Publicerat:

Familjeklass på Höjaskolan

The family school – see the possibilities

Malmö folkhögskola, 2014-09-22   Dyslexiförbundet FMLS i Malmö bjöd in till en information om Familjeklass, ett samarbetsprojekt mellan skolan och socialförvaltningen som startade 2009 (dåvarande Husie stadsdelsförvaltning) och som nu har blivit permanent. Husie stadsdel ville inte skicka iväg barn till skoldaghem utan ville hitta lösningar inom skolan. Tanken med familjeklass är att barnen ska vara kvar  och lära sig nya vägar att hantera sina svårigheter. Familjeklasslärare Inger Linder Ormin och socionom Marcus Kristoffersson berättade om Höjaskolans familjeklass där de arbetar i nära samarbete med föräldrarna. Rektor har här själv beslutat och bekostat insatserna. En ny forskningsrapport är på gång och kommer att presenteras i dagarna.

Marlborough Child and Fam C

Vad är familjeklass?

Modellen kommer ursprungligen från The Marlborough Family Service and Education Center i London och är ett erbjudande som riktar sig till både barn och deras föräldrar. Erbjuder en möjlighet för elever att lyckas bättre i skolsammanhang och främjar ett tätare samarbete mellan hem och skola.

Varför Familjeklass

Modellen verkar för ett ännu bättre samarbete mellan hem, skola och socialtjänst. Familjeklass bedrivs i andra kommuner och länder med goda resultat. Man hyser en långsiktig förhoppning om att kunna öka antalet elever som går ut med fullständiga betyg samt att minska antalet skoldaghemsplaceringar, men även att skapa ett bättre mående för eleven i sin skolmiljö.

Målgrupp

Man tar emot barn med dyslexi, barn i familjer med bristande rutiner, barn med problematiska beteenden, barn som utsatts för mobbning eller utsätter andra för mobbning eller barn som bara inte når målen.

Hur går det till

Klassen/gruppen består av maximalt åtta elever och deras föräldrar som under 12 veckor träffas en förmiddag i veckan. Tiden är uppdelad i två block där första arbetspasset är vanliga arbetsupp- gifter då minst en förälder arbetar aktivt med sitt barn. Föräldrar brukar lösa sina jobbsituationer men i nödfall kan annan närstående person vara med.Föräldrarna är experter på sina barn, familjeklasspersonalen har en stödjande funktion. Klasslärare och mentorer är välkomna. Under andra passet tränas det som barnet har svårt för t.ex. samarbete, konfliktlösning. Förmiddagen innehåller även en halvtimmes kaffepaus då föräldrar kan lära känna varandra och vara stöd för varandra. Man kan  diskutera bekymmer och frågor man har i föräldragruppen. Ibland bjuds externa personer in (skolsköterska, kurator m.fl). Det händer ganska ofta att föräldrar har ett svagt förtroende för skolan och är mycket trötta och uppgivna p.g.a. all negativ kontakt man haft med skolan.

Struktur

Metoden riktar sig från början till åk 2 – 7 men undantag görs. Ibland kontaktar föräldrar själva och vill ha hjälp. Ibland kommer rektor med elever. Det är en förutsättning att föräldrarna vill samarbeta med skolan för att uppnå en förändring av den aktuella situationen. Det är också en förutsättning att lärare levererar uppgifter som barnet ska arbeta med under lektioner i familjeklassen, håller sig positiva och fyller i målscheman. Då det är bestämt att ett barn ska börja i Familjeklass  informerar personal familjen om modellen. Personal och famlj kommer överens om mål med insatsen och ett kontrakt upprättas. Lärare och familj får skatta barnets olika funktioner innan insatsen och efter. Därefter börjar barn och förälder arbetet i familjeklass. Specialpedagog från familjeklass följer upp ute i klasserna hur det går. Efter 6 veckor görs en uppföljning av måluppfyllese. När insatsen avslutas efter 12 veckor görs en ny  utvärdering av måluppfyllelse  och  barnet får diplom och en lyckosten.

Viktiga förutsättningar

Gemensamt uppsatta mål bedöms och utvärderas kontinuerligt. Bra att hålla gruppen inom ungefär samma åldersgrupp. Fokus på framsteg och utveckling: ”Ni hade inte fått den här platsen om vi inte trott att ni kan lyckas!”. Metoden föreskriver ett lösningsfokuserat förhållningssätt där det är viktigt att bygga stödjande strukturer kring föräldrar och barn. Barnet får ett (rimligt) mål i taget. Detta förankras i skolsituationen och kommuniceras via schema till föräldraklassen som då kan se var det fungerar och var det inte fungerar. De kan då vara med på vissa lektioner och se vad det är som inte fungerar. Salutogent förhållningssätt. Bygga ett självförtroende hos barnen. Viktigt att inte ha inte-mål; ”du ska inte skrika rakt ut på lektionen”. Vissa barn vill inte visa att de t.ex. har dyslexi och vill inte använda alternativa verktyg. Föräldrarna kan då få svar på sina frågor tillsammans med läraren och familjeklassen och få lära sig vilka verktyg som finns.   Familjeklass vilar på en systemteoretisk grund: barnet är en del av många olika sammanhang och dess behov ska ses i relation till dessa sammanhang och inte endast till barnet själv. Detta betyder att man måste arbeta mycket med barnets omgivande miljö samtidigt som man hjälper barnet att förändra t.ex. ett beteende. Familjeklassens specialpedagog och socionom kan genom att observera och reflektera kring samspel och processer som sker i klassrummet identifiera problematiska beteende/kommunikationsmönster och låta familjerna experimentera med alternativa sätt att handla och kommunicera.

Läs mer: http://www.cnwl.nhs.uk/service/marlborough-child-and-family-centre/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *