”Vi svek” – nu satsar Startskolan framåt

Polisutryckningar, bråk och svarta rubriker. Startskolans första år har varit långt ifrån en dans på rosor.
– Vi har svikit de unga vuxna som har kommit till oss eftersom vi inte har haft en organisation som är anpassad efter dem. Vi är mitt uppe i ett stort arbete för att förändra det, säger rektor Johan Ahlström.

Sommaren 2016 slog Startskolan upp dörrarna. Malmö hade under det senaste året tagit emot många flyktingar och idén att starta en egen skola för språkintroduktion gick från förslag till verklighet. En ny rektor rekryterades. Valet föll på Johan Ahlström som bland annat har åtta års erfarenhet av att bygga upp vuxenutbildningen inom Kriminalvården. Knappt hann en termin gå innan flera bråk mellan elever bröt ut. Skolan tvingades stundtals stänga, elever stängdes av och ordningsvakter hyrdes in.
– När bråken startade blev alla i personalen väldigt lösningsfokuserade. Klart att vi gjorde en del missar och kanske var lite långsamma. Men vi gjorde det bästa som gick att göra med de verktygen vi hade, säger han.

Bråken, menar han, var ett tecken på att organisationen inte fungerade i sin dåvarande form.

Hade bråken kunnat förhindras?
– Ja absolut. Vi i vuxenvärlden svek eleverna. Vi var inte tillräckligt bra på att kunna möta eleverna utifrån deras förutsättningar.

Tufft men utmanande

Att organisationen behövde en grundläggande förändring stod klart för skolledningen redan innan bråken startade. Den dagliga verksamheten har snurrat på under tiden. Men det har inte varit svårt för ledningen att hålla blicken på visionen om hur Startskolan ska se ut – trots det som har hänt. pencil isolated on white background
– Nej, det har det inte. Vi är alla överens om att förändringen behövs och alla jobbar stenhårt. Vi har stöd från alla håll, från politikerna till förvaltningen till lärarna. Det är tufft – men otroligt utmanande, säger Johan Ahlström.

Tydlig vision

Förändringsarbetet har startat. Johan Ahlström beskriver det som att han vill skapa en gemensam grund för alla att stå på. Det ska finnas en gemensam kultur, strukturer, rutiner och framförallt – en verksamhet som är uppbyggd för eleverna som går på skolan.
– Som skolledare är du bärare av visionen – om var vi är på väg. Du behöver vara tydlig och transparent för att få med alla på resan. Det är otroligt viktigt att alla känner att de kan påverka, våga och testa – men för att kunna det måste det finnas en gemensam grund, en bottenplatta, att stå på, säger Johan Ahlström.

Han har också tvingats att revidera den tidsplan som fanns.
– Vi kommer inte hinna allt på en gång. Det vi vill göra på ett år kanske vi kommer hinna på tre år istället. Många utvecklingsfrågor behöver grundas i beslut om till exempel ekonomi, lokaler och rekrytering. Sånt tar tid.

Ökad närvaro

En av delarna som han ser som viktig i sitt eget ledarskap är att ge ansvar till medarbetarna.
– På sikt vill jag skapa ett autonomt tänkande i verksamheten där målet är glasklart för alla och där vi har en gemensam kultur och ett gemensamt språk. Alla arbetslag behöver inte jobba likadant – men vi ska jobba åt samma håll. Vi gör förändringen tillsammans. Ingen kan förändra en organisation som är splittrad.

Ett arbete med att stärka närvaron i det pedagogiska ledarskapet har påbörjats. Lärarna kommer att få mer tid i klassrummet på sikt och också få inspiration för att jobba ännu mer språkutvecklande med eleverna.
– De unga vuxna som går hos oss är värda att få något annat än vad vi har kunnat ge. Vi vill väl i det här och vi vill förändra. Framför allt – vi är överens om att vi ska förändra, säger Johan Ahlström.

Text och foto: Johanna Ravhed och Colourbox

Skrivet av Johanna Ravhed Johanna Ravhed
Share on FacebookShare on Google+Share on LinkedInTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *