uppvisar gemensamma undervisningsrutiner, som kartläggning av elevers kunskaper och lärande och hur lektioner startars, genomförs och avslutas.
  • Eleverna vet vad som förväntas av dem och är trygga i undervisningssituationen.

Framgångsrika skolor präglas en hög grad av collective teacher efficacy. Skolledare har stort ansvar för leda i riktning mot skolans mål och  att skapa förutsättningar för skolans personal att samverka och fatta beslut över undervisningen på ett effektivt sätt, som leder till goda resultat för eleverna och för skolan!

Blogginlägget är skrivit med inspiration från Jenni Donohoo; Collective Efficacy – How Educators´Beliefs Impact Student Learning

Skrivet av Caroline Söderholm Caroline Söderholm
Share on FacebookShare on Google+Share on LinkedInTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *