Publicerat:

Tillåter vi barnen att säga nej?

Jag heter Sara Mårtensson och är förskollärare på Gyllebo förskola som ligger på Mellanhedsområdet.

Jag har arbetat på Gyllebo i åtta månader. Efter mer än femton år på en och samma förskola tog jag steget att byta. Att gå från första tanken till att förverkliga det satt oerhört långt inne. Idag vet jag att det gav mig den största utvecklingen i mitt yrkesliv.

Går du i dessa tankar? – våga! Just detta berättade jag idag om i den referensgrupp jag fått förmånen att delta i. Vår handledare heter Elizabeth Florez från Centrum för Pedagogisk Inspiration, och är en frisk fläkt i vår grupp. Vi träffas några gånger i månaden och diskuterar boken ”Vad berättas om mig? Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation” skriven av Bente Svenning.En bok som väcker tankar under mina arbetsdagar. Hur mycket får barnen vara delaktiga att kunna påverka? Vem dokumenterar vi för? Barnen? Föräldrarna? Oss själva? Vad dokumenterar vi? Här kommer även tankar om portfolio in.

Jag tänker på: frågar vi barnen om vi får fotografera/filma dem eller gör vi det bara, som en självklarhet? Om någon vill fotografera eller kanske ännu värre filma mig och gör det utan lov, tycker jag att det är okey eller protesterar jag? Tillåter vi barnen att säga nej?  När vi sammanställer en portfoliopärm vem får välja innehållet? Pedagogen eller barnet? Om pedagogen gör det, varför? Då glömmer vi begrepp barnperspektiv och barns perspektiv som Bente Svenning tydliggör i sin bok. I slutändan är det barnet som ska ha portfolion och tänka tillbaka på sin förskoletid och inte pedagogen/föräldern. Betänk er sedan att portfolion hamnar på en vind i en låda eller i en bokhylla i ett vardagsrum. De riktigt bästa minnena finns i ägarens huvud, så skapa fler roliga minnen från förskoletiden och lägg inte all tid på portfolion.

Vi i referensgruppen håller i vars en bokcirkel, tidigare nämnd bok. För mig är det väldigt viktigt att vara förberedd när jag håller i en bokcirkel. Det ger mig kontroll och ett lugn. Jag punktar ner bokcirkelns olika moment som ex:

# musik, välkomnande, mysigt
# hälsa välkommen
# berätta om bokcirkeln under våren, tydliggöra begrepp
# våra visioner i referensgruppen, vår bloggen på pedagogmalmo
# musik igen, lägg fram bilder, post it lappar – tankar om boken, välj bild, associera till boken.
mm. mm.  Att även välja musik, ta fram material innan är viktigt för att få ett flyt i det hela. Med en manus vet du hela tiden vad som ska hända och det smittar av sig på gruppen och då blir du en bra och professionell ledare.

När vi träffas diskuterar vi situationer från verksamheten som vi knyter till boken. Allt antecknas . Nästa bokcirkel ska vi referera till vår egen barndom för att förstå ännu bättre hur barn tänker. Det är intressant och givande att hålla i och ingå i en bokcirkel. Man lär känna sina kollegor bättre och även deras tankar/åsikter. Ett koncept att rekommendera på varje arbetsplats.

Våra arbetsplatsträffar har vi också tillbringat tillsammans med Elizabeth och då fått prova praktiska samarbetsövningar och reflektera kring det.
Vi i referensgruppen har även vars en vision att förverkliga stegvis på förskolan. Jag har börjat med att förändra i personalrummet. Möblera om, slänga gammalt, köpa planerings/samtalsbord, lägga nya forsknings artiklar till hands, frukt på rasten som du väl behöver när du arbetar med barn och har ROLIGT tillsammans med dem. Glöm inte det!

Text och bild: Sara Mårtensson, Gyllebo förskola

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.