Publicerat:

Genus, bemötande och maktrelationer

Stafetten går vidare till mig. Jag heter Soodabeh är en av deltagarna i kursen ”Genus i praktiken”. Jag är förskollärare på Södra Sommarstadens förskola

Deltagandet i kursen ”Genus i praktiken” utvecklar mig både i min lärarkarriär och i min vardag. Inför varje träff så förbereder jag mig på att prata om mina undringar kring vad jag har läst och gruppdiskussionerna led mig sedan till nya funderingar. När jag kommer hem efter kursen och vill samla mina reflektioner över dagens träff, så dyker det upp ännu flera undringar. Då anser jag att jag bör fördjupa mig och samla ännu mer kunskap.

Jag tycker att när man hör ordet genus fastnar man ofta på jämställdhet mellan män och kvinnor. Våra senaste diskussioner har handlat mycket om intersektionalitet. ”Genus i praktiken” handlar om att problematisera vad det är som händer när kön interagerar med andra sociala kategorier. Om vi ser genus utifrån olika perspektiv ser vi att allt är djupare och mer komplext, säger vår kursledare Elizabeth Flórez. Hon menar att genus handlar andra om saker än bara att vara pojke/tjej och kvinna/man.

Enligt genusforskare handlar genus om de maktrelationer som finns i samhället till exempel: kön, samhällsklass, hudfärg, etnicitet och religion. Det är därför viktigt att lyfta fram intersektionalitets-perspektivet i våra analyser.

På senaste träffen diskuterade vi ett dilemma som hade uppstått på en förskola. Dilemmat handlade om kön/genusrelaterad problematik. Med anknytning till intersektionalitets-perspektivet ställde vi oss frågan hur man hade reagerat på ett sådant situation i verksamheten, om dilemmat handlade om en annan etnicitet än den aktuella. Det handlar till exempel om fördomar som vi kan ha om en viss etnicitet.

Jag ställde mig frågan om vi hade sett lika allvarligt på samma problematik om föräldrar med en annan etnisk bakgrund hade ställt samma krav. T.ex. om en mamma med svensk bakgrund pratar med mig om sin dotter, hur reagerar jag i jämförelse med det är en pappa som talar svenska med brytning som pratar med mig om sin son. Hur bedömer jag dem då? Hur mycket styr mina fördomar? Dessa tankar och funderingar bär jag med mig nuförtiden i verksamheten. Behandlar jag barnen lika? Hur bemöter jag föräldrarna? Är jag jämlik? Ibland funderar jag på om jag bör börja filma mig för att se hur/om jag är som en ”genusmedveten” förskollärare. Hur är mitt kroppsspråk när jag är i barngruppen med pojkar, med flickor, med olika bakgrund? Jag tycker det är värt och tänka på.

Min andra punkt som jag gärna vill skriva om i denna blogg är angående ”neutrala” leksaker och färger. Vid den första träffen efter jul pratade vi om våra julupplevelser utifrån genusperspektivet. Om hur vår genusmedvetenhet till exempel påverkade oss när vi väljer julklappar. En intressant diskussion uppstod om rosa och prinsessa-leksaker samt de neutrala leksakerna. Vi diskuterade länge hur vi tänkte när vi ska köpa julklappar, skulle vår medvetenhet om kön påverka folk omkring oss? Efter dagens träff började jag som vanligt fundera och reflektera över dagens diskussioner. Jag började tänka på en sak först och främst: Vad är en ”neutral” leksak? Hur tolkar jag detta? Kan inte ett rosa slott med prinsessor vara neutralt? Eller ska slottet gärna vara svart? Detta ser jag som en utmaning för mig att tänka vidare på.

Kan jag tillräckligt mycket om genus? Är min genusprocess något som händer i mina tankar? Hur handlar jag utifrån dessa tankar? Vad signalerar jag med mitt kroppsspråk?

Soodabeh

3:e februari 2013

Text:  Soodabeh Haji Akhondi

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *