Publicerat:

Utvärdering ASL-nätverksträffar ht13-vt14

Malmöpedagoger som har börjat arbeta med ‘Att Skriva sig till Läsning’ (ASL) i elevernas skriv- och läsutveckling har under läsåret haft möjlighet att delta i nätverksträffar. I ett enkät har de fått berätta hur de har upplevt nätverksträffarna.

En generell upplevelse vi processtödjare har är att de sex träffarna har varit mycket uppskattade och att de har utgjort ett stöd för pedagogerna i deras ASL-arbete. Vi processtödjare vill dock veta vad som fungerat bra, mindre bra och vad vi kan förbättra.

Vi har fått in 45 svar från de 80 lärare som helt eller delvis har deltagit i ASL nätverksträffar. Pedagogerna har varit fördelade i 6 nätverksgrupper. 5 av dessa nätverksgrupper har varit tvärgrupper med pedagoger från olika skolor. En grupp har bestått ett F-3-kollegium på en skola.  Frågeformuläret har i huvudsak bestått av fritextsvar. Längre ner gör vi vår tolkning och sammanfattning av de svar vi fått in. Ta del av alla enkätsvaren i en sammanställning här.

 

Stort värde i att träffas hos varandra runt om i Malmö

ASL nätverksträffar har cirkulerat mellan skolorna och deltagarna har turats om att vara värdar. Det har varit väldigt uppskattat att komma runt på skolor och få besöka varandras klassrum. Få ta del av ASL-texter och motorikmaterial från andra skolor.

 Det kollegiala lärandet

Pedagogerna upplever nätverksträffarna som ett forum där de har fått dela funderingar, svårigheter och framgångar med kollegor. En del lyfter fram att det har varit givande att träffa pedagoger som har samma årskurs och som också är ”nybörjare”. Andra tar upp att de gärna hade velat träffa kollegor med lite mer erfarenhet. Just detta är syftet med de inspirationsseminarier som ‘ASL i Malmö stad’ arrangerar med pedagoger som har kommit lite längre i sitt ASL arbete.

I enkätet framgår även att pedagoger i åk 1 och F-klass gärna hade träffats för att diskutera arbetssättet och övergången mellan F-klass och åk 1. Kanske är det något som går att göra på respektive skola.

Trygghet och stöd

Lärarna beskriver att träffarna har varit ett bra stöd så att de känt sig mer trygga med att prova ett nytt arbetssätt. De har också gett energi samt nya tankar för hur de skulle gå vidare i ASL-arbetet:

– Var lite osäker och ”rädd” i början inför ASL, men känner inte så längre, är nu sugen på att sätta igång ”på riktigt” till hösten.

– Hållt uppe motivationen när jag kört fast, en bra fortbildning!

Tid för reflektion med andra

Flera lärare skriver att de har ”fått” reflektionstid tillsammans med kollegor – trots att medverkan från de flesta är på eget initiativ och frivilligt :

– Reflektionstid är viktig, utan träffarna hade den inte blivit av på samma sätt.

– Positivt att få ha en pedagogisk diskussion som verkligen blir av!

– Jag har fått ”stöta och blöta” mina egna funderingar kring ASL tillsammans med de andra.

– Det har varit ett öppet och tillåtande klimat där man har kunnat diskutera stort och smått inom ASL

Innehåll & ämnen

Under träffarna har vi återkommande inventerat vilka problem och frågor som pedagogerna brottas med.

Någon har tagit upp att diskussionerna har ”svävat ut” och att vi ibland har glidit ifrån ämnet. Denna återkoppling från deltagarna är viktig för oss processtödjare. En del vill lägga mycket tid på prata och utbyta erfarenheter, andra vill har mer teori och fakta. Deltagarna svar känns stärkande för oss processtödjare och gör att vi kan vara ännu tydligare i vår uppgift att leda träffarna.

Teori och forskning

Någon tycker det kunde vara mer teori och forskning. Någon efterlyser fler texter att läsa inför träffarna. Andra är självkritiska och tycker att de var dåligt förberedda med att läsa en i förväg utskickad text eller se en film. Några uppskattar att vi har tittat på läs- och skrivutveckling i allmänhet och någon tycker det har varit onyanserat.

Tekniken – frustration och utveckling

Någon uttrycker att gruppen ibland har fastnat i teknikprat. Vi processtödjare är medvetna om att det ibland blev sådana stunder. Tekniken, eller bristen på fungerande teknik skapar ibland mycket frustration och ibland så mycket att ASL-arbetet på skolan helt stannar av. Som processtödjare känns det svårt att helt ignorera denna frustration samtidigt som vi har försökt förpassa lösningar till IT-ansvariga, skolledning eller vägledning via ASL-tipsblogg. En positiv ”bieffekt” av arbetssättet är att pedagogerna upplever att de har blivit mer datorkunniga. Både de själva och barnen.

– Tycker inte att ”datorer” är så klyddiga längre.

Förslag på förändringar

Det har inte kommit in jätte många förslag på omfattande förändringar men vi processtödjare tänker att det kanske handlar om att förstärka och tydliggöra de olika delarna ännu mer. T.ex.

  • Ägna halva tiden är prat och erfarenhetsutbyte. Deltagarna kan berätta om erfarenheter från klassrummet, visa upp texter som eleverna har gjort eller visa på motorikmaterial.
  • Varje träff kan ha ett förbestämt tema och ämnesinnehåll där vi tar in teori. Där vi frågar oss vilken pedagogisk grund det vilar på. Konkreta tips är lätta att dela på ASL-tipsblogg genom att skicka in någon bild och en kort beskrivande text.
  • Halva tiden kan ägnas åt fördjupning av något delområde. Under gångna året har vi fått syn på vilka ämnen som kan utgöra delområden för fördjupning. Använda texter & filmer mer, men om möjligt korta avsnitt och citat.
  • Mer strukturer för att fördela ordet och samtala i olika konstellationer.

I ett tidigare inlägg delade hur de lärare som deltagit i ASL-nätverksträffar har upplevt sin ASL-resa i klassrummet med sina elever. Läs om det här: Avslut för årets ASL-nätverksgrupper

Charlotte Christoffersen & Anna Cederpil
processtödjare ASL i Malmö stad

Bilder:
Ordmoln skapat i wordle.net av fritextsvaren
Stapeldiagram från sammanställning av enkätsvar i Formulär GoogleDrive (MaApps)
Bilder på nätverksgrupper av Charlotte Christoffersen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.