Publicerat:

ASL-nätverksträffar – från bildskapande till genrepedagogik.

Under mars månad träffades de fem ASL-nätverksgrupperna för femte gången. Diskussionerna går allt mer från praktiskt-organisatoriska frågor till didaktiska funderingar.

ASL-illustrationer

I en grupp kom samtalet att handla om illustrationernas betydelse. När vi har besökt varandras klassrum har vi sett illustrationer som barnen har lagt mycket möda och omsorg på. Bilder som är både detaljrika och färgstarka. Lärarna berättar att de tillsammans med fritidspedagoger har teckningsskola för att barnen ska lära sig att rita grundformer, de uppmanar barnen att trycka med färgerna, att hela pappersytan ska vara täckt av färg, att de inte ska ha för bråttom med att avsluta sin bild utan jobba med detaljer. Det har sannerligen gett resultat – och barnen blir stolta över sina illustrationer. Trageton m.fl. ser just bildskapandet som ett del av barnets litteracitet.

Både lekfull experimentlusta och struktur

I respektive grupp fanns det några som hade lyssnat på föreläsningen med forskaren Carina Hermansson, läs här. Hon talade om betydelsen av att ta tillvara på barnens egna lekfulla experimenterande med språk och tecken för att deras lust och motivation ska bibehållas. Detta kan ställas mot de metoder och de strukturer vi pedagoger gärna använder oss av. Men Hermansson uppmanar oss till ett både-och, d v s att använda barnens lekfulla experimenterande process och göra dem till pedagogiska utmaningar och lärande situationer. Pedagogerna upplever Hermanssons råd upplevs som ett stöd i den didaktiska balansgången.

Ställer vi för höga krav på våra elever?

I en nätverksgrupp handlade en diskussionen om risken att vi pedagoger har för höga förväntningar på elevernas datorskriva texter. Gör den visuellt snygga texten att vi höjer kraven till en nivå där eleverna ännu inte är? Vad gör i så fall dessa höga förväntningar med eleverna? Influenser från genrepedagogiken kan användas i åk 1, men kanske då utifrån en nogsam didaktisk avvägning.

Ger vi eleverna den tid de behöver?

I en grupp hade någon funderat på om vi som pedagoger går för snabbt fram i vår nyfikenhet att utforska arbetssättet. Att vår strävan att prova nästa moment kanske gör att barnen inte ges möjlighet att ”vila” i i det förra momentet. Att vi hastar över sådant som bokstavsräckor eller fantasiskrivning (invented spelling). Samtidigt uttrycks också en osäkerhet för hur man motiverar återkommande arbete med bokstavsräckor för de barn som behöver det. Hur varierar man efterarbete med bokstavsräckor? Läs mer om bokstavsräckor i ASL-tipsblogg.

Skrivstimulans

Ibland kan det kännas det motigt att få barnen att utveckla innehållet i sitt skrivande. I en grupp ställdes frågan om barn idag har sämre fantasi? Just det är kanske svårt att svara på men hur kan vi pedagoger få barnen att använda sin fantasi? Trageton m.fl. menar gemensamma erfarenheter och upplevelser stimulerar till språkande och begreppsbildning vilket i sin tur påverkar textskapandet.

Film om Cirkelmodellen inom genrepedagogik

Inför den femte träffen hade vi processtödjare delat en film till deltagarna att titta på. Anna Kaya, lärare i Sigtuna, har gjort en videoföreläsning där hon ger exempel på hur hon använder sig av cirkelmodellen inför elevernas textskapande på dator. Pedagogerna i nätverksgrupperna uppskattade filmen då den sätter cirkelmodellen i ett konkret sammanhang.

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
ASL-samordnare och processtödjare, ASL i Malmö stad
Pedagogisk Inspiration Malmö

Anna Cederpil
processtödjare, ASL i Malmö stad

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.