Publicerat:

Lärplattan en pedagogisk metod i förskolan

Camilla Olsson, förskollärare i Hyllie, har deltagit i en forskarcirkeln där hon har utgått från en egen frågeställning: På vilket sätt kan lärplattan vara en ingång till samtal? Hon valde lärplattan som aktion och syftet var att hitta en metod för att utveckla barnens språk. Här berättar Camilla om sina studier: 

Jag har arbetat i Malmö sedan 2012 i stadsdel Hyllie. I deras Skolsatsning 2012 gick en del till en forskarcirkel för förskollärare. Jag är med i den och temat är kommunikation och flerspråkighet. Under samma period deltog jag även i Skolverkets nationella projekt: jämställdhet, kunskap och språk. I detta projekt är där ca 300 förskollärare med från olika kommuner i Sverige. I Malmögruppen är vi ca 20 stycken och i den ingår det förskollärare och förskolechefer från olika stadsdelar. Malmögruppen har arbetat utifrån en gemensam frågeställning: Hur synliggör vi barnens identitetsskapande i ett jämställdhetsperspektiv med inriktning mot kunskap och språk? I forskarcirkeln har jag utgått från en egen frågeställning: På vilket sätt kan lärplattan vara en ingång till samtal? Jag valde lärplattan som aktion och syftet var att hitta en metod för att utveckla barnens språk.

Lärandestunderna med lärplattan har filmats och med olika perspektiv har filmerna analyserats. Jag har haft fokus på barnens språk, mitt språkbruk samt mitt sätt att erbjuda barnen ett meningsfullt lärande ur ett jämställdhetsperspektiv. Jag har även reflekterat över mitt eget förhållningssätt med lärplattan som metod. Hur jag erbjuder barnen att delta i en aktivitet och hur jag pratar med barnen och vad jag säger till barnen.

Hur introduceras lärplattan för de yngsta förskolebarnen och hur kan den användas som en metod för språkutveckling? Utifrån barnens intresse för djur, valde jag att arbeta med en bilderboksapp med olika djur och deras läten. Vid den första lärandesituationen var det sju barn som sökte sig till lärplattan. Alla barnen ville vara delaktiga i utforskandet av lärplattan. Barnen visade detta genom att argumentera med de barn som satt bredvid, kallade på min uppmärksamhet, tog lärplattan från den som hade den, samspelade med den som hade lärplattan, visade med kroppen vad de ville och sökte uppmärksamhet genom att göra sig hörd och genom försök att ta plats i ringen. Allt detta är kommunikation men det blev inget lustfyllt lärande. Syftet med aktiviteten var att använda lärplattan som metod för språkutveckling. Det som hände var att barnen fick anpassa sig efter min aktivitet istället för att få sin lust och nyfikenhet tillfredsställd genom att ta eller få plats i sammanhanget. Jag skulle kunna lägga problemet på barnen, att de var för små, att de inte kunde vänta på sin tur, att de inte kunde låta bli den som satt bredvid. Jag vände dock på det och utgick från min pedagogiska planering. Jag kom fram till att det är jag som måste förändra lärandestunden och förändra barnens förutsättningar, för att ge dem en jämställd och meningsfull lärandestund. Jag förbättrade barnens förutsättningar genom att ge barnen tillfällen att utforska lärplattan individuellt eller i grupp om två – tre barn. Resultatet blev ett samspel mellan barnen, de kommunicerade och det skedde ett meningsfullt lärande.

En dag fick ett barn syn på lärplattan och uttryckte att han ville se djuren. Andra barn hörde detta och de ville också se djuren. Med min tidigare erfarenhet av att det inte blir en lustfylld lärandesituation, kopplade jag ihop lärplattan med en kanon och riktade den mot väggen. Barnen visade sitt intresse genom att de hoppade, pratade i mun på varandra och kände med händerna på väggen. Detta ledde till att en del barn inte kunde se djuren och uttryckte sitt missnöje över det. Jag provade då att rikta lärplattan upp i taket och barnen la sig ner på golvet. De började kommunicera om vilka djur de såg, hur de lät och vilket djur som var stort eller litet. Barnen visade även ett intresse att kommunicera med varandra för att ta reda på djurarternas namn.

 

Utvecklingsområde:

  • Hur gör jag det jämställt i lärandesituationerna med lärplattan?
  • Får alla lika mycket talutrymme?
  • Är alla intresserade?
  • Vågar alla i samspel eller fungerar det bättre individuellt?

I Skolverkets projekt har Malmögruppens processledare/genuspedagog från FoU Malmö-Utveckling väglett, utmanat och utvecklat mig genom att filmkameran har riktats mot mitt agerande som förskollärare. I forskarcirkeln har forskningsledarna utmanat mig till att välja en aktion för att stimulera och stödja barnens kommunikation.

Camilla Olsson
förskollärare

6 Kommentarer

    Det var mycket intressant att ta del av och följa ditt arbete! Hoppas att många läser här och inspireras.

    Åsa Ljunggren, cirkelledare

      Tack för responsen! Det har varit intressant och utvecklande att välja en aktion för att stimulera och stödja barnens kommunikation.

    Hej Camilla!

    Intressant läsning om din aktion med lärplattan i din grupp, jag hoppas många ska bli sugna på att använda Ipads som verktyg för språkutveckling.

    Kramar Mia, cirkelledare.

    Intressant att se hur arbetet med språk stimuleras genom verktyget Lärplattan. Svenska språket, flerspråkiga barn och tillgången till sitt modersmål blir lättillgängligt i den vardagsnära praktiken.

    Att forska i din egen praktik är ett lärande och utvecklande sätt att utveckla verksamheten på och inte minst utmana dig själv i din förskollärarroll. Fortsätt med aktionsforskning och utveckla detta arbetssätt med ditt arbetslag och sprid de goda exempel som du och arbetslaget kommer fram till.

    Hej
    Intressant läsning , att arbeta med lärplattan är en metod som jag jobbar med i barngruppen för att utveckla svenska språket.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.