Publicerat:

Det goda mötet!

Alldeles mot slutet av året, hade jag glädjen att träffa Elizabeth och Karin och höra dem berätta om sitt arbete med att stödja våra skolor i att utveckla genuspedagogiken. Jag fick ta del av flera berättelser från ett engagerat arbete med lärare och skolledare. Det här med att ”tänka” genus ter sig så självklart, men är ändå samtidigt så svårt! Framförallt är det svårt för att det handlar om att jag måste börja med att titta inåt mig själv, för att förstå vad som styr mitt förhållningssätt i mötet med kvinnor och män, flickor och pojkar. Elizabeth och Karin delade med sig av sina verktyg och jag blev både imponerad och glad.

Jag tror jag har skrivit någon gång i Edico om att jag tror så mycket på att ”man blir den man är i betraktarens ögon”. Med det menar jag att vi som möter andra människor, i skolan, och i den kommunala servicesektorn överhuvudtaget, ska vara medvetna om att vi, var och en, har stor betydelse för om den vi möter kan bygga upp en stark och positiv självkänsla för att skapa sig ett gott liv.
Att bemöta flickor och pojkar/kvinnor och män på ett livärdigt sätt, tror vi nog alla att vi gör. Men gör vi det? Säkert till viss del, men inte alls så mycket som vi tror. Vi har kommit långt, men vi har ändå en god bit kvar att gå. Och framförallt ska vi ta vara på det faktum att vi ju faktiskt träffar Malmös unga i våra skolor, varje dag och under lång tid. Det är viktigt att jämställdhets-och genusarbetet inte bara står högt på agendan i en handlingsplan för Malmö stad, utan i det dagliga arbetet i klassrummet. Att arbeta med genuspedagogikens verktyg varje dag i klassrummet, kräver en målmedvetenhet och en insikt om att det faktiskt också underlättar lärandet. Det behöver tydligt formuleras mål och ledas av rektor, inte vara en bisak eller något vi tror kommer med automatik. Vi har en massa goda exempel att lära av i våra skolor, men vi behöver sprida de goda exemplen och inspirera. Och vi måste hålla fast och vara uthålliga i detta arbete för och med Malmös unga och därmed för en socialt hållbar stad.
Så mitt arbetsår slutade med ett möte med Elizabeth och Karin, som gav energi och glädje. Tack för ert engagemang och för er uthållighet!

Text: Eva Ahlgren

Bild: Elizabeth Flórez

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *