Kollegialt lärande som en röd tråd på Västra Hamnens skola

februari 15, 2016, 11:44

– Vi lever med förändringen som tillstånd. Vi är bra, men kan alltid bli bättre, säger Charlotte Löfqvist, rektor på Västra Hamnens skola.

Arbetet med kollegialt lärande går som en röd tråd genom skolans åtaganden. Målet är bl.a. att utveckla metoder, få redskap att variera undervisningen mer och genom det nå fler elever.

– Att vara rektor är världens roligaste uppdrag. Det är också väldigt komplext. Vi har otroligt många styrdokument och lagar att förhålla oss till. Jag förhåller mig till uppdraget med stor ödmjukhet, säger Charlotte Löfqvist, rektor på Västra Hamnens skola.

Charlotte menar att det är viktigt att ha en klar riktning i sitt ledarskap, tydliga ledord och en målbild för verksamheten.

– Jag tror att en tydlighet i vad jag vill med mitt ledarskap och min organisation kan skapa stabilitet. Samtidigt ska det vara flexibelt och kunna förändras, säger Charlotte.

Fyra åtagandeområden

Hon ser gärna att verksamheten satsar på några saker i taget och gör det ordentligt. Läsåret 15/16 har skolan och fritidshemmet gjort åtaganden inom fyra områden; på vetenskaplig grund, matematik, språkutvecklande ämnesundervisning och elevernas formativa lärmiljö. Nyckeln och den röda tråden i utvecklingen är det kollegiala lärandet.

– Målet är att höja kvaliteten på undervisningen, som i sin tur ger högre måluppfyllelse för eleverna, säger Charlotte.

– Vi är med i Läslyftet, Mattelyftet och ytterligare en lärmodul som lyfter det kollegiala lärandet, och är en del av arbetet på vetenskaplig grund. När det gäller matematik- och språkutveckling ligger fokus på att utveckla metoder. Kan lärarna variera undervisningen, och har en verktygslåda som innehåller många olika metoder, når vi också fler elever.

Fortbildning – nyanländas lärande

Charlotte berättar att de också satsar på nyanländas lärande. Sex lärare, en skolkurator och en fritidspedagog fortbildas på Malmö Högskola.
– Det är viktig kunskap, som kommer att behövas nu och framöver, både på Västra Hamnens skola och i Malmö i stort, säger Charlotte.

Grow together

Kollegialt lärande på schemalagd konferenstid

Varje vecka, på schemalagd konferenstid, arbetar lärarna med kollegialt lärande på olika sätt.

– Förstelärarna fungerar som handledare. Ofta inleder de med någon typ av input, som t.ex. litteratur eller film. Sedan diskuterar lärarna och testar, diskuterar fler varv och testar igen.

Det schemalagda kollegiala lärandet har utvärderats. Många är nöjda. Personalen känner att de får värdefulla tips och enklare kan koppla teori och forskning till sin yrkesutövning. Dessutom upplever de att vi-känslan vuxit, samt en ökad grad av trygghet och professionalitet. Skolans utveckling ser Charlotte mer som ett pussel och en ständigt pågående process än som utmaning.

– Vi är bra, men kan alltid bli bättre. Däremot är utmaningar sådant som kommer utifrån. Frågor som t.ex. hur vi på ett bra sätt möter den kommande lärarbristen, ett växande elevunderlag och många nyanlända elever, säger Charlotte.

Likabehandlingsplan

Ett annat område som skolan har satsat på är likabehandling.
– När jag började här för två år sedan fanns det en del kvar att arbeta med kring elevernas trygghet och studiero. Vi behöver arbeta förebyggande, främjande och vid händelser kunna agera snabbt. För det krävs både organisation och tid.

Charlotte gav några ur skolans personal uppdraget och tiden att arbeta med detta.

– I dag vet eleverna vem de ska vända sig när något händer. Precis som andra skolor har vi konflikter och kränkningar. Vi tar tag i det snabbt, utreder och åtgärdar.

Kommunikation och delaktighet

För Charlotte är kommunikation med medarbetarna viktigt. Även om det är hon som fattar besluten involverar hon gärna personalen i olika frågor.

– För att ta bra beslut behöver jag bra underlag. Alla kommer inte få som de vill, men de får vara med på vägen. Än så länge har det fungerat ganska bra, säger Charlotte.

Ett exempel hon ger är planeringen av organisationen. Redan i början av året går hon ut med planerna kring kommande läsårs tjänstefördelning, och tar in respons.

– Det känns viktigt att involvera medarbetarna. I slutändan handlar det även om elevernas resultat.

Charlotte menar att framförhållning skapar trygghet. Hon vill exempelvis inte att medarbetare ska gå på semester och inte veta vad som väntar dem när de kommer tillbaka till hösten.

Hands

Verksamhetsnära

– Tidsaspekten är en annan sak som gör rektorskapet komplext. Hur delar jag min tid mellan det pedagogiska och det administrativa? Vad ger i slutändan ökad måluppfyllelse för eleverna?

På skolan finns ingen biträdande rektor. Istället delar Västra Hamnens skola en utvecklingskoordinator med Stapelbäddsskolan. Koordinatorn gör en stor del av det administrativa arbetet, vilket avlastar Charlotte.

– Jag har valt att vara en verksamhetsnära rektor. Jag gör t.ex. ofta lektionsbesök. Att vara verksamhetsnära och tillgänglig ger mig också en annan koll på verksamheten. Det är ett sätt att kvalitetssäkra att vi gör det vi säger att vi gör.

Text och foto: Sara Arildsson
Foto grodd och händer: colourbox.com

Skrivet av Sara Arildsson
Share on FacebookShare on Google+Share on LinkedInTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *