Publicerat:

När eleverna får bestämma

Denna veckan tog vi på normbryt ett stort steg i arbetet på en av våra pilotskolor. Under våren har vi fortbildat personalen, träffat elevråd- och trygghetsråd och haft framtidsverkstad med alla 1:or och 2:or på skolan.

Under framtidsverkstäderna pratade vi bl a om makt, strukturell rasism och diskriminering och gjorde värderingsövningar. Men i det viktigaste momentet gav vi eleverna makten över skolan i ett år, och bad dem komma fram till vad de skulle göra för att förbättra skolan, med extra fokus på just likabehandling och antirasism. Vi hade varit lite osäkra på hur övningen skulle gå och om alla förslag från eleverna skulle handla om ”Roffe ska få eget gym” och ”alla ska ha nya datorer varje år” – men istället handlade diskussionerna om ifall summan på matkortet räckte till, elevinflytande, om gratis vatten i cafeterian, hur en skulle skapa ordning i klassrummen och hur en skulle få fler tjejer att vilja plugga på skolan och trivas bättre. Ni kan läsa mer om framtidsverkstaden i vårt tidigare inlägg.

Igår var alltså tillfället då vi presenterade elevernas tankar och våra egna reflektioner för personalen. Fantastiskt nog visade det sig att skolan redan börjat åtgärda flera av de mer konkreta sakerna eleverna tagit upp under framtidsverkstäderna, som uppmärksammats under veckan vi var på skolan. En av våra iakttagelser var att många elever upplevde att det kunde vara stökigt och en kränkande jargong i klassrum och i korridorerna, men tog väldigt lite personligt ansvar för när en själv handlade därefter. Samtidigt fanns där en frustration över upplevelsen att inte alltid bli lyssnad på av personal och ledning. Därför ställde vi frågan till personalen: ”Hur kan vi förbättra elevinflytandet på skolan?”, för att ge eleverna en känsla i att de själva kan påverka, men också har ansvar över, vad som händer på skolan.

Personalen gav sig entusiastiskt an frågeställningen och fick i smågrupper arbeta fram konkreta förslag som skolan skulle kunna genomföra. Förslagen berörde allt från elevstyrda och protokollförda klassråd, tydligare beslutsvägar på skolan så eleverna vet om deras förslag behandlas eller inte, fördelning av mentorskapet för klasser på två lärare istället för en, att tydliggöra elevrådets roll och funktion på skolan och att erbjuda konkreta alternativ för eleverna att ta beslut om på lektionerna.

Utöver de konkreta förslagen kretsade samtalet också kring lärarens och skolpersonalens varande på skolan i sin professionella roll jämfört med sin person – hur hanterar en att bygga personliga relationer till eleverna och samtidigt bemöta stökighet, kränkningar och svåra situationer i sin professionella roll?

Vi blev väldigt imponerade av personalens tankegångar, förslag och vilja att diskutera och förbättra den egna skolan, och kände verkligen att vi själva hamnat i vårt rätta element i rollen som processledare för att utveckla det antirasistiska likabehandlingsarbetet på skolan. Framöver kommer vi fortsätta jobba med en referensgrupp personalen och en referensgrupp elever och ser mycket fram emot den fortsatta utvecklingen på denna och de andra skolorna vi jobbar med!

Vi avslutar med en för temat passande bild från vår #normbryt-kampanj på instagram

//Petter Söderstrand
Ungdomssamordnare, Normbrytande Rättigheter

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.