Att lära över skolgränserna

250 lärare, 27 förstelärare och 11 skolledare från tre skolor. Alla är inblandade i ett stort gemensamt arbete för kompetensutveckling. Och projektet ska ge något till alla, oavsett befattning.
– Det handlar inte om att veta mest eller att veta rätt, säger Tomas Strand, rektor på Stenkulaskolan.

Det började egentligen redan för sju år sen. Då var Tomas Strand rektor på Lorensborgsskolan och tillsammans med rektorn på Kryddgårdsskolan påbörjade han ett samarbete med bland annat gemensamma studiedagar, konferenser och sambedömning av nationella prov. När Tomas Strand bytte arbetsplats startade han och skolledarkollegorna på Apelgårdsskolan och Kryddgårdsskolan ett liknande arbete.
– Den här gången har vi lagt ner mycket tid på att bygga upp arbetet innan vi drog igång. Vi har lärt oss från tidigare att det är viktigt med en tydlig struktur och att samordnarens roll är tydlig, säger han.

Inspiration från Kanada

Tankarna kommer från början från den kanadensiske forskaren Michael Fullan och tankarna kring Ontario-modellen. Bland annat visade Fullans arbete med modellen att om lärare får träffa lärare från andra skolor som har liknande elevunderlag, sett ur ett socioekonomiskt perspektiv, blir också elevernas resultat bättre. Dessa tankar har skolledningen på de tre malmöskolorna tagit fasta på.

Numera har skolorna samma kalendarium där det är inplanerat tid för ämnesdidaktiskt kollegium (ÄDK) och även så kallade SIS-pass. SIS står för Self improvement system och är kurser som hålls av personalen från de olika skolorna.
– Det är två SIS-omgångar per termin där varje omgång består av fyra tillfällen. Exempel på innehåll är till exempel kurser i genrepedagogik och sinagporemodellen, både på avancerad och på basnivå. Lärarna bestämmer själva vilka kurser de ska gå, berättar Tomas Strand.

I teorin skulle skolledningen kunna gå in och bestämma vilka kurser lärare ska gå baserat på medarbetarsamtal och vilken utveckling skolledningen anser att läraren bör ha.
– Men det vill vi inte göra i nuläget. Det är vår tro och förhoppning att lärarna väljer efter vad de känner att de behöver utveckla mest, säger han.

Ska finnas något för alla

Samarbetet påbörjades så smått förra läsåret men kommer att vara igång i full skala under detta läsår. Ett antal workshops och föreläsningar har anordnats för skolledningarna och för förstelärarna för att förbereda processen.
– Alla ska lära sig i det här arbetet. Det handlar inte om att veta mest eller att veta rätt, säger Tomas Strand och berättar att det mycket väl kan bli att förstelärarna handleder skolledarna.

Kritiska vänner är med

Arbetet kommer att utvärderas med hjälp av ”kritiska vänner”. Bland annat kommer personal från Pedagogisk Inspiration Malmö att följa arbetet och tillsammans med intervjuer med inblandade lärare kommer en triangulering att göras för att få fram en rättvis bedömning av arbetets resultat.
– Det handlar om att bryta hemmablindheten som man lätt kan drabbas av. Jag har stött på både förhoppningar och farhågor inför att jobba på detta sätt, säger Tomas Strand och berättar att en av farhågorna är att tappa fokus på den egna lokala skolutvecklingen när man vänder blicken utåt.
– Men tanken är att vi ska komma ännu djupare i våra processer när det gäller skolutveckling. I grund och botten handlar det om att nå till den enskilda människan och att kunna reflektera över frågan: Varför gör man det man gör och vilken effekt får det, säger Tomas Strand.

Text och foto: Johanna Ravhed

Skrivet av Johanna Ravhed Johanna Ravhed
Share on FacebookShare on Google+Share on LinkedInTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *