Publicerat:

Ett rundabordsamtal från knytkonferensen EdCamp Öresund

Så har Malmöregionen haft sin första knytkonferens om skola och utbildning – EdCamp Öresund. Här delar jag med mig av ett av de tre rundabordssamtal som jag deltog i.

Denna knytkonferens föregick sig i Malmö Högskolas Lokaler onsdagen den 11 april 2012. Det var ett ideellt initiativ av en grupp pedagoger som har nätverkat i sociala medier. Läs mer om EdCamp Öresund och om vad knytkonferens här. Se även film längst ner.

Ta del av kollegors hållning och erfarenheter
Som deltagare på knytkonferensen förväntas jag bidra med något diskussionsämne för rundabordsamtal. Denna kväll ser jag en möjlighet att få ta del av kollegors tankar och syn på saker om något som har snurrat i mitt huvud. Där är en sak som jag har funderat en del kring.

The Grid - tavlan där deltagarna skriver upp de ämnen de vill diskutera.

Uppvaktande läromedelsförlag
Som IT-pedagog på  Centrum för Pedagogisk Inspiration, som är en central resurs för skolor i Malmö, uppvaktas jag och mina kollegor med jämna mellanrum av läromedelsförlag. De har en önskan om att få visa sina läromedel för oss och i förlängningen få hjälp med att förmedla det vidare till skolorna. Liknande verksamheter i andra kommuner har detta i sitt uppdrag, dock inte vi. Jag och mina kollegor har dessutom varit måttligt intresserade. Vi har varit mer intresserade av att ägna oss åt öppna och fria digitala lärresurser och verktygsprogram som kan bidra till kreativa processer.

Läromedelsförlagens Digitala Lärresurer är det något eller inte?
Har det börjat hända saker när det gäller förlagens digitala lärresuser? Har det skett en utveckling? Behöver man som IT-pedagog ändå har lite koll på läromedelsförlagens digitala lärresurser? Senast vi tog emot ett besök av ett förlag fick inte de oss att ändra uppfattning. Men det var ett par år sedan. Sedan har vi inte haft tid att undersöka saken. Mina föreställningar om förlagens läromedel är kanske just bara gamla föreställningar som inte stämmer längre. Kanske kan jag ta en genväg här på EdCamp för att bli lite klokare.

Samtalet:

Åtta personer slår sig ner runt bordet för ”mitt” ämne. Jag presenterar min fråga och mina tankar.

– Det här med Digitala lärresurser från läromedelsförlagen är det något eller inte? undrar jag.

– Äsch, det är fortfarande bara ifyllnadsböcker fast det är i digital form, säger någon.

– Ja, och om det finns länkar till webben i läromedlena så är det ofta som de inte fungerar. Förlagen uppdaterar inte dem som de ska, säger någon annan.

En vårdlärare ser inget märkvärdigt i att vi lärare själva skapar våra egna egna läromedel:

– Det är bara att sätta upp en kamera, säger hon. Härlig inställning, tänker jag.

– Men, envisas jag, med tanke på tidsbristen i skolan har man som lärare verkligen tid att göra egna läromedel? Är det inte bättre att låta andra göra dem?

Jag refererar till min tid som ung engagerad lärare ägnade kvällar och helger åt att plasta in faktablad, kortmaterial och spel. Det skulle inte varit möjligt idag med familj, hus och trägård. Vilket i praktiken innebär att det bara är vissa som är i en viss fas i livet som har tid att skapa läromedel. (Är det någon som vill ha hjälp med att plasta in något i bokplast utan bubblor och veck så är jag expert i den konsten.)

– Eleverna kan väl själva göra sina läromedel, säger en yrkeslärare från byggymnasiet.

– Jag tycker också att eleverna ska gestalta sina nya kunskaper i någon form för det är också ett lärande och motivationsfaktor, kontrar jag. Men för det behöver de information och fakta. Var ska de hämta den? Kanske är det ändå läromedelsförlagen som ska stå för en kvalitetsgranskad fakta?

– Äsch, varför betala dyrt när fakta och information finns gratis på Internet, säger någon.

Jag konstaterar för mig själv att läromedelsförlagen inte står särskilt högt i kurs i detta gäng. Det känns skönt att höra att jag inte varit själv om den inställningen.

– Men eleverna ska inte söka helt själva på Internet, fyller en gymnasielärare från Lund. Vi lärare kan i större omfattning ge dem webbadresserna till de webbsidor som vi tycker passar.

– Men hur ska man som lärare hinna ha koll på var man hittar bra fakta och information till sina elever, och hur pass bra är vi lärare på att hitta bra material på nätet, undrar jag.

– Utomlands finns det läromedelskonsulter som hjälper lärare utifrån lärarens behov, det borde läromedelsförlagen satsa på här i Sverige, säger en lärare som undervisar i spanska och engelska.

Läromedelskonsulter? Intressant, tänker jag. Skulle vilja veta lite mer om hur de jobbar? Hann inte fråga vidare, för samtalet rullar vidare.

– Men de svenska läromedelsförlagen är inte intresserade av att jobba på det sättet, berättar en frilansskribent för Skolverket och som i höstas var involverad en serie seminarier om just digitala lärresurser där representater från förlagen var med.

– Jag förstår inte varför webquests är vanligare här i Sverige, säger läraren i spanska och engelska. Det är mycket vanligare utomlands.

– Hmm, tänker jag. Ja, just det. WebQuests har man hört talas om och kanske sett något. Det skulle man kanske titta närmare på. Vad är anledningen till att det inte förekommer så mycket i Sverige? Jag får ta och Googla Webquests* och läsa på.

– Lärare måste samarbeta mer och hjälpa varandra när det handlar om att skapa lärresurser, säger någon.

Jag kommer att tänka på en studie som delvis delar med mig av den:

– Några amerikanska forskare undrade varför asiatiska elever hade långt mycket bättre resultat i matematik än de nordamerikanska, trots att de nordamerikanska lärarna hade mycket bättre och längre utbildning. Vid en närmare granskning visade det sig bl.a. att de asiatiska lärarna i mycket större omfattning hjälptes åt att göra uppgifter, planera lektioners innehåll och dela sina erfarenheter. Det är kanske den vägen vi måste gå när det gäller lärresurser.

Så hade 30 minuter gått och tiden för samtalet var slut.

Tack kära kollegor för ett givande samtal. 
Jag fortsätter att hålla läromedelsförlagen på en-arms-längds-avstånd. I alla fall till det att jag hör att de har något mer spännande att presentera. 

Ny fråga till Nästa EdCamp Öresund …
Till nästa EdCamp Öresund har jag nu en ny fråga till tavlan”Hur får vi igång ett kollegialt samarbete och dela-kultur på våra skolor.” I Sverige har vi bland börjat få igång en virtuell Dela-kultur, men jag tror att det även behövs en mer generell dela-kultur i ett skolkollegium som kompletteras med fysiska möten. Hur får vi till det?


* Webquest
Namnet ”webquest” består av två delar: a) ”Web” – tyder på att World Wide Web används som den främsta resursen för att tillämpa, analysera, sammanställa och värdera information, och b) ”Quest” – för att indikera att en fråga presenteras inom webquest, som uppmuntrar eleverna att söka efter en ny mening och djupare förståelse (Pelliccione L. och Craggs GJ, 2007). Källa: http://en.webquests.eu/wp-content/docs/wq_se.pdf

 

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
it-pedagog
Centrum för Pedagogisk Inspiration
Malmö stad

3 Kommentarer

    Hej Charlotte!
    Har tagit del av ert resonemang med stort intresse; representerar ”läromedelsbranschen” och ser att vi strävar efter samma mål:-)Vore intressant att bjuda in dig till Gleerups. Hör gärna av dig till mig på tel 0703967111 (vi finns på Hans Michelsensgatan 9 i Malmö).

    Bästa hälsningar
    Maud Ejenstam
    Affärsområdeschef F-6

    Kul att ha dig där och läsa dina intryck! Den största nackdelen av edcampformen är nog upplevelsen av att missa de parallella samtalen. Vi planerar en uppföljning till hösten – håll utkik!

    Hej Charlotte!

    Jag ser framemot att kunna fortsätta diskutera om It frågor och undervisning, tycker att det finns mycket mer man kan utveckla.
    Tack för ett bra samtal och hoppas på att webquest sprider sig lite runt skolorna i Sverige.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.