Publicerat:

Vem har kunskap?

En tanke som ofta slår mig när vi är ute på skolor i Malmö handlar om läroböckerna, vem är det egentligen som har skrivit dem? Från vilket perspektiv skildras samhället, och hur bidrar det till våra normer och hur vi ser på olika kulturer, etniciteter och kön? Vem representeras och vem är det som står i bakgrunden? En övning som Normbrytande Rättigheter använder är normkritisk granskning av media. Övningen innebär att man ska hitta olika personer i tidningar eller annat material, till exempel en heterosexuell man i maktposition, en mörkhyad kvinna i maktposition osv.

Tanken är att man ska göra en poängjakt och hitta så många olika personer av varje förslag som möjligt. Ofta visar övningen tydligt på vem det är som får representera idealbilden av samhället och vilka grupper som hamnar i bakgrunden. Men den behandlar även våra förutbestämda bilder av vilka som troligtvist har maktpositionerna i samhället. Vem säger egentligen att en vit man i maktposition inte skulle kunna vara homosexuell till exempel? Men ofta hittar man inte en homosexuell man i maktposition för att det inte finns några tydliga tecken på att personen i fråga skulle vara homosexuell, man utgår helt enkelt från att personen i fråga är heterosexuell (normen). Hur man ser på en person vilken grupp i samhället den tillhör, utgår ofta från våra egna antaganden om hur samhällets normer ser ut, vilket även påverkar hur man känner att man ska vara och se ut för att passa in.

På en skola i Malmö använde vi den här övningen för att granska läroböckerna i SO ämnena för årskurs sju. Med tanke på det inflytande som läroböckerna har på eleverna så är det av stor vikt att olika grupper i samhället framställs i positiv benämning, samt att det finns utrymme för olika kulturer och etniciteter i olika kontexter. Givetvis är det viktigt att texten är pedagogisk, väl uttryckt och skapar förståelse för det ämne den representerar. Men en viktig del är även bilderna, vilka bilder man som författare väljer för att representera en viss grupp av människor kan ha stort inflytande över normer och fördomar i samhället. Vem är det som på bilderna representerar de olika brotten i samhällsboken?

Vem är det som får representera brottet väpnat rån?
Vem är det som får representera brottet väpnat rån?

Det handlar om att befästa fördomar och begränsande normer i samhället då man väljer bilder som dessa. Läroböckernas författare är troligtvis oerhört kunniga och kompetenta inom sina respektive områden, men det blir ändå en viss problematik när samma typer av fördomar fortsätter att befästas genom val av bilder. Kanske är det dags för reflektion, är det författarnas egna fördomar som syns genom val av bilder, eller är det till och med en omedveten handling som sker automatiskt med samhällets normer och strukturer som bakgrundsbild.

Och vem får representera brottet snatteri?
Och vem får representera brottet snatteri?

Jag började detta blogginlägg med frågan vem är det egentligen som har skrivit läroböckerna? Vilket i grund och botten även väcker frågan vem är det som vi i samhället anser ha kunskapen om till exempel olika religioner? Vid granskning av böckerna så ser jag att det finns ett visst tema i författarskapet nämligen manliga svenska namn. Vilket inte behöver betyda att materialet dåligt, men det kan skapa viss förståelse för vilket perspektiv böckerna har och vad de väljer att belysa. Just därför är det alltid viktigt att vara källkritisk, att ställa sig frågan vem har skrivit materialet och vad innebär det för kontexten? Det är här som det normkritiska perspektivet kommer in i bilden, man kan argumentera att det kanske inte spelar så stor roll vem som representeras på bilderna att det är oväsentligt.

Men genom att introducera det normkritiska perspektivet kan vi skapa förståelse för varför vi måste ifrågasätta. Hur befästs stereotypiska föreställningar genom skolmaterialet, vad får det för konskevenser? Det behöver nödvändningsvis inte vara att ändra materialet, men jag tror att det behövs källkritik och normkritik just för att stereotypiska bilder om olika kulturer och etniciteter inte ska få fortsatt fäste i våra strukturer. Vem det sen är som skriver materialet påverkar givetvis kontexten, och för att få med andra perspektiv på till exempel religion krävs även andra kunskapskällor och mångfald. Det kan verka som i ett led där vi istället för att befästa, bryter mot normen och börjar ifrågasätta och analysera våra samhällsstrukturer och dess olika konsekvenser.

Lovisa Thorild, praktikant Normbrytande Rättigheter

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.