Rektorn som inte ville bli rektor

Efter tjugo år i yrket fattar Maria Jarlsdotter pennan för att skriva om livet som skolledare och sina tankar om skolutveckling.
–  Jag vill visa hur enkelt det kan vara. Vi använder massa svåra ord och fikonspråk i dagens debatt. Det är som om vi har gått vilse, säger hon.

Maria Jarlsdotter är inte en skolledare som har varit tyst i den offentliga debatten kring skolfrågor. Hon har fått utbildningsministern att ringa upp henne efter att ha kritiserat lärarlönelyftet offentligt och genom sitt engagemang på Twitter hörs hon ofta i skolutvecklingsdebatten.

– Jag har alltid varit en sådan som står på barrikaderna. Om man har möjligheten och utrymmet att göra sin röst hörd så tycker jag att man ska göra det. Det räcker inte med att den skolan som jag jobbar på är bra. Alla skolor i Sverige ska vara bra men så är det inte, säger hon.

Hon fick sitt första rektorsjobb 1998. Det var ett vikariat som skulle pågå i nio månader.

– Efter tre månader tänkte jag att det här skitjobbet kan jag inte ha. Det var bara att stå ut de sista sex månaderna, säger Maria Jarlsdotter.

Men när vikariatet var slut tyckte hon att det där skitjobbet var ganska kul och valde att stanna. Och som hon skriver i boken ”Någonstans längs vägen hade jag slutat viska till mig själv: Fake it til you make it”.

Sociala medier bakom idé

Idén om att skriva en bok kom efter långa diskussioner om skolutveckling på Twitter.

– Idag översköljs vi av massa skolgurus med fikonspråk. Men egentligen är det inte svårare än att att ungarna ska in i skolan och vi ska ge dem så mycket som möjligt för att de sen ska kunna gå vidare, säger hon.

En av de viktigaste uppgifterna för en skolledare, enligt Maria Jarlsdotter, är att skapa en gemensam skolkultur. Som projektledare för att nystarta Malmö Latinskola fick hon själv testa på det. Uppdraget beskriver hon som en skolledares våta dröm – att bygga en ny skola från grunden.  Malmö Latinskola är  en skola med många inriktningar och med stor risk för att det skulle kunna skapas skolor i skolan. För att det inte skulle hända fanns det ett flertal strategier.

– Allt börjar med vad ledningsgruppen gör – det fortplantar sig till lärarna. Samtal och nyfikenhet är en bra medicin och också att synliggöra allt som görs på skolan, säger Maria Jarlsdotter och berättar att hon varje läsår samlar in allt som har gjorts under läsåret av elever och visar det på skolavslutningen.

Frustrerande arbete ibland

Hon trycker också på vikten av en bra organisation. Medarbetarna ska slippa tänka på den – utan det mesta ska bara fungera.

– Sen går det inte att göra alla nöjda eftersom alla har olika behov. Det kan vara frustrerande ibland. Men så länge du som rektor har med dig att du har gjort ditt bästa så får du vara nöjd med det.

Med snart tjugo år bakom sig som skolledare är det klart att hon ibland har tröttnat  på jobbet. Framförallt, berättar hon, när det kommer arbetsuppgifter uppifrån som tar mycket tid som hon inte själv kan förstå meningen med.

– Men jag har aldrig tröttnat på lärarna och eleverna. Det är prio ett som rektor. Du måste tycka om din personal och se till att du skapar den bästa möjliga arbetsmiljön för dem. Var inte duktig och spring på massa skolutvecklingsbollar. Rensa bland möten och projekt som personalen ska vara en del i, säger hon.

Inför att bli chef

För att bli chef menar Maria Jarlsdotter att det är viktigt att vara klar över vem man själv är som människa. Varför vill man bli chef? Vilka bevekelsegrunder har man? Varför tar man vissa beslut?

– Man ska tro på sig själv. Stå upp för det man tror på men vara prestigelös och backa när man har gjort fel.

Text och foto: Johanna Ravhed

Skrivet av Johanna Ravhed Johanna Ravhed
Share on FacebookShare on Google+Share on LinkedInTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *