Publicerat:

Lärare på Munkhätteskolan låter barnen skriva sig till läsning på dator

 

 

Peter Bengtsson och Annika Nidemyr på Munkhätteskolan i Fosie har med sina 1:or använt sig av arbetssättet ‘skriva sig till läsning på dator’ i läs- och skrivundervisningen.

Det är första gången de har använt sig av arbetssättet och de är själva imponerade av de texter som barnen skriver nu i början av 2:an. De upplever att texterna är både längre och bättre än vad de har varit hos tidigare 2:or.

Det är Arne Trageton, forskare och pedagog i Norge som står bakom arbetssättet ‘att skriva sig till läsning‘ på dator (ASL) som även ibland kallas för Trageton-modellen. Gunilla Rasmusson, skolledare på Munkhätteskolan hade hört talas om arbetssättet och ville att skolans lärare skulle prova det.

Peter & Annika var först ut på skolan eftersom de stod på tur att ta emot ettor. De hade också hört talas om arbetssättet.

– Det har ju varit en hel del nyhetsinslag på TV om arbetssättet de sista åren, men vi hade ingen djupare kunskap om vad det gick ut på, säger Peter.

Peter och Annika drar sig till minnes hur de, innan ASL kom på tal för deras skola, satt och pratade om vad som skulle hända om om man lät barnen skriva på dator.

– Vi tänkte att det borde vara bättre eftersom det i ettan är så många som inte är motoriskt mogna att skriva med penna, förklarar Annika.

Komma igång

Deras skolledare Gunilla Rasmusson beställde bärbara datorer och såg till att Peter och Annika fick fortbildning. De var på studiebesök till en skola i Ystad kommun som har ett kommunal satsning kring ASL. De lyssnade på en föreläsning med Erica Löfgren hos Metod & Fakta i Lund.

– Sedan har Erica Löfgrens bok Med datorn som skrivverktyg varit ett stort stöd och en hjälp, berättar Annika.

Tekniskt strul

Peter och Annika har 40 elever som de båda är lärare för. Inför skolstarten med nya ettor fick de tillgång till 20 bärbara datorer.

Peter och Annika berättar att det var mycket att tänka på och som skulle fungera när de körde igång förra hösten. Varje barn skulle ha inloggningsuppgifter och logga in på en bestämd dator. Varje dator skulle och kopplas till skrivaren men då hittade inte datorer och skrivare varandra i nätverket.

– Det fungerade inte helt smärtfritt med Malmö stads IT-plattform. Med det här arbetssättet är man beroende av att kunna göra pappersutskrifter av elevernas texter. Men det var visst barnsjukdomar i systemet som våra kollegor verkar slippa i år, berättar Peter.

Arbetsstruktur

När de körde igång handlade det också om hur de skulle organisera och strukturera arbetet med elevernas skrivande på datorerna. Till exempel bestämma hur eleverna skulle namnge sina textdokument på datorn och visa dem hur man ”suddar ut”, gör ny rad, stor bokstav, skriva punkt osv.

Annika ger också ett exempel på hur de organiserar arbetet med elevernas utskrivna texter.

– Den text som eleverna har skrivit klipper de ut och klistrar fast tillsammans med en egen illustration på ett färgat tonpapper. Alla får samma färg på tonpappret för just den skrivuppgiften. Varje barn har en egen mapp med genomskinlig framsida som hänger i en rad på väggen. Den senaste texten sätter barnet främst i sin mapp. Men hjälp av färgen på tonpappret kan vi se enkelt se och överblicka vilka som är färdiga och vilka som inte är färdiga, förklarar Annika.

Skrivuppgifter

När barnen jobbar med sina texter har Peter och Annika ofta en tredjedel av barnen var. En tredjedel av barnen har då kanske musiklektion eller någon aktivitet med fritidspedagogerna.

De upplevde inte att det var svårt att komma på bra skrivuppgifter åt eleverna.

– Visst krävs det att man tänker till, men det gör det oavsett hur man jobbar, säger Peter.

– Vi har haft mycket stöd av Ericas Löfgrens bok. Där finns jättemycket tips och idéer. Sedan har eleverna varit delaktiga i att bestämma vad det ska skrivas om. Vi har även kopplat skrivandet till pågående teman och arbetsområden i SO och NO, berättar Annika.

– Sedan har vi haft teman där vi jobbar med utvalda ordbilder. Te.x ”Jag kan …”, ”Jag ska …”, ”Jag vill … . Väldigt enkla uppgifter där inledningen på meningarna är densamma för alla elever men där var och får avsluta meningen på sitt sätt och utifrån sitt intresse.

– Vi har även jobbat med bokstäver och språk utan dator, t.ex. språklekar, bokstavssånger, leta bokstavsformer i texter, känna igen bokstavsljud m.m. Det vi inte har lagt tid på är att forma bokstäver med penna, säger Annika.

Våga satsa fullt ut!

– Tänk alla dessa elever i Sverige som sitter och lägger så mycket tid på detta med att forma bokstäver när de inte är motoriskt mogna för det. De hinner ju tröttna på det flera gånger om, säger Peter och fortsätter

– Det finns barn som har väldigt mycket att säga, men som har väldigt svårt att få ner det på papper med en penna. Nu i tvåan har vi elever som fortfarande har det motoriskt kämpigt med pennan. Men med hjälp av datorn skiver de skriver lika långa texter som de andra, berättar Peter.

– När vi får nya ettor finns det alltid elever som redan har kommit en bit på väg sin läs- och skrivutveckling. Varför ska de då sitta och lyssna på bokstavsljud och öva bokstavsformer? undrar Peter.

– I alla klasser finns det barn som är i riskgruppen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. För dessa elever är en dator ett självklart stöd. Men här blir det inget konstigt, säger Peter.

– Vi bestämde oss för att satsa fullt ut. Lägga undan pennan och köra det helt och hållet. För det handlar om att använda tiden på annat sätt, menar Peter.

Pennan då?

– Vi har ju använt pennan till siffror och vi har ju aldrig nekat något barn att skriva med penna. När de började i ettan fanns det några som redan hade kommit långt i sin läs- och skrivutveckling och som ibland ville skriva med penna, och då fick de göra det, berättar Annika.

– Nu i tvåan har vi börjat skriva bokstäver med penna. Vi har hunnit med femton bokstäver på två veckor, berättar Annika och får förklara.

– Barnen lär sig flera bokstäver på en gång, de som har samma grundform. T.ex. alla som går motsols. Kan du skriva c, kan du skriva a, och då kan du skriva q och så vidare. Erica Löfgren tar upp detta i sin bok, säger Annika och visar på tavlan.

– På datorerna har barnen använt ett typsnitt som heter Skolstil . Dessa tecken liknar handskrivna tecken, säger Peter. Datorerna har även programmet Ljuda installerat som läser upp bokstavsljuden under tiden som man skriver. Det hjälper också barnen att koppla ljud till bokstavsform när de börjar skriva på datorerna.

– Det är ju inte så att bokstäverna är nya för dem nu när vi går igenom hur man skriver bokstäverna med penna. De känner mycket väl till alla bokstäverna, säger Peter.

Foto: Peter Bengtsson

– Att barnen jobbar två och två är mycket viktigt. De lär av varandra, både stavning och språkligt. Så långt det går har vi också bestämt att de ska jobba pojke-flicka och det har fungerat jättebra, säger Annika

– När paren sitter och skriver hör vi tydligt hur de pratar och diskuterar texten och hjälper varandra med det språkliga, säger Peter.

Peter och Annika berättar att det finns regler för samarbetet. Det ena barnet säger vad som ska skrivas och det andra skriver. Efter varje mening byter de och den andra tar över tangentbordet.

Målet är att barnen alltid ska samarbeta två och två. Men ibland får någon elev arbeta ensam vid datorn. För Peter och Annika handlar det om att anpassa situationen efter elevens behov och vad den klarar av.

– De första åren tycker jag inte att man behöver ha egen dator. De lär sig så otroligt mycket av varandra när de arbetar tillsammans. Det är så härligt och se hur på ett så naturligt sätt jobbar två och två. De får en uppgift och så löser den tillsammans, säger Annika.

Peter och Annika tycker att deras elever är en härlig grupp som fungerar fantastiskt bra tillsammans. För första gången slår det dem båda att det kanske är allt samarbete vid datorn som delvis har bidragit till det goda klassklimatet.

Mycket enklare att ”rätta”

En av de stora vinsterna med arbetssättet tycker Peter och Annika är att de hinner rätta och ge feedback i mycket större omfattning.

– Det blir mycket, mycket enklare att rätta! Både för oss och eleven. Eftersom eleverna inte tycker det så jobbigt att ändra sin text kan vi i större omfattning tillåta oss att rätta texten tillsammans med eleven. Det är så enkelt och går så snabbt, säger Annika.

– De blir inte helt nedslagna om de behöver ändra i ordföljden, få in en bokstav eller ett ord, som när de skriver med penna på papper. De tycker inte ens det är så farligt att ta bort en bit text som låter konstigt och göra ett nytt försök, berättar Peter.

– Nästan alla elever i klassen har ett annat modersmål och har inte det svenska språket fullt ut, så det blir lätt fel ordföljd i meningarna. Därför behöver de mycket samtal kring språket och texterna blir utgångspunkten för de samtalen.

– Det är först nu som vi har blivit mer hårda med att texterna ska vara rättstavade och ha en bra ordföljd. Det var vi inte förra året när vi började, säger Annika.

Mer språkutvecklande samtal

– Barnen producerar mycket, mycket mer text än vad de någonsin har gjort tidigare med penna och pappar. Bara det ger ju massor av språkträning, säger Peter.

– Jag tror faktiskt att vi i tid räknat, har hunnit med långt mycket mer samtal och diskussioner med barnen kring språk och språkuppbyggnad än vad vi hann med i det gamla arbetssättet, säger Annika och Peter håller med.

– Vi går aldrig tillbaka till den gamla läs- och skrivinlärningen, säger de de båda.

Att skriva sig till läsning fortsätter på Munkhätteskolan

I samband med skolstarten ht -12 har turen kommit till två andra lärare på Munkhätteskolan att ta emot ettor och börja med arbetssättet ‘skriva sig till läsning’. En gång i månaden ska alla 1-3-lärare träffas för erfarenhetsutbyte.

 

Text & foto:
Charlotte Christoffersen

grey_line_750

Nätverk Att skriva sig till läsning – Malmö.

I Malmö är vi igång med att starta ett nätverk med lärare som är intresserade av arbetssättet ”Att skriva sig till läsning”. Samordnande och sammankallande är Pedagogisk Inspiration Malmö, Malmö stad. Är du intresserad av information & aktivieter skicka namn, skola samt e-postadress till: charlotte.christoffersen(at)malmo.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.