Publicerat:

Tredje nätverksträffen om olika ASL-komponenter

ASL-nätverksgrupper hade under nov-dec sin tredje träff av läsårets sex träffar. Olika frågeställningar och didaktiska ställningstaganden har diskuterats. Upptäckter och erfarenheter har delats.

Här är ett axplock:

– Anne-Marie på Bulltoftaskolan som har en åk 1 har erfarit hur bra det fungerar med att låta barnen skriva ordlistor. De är enkla att individualisera och går att anknyta till elevernas personliga intressen eller till gemensamma teman. Läs mer om ordlistor här.

– Inga på Augustenborgsskolan tänker att spöktexter i förskoleklass kan bestå av en enda mening. Läs mer om spökskrift här.

tangentbordstraning_ploppar_230– Bozena och Estela på Rosengårdsskolan berättar hur de har experimenterat med möbleringen och slängt ut en del bord för att skapa nya ytor. Läs mer om möblering här.

– Lena på Klagshamnsskolan visar hur barnen i hennes F-klass tränar/tävlar på att hitta bokstäverna på tangentbordet med hjälpa av gamla spelpjäser från ”Råttfällan”. Läs mer här.

Organisation av ASL

Organisationen av ASL arbetet är något alla kämpar med i början. Alla har olika förutsättningar och möjligheter men inspiration och idéer är alltid ett stöd. ASL består av så många komponenter som ska hitta sin plats i undervisningen – eller tvärtom, är redan sådant man gör men som kan användas i ASL.

asl_org_natvark

De grammatiska principerna en förutsättning för att knäcka koden.

Under den tredje träffen presenterade jag, Charlotte Christoffersen, de ”grammatiska principer” som Caroline Liberg tar upp sin sin bok Hur barn lär sig läsa och skriva (2005). Caroline Liberg är professor i språkvetenskap vid Uppsala Universitet och har bland annat intresserat sig för forskning kring skrivlärande.

Liberg förklarar i sin bok att en förutsättning för att barn ska lära sig läsa är att barnen är medvetna om de ”grammatiska principerna”, se genomgång i bildspel längre ner. Det är dessa som är komponenterna i den ‘språkliga medvetenhet’ som barn oftast får från hem och förskola genom sånger, rim & ramsor, högläsning och samtal kring det skriftliga språket.

Liberg påpekar att arbetet med barns språkliga medvetenhet i många fall upphör i samband med att barnen går från förskola till skola – trots att många barn ännu inte har den språkliga medvetenhet de behöver för att kunna lära sig läsa. Om eleven inte har en medvetenhet kring de grammatiska principerna när det ska lära sig läsa genom traditionell läsinlärning med enbart ihopljudning kommer de att misslyckas. Detta menar hon är exkluderande.

Liberg redogör för att det finns två saker som gör det lättare att skriva sig till läsning:

  • Det första är att barnet vid skrivande ägnar sig åt “utljudning” (analytisk metod) av redan kända ord. Barnets egen förförståelse gör det till en lättare process än när den använder sig av “ihopljudning” (syntetisk metod) vid läsning av en okänd text som någon annan har skrivit.
  • Det andra är att barnet vid skrivande kommer vidare i skrivprocessen även om det ännu inte har den språkliga medvetenhet som innebär att de ännu inte behärskar alla de “grundläggande grammatiska principerna”. Vid läsning med traditionell ihopljudning (syntetisk metod) utsätts barnet för ALLA grammatiska principer samtidigt vilket gör att barnet hamnar i svårigheter om det ännu inte behärskar alla principerna. Risken är då att barnet inte kommer vidare och ger upp. Vid skrivande där barnet ägnar sig åt utljudning (syntetisk metod) kommer barnet vidare trots att de inte behärskar alla de “grammatiska principerna”. Visserligen med stavning som först är påhittad, eng: invented spelling, och sedan med reducerad stavning (även kallat preskrivande, fonologisk stavning, ljudenlig stavning). Men barnet kommer trots allt vidare i sitt berättande och uppfattar sig själv som en skribent och läsare. Utljudning och ihopljudning är ömsesidigt beroende av varandra och vid skrivande uppstår en växelverkan mellan de båda.

Charlotte Christoffersen
samordnare ”ASL i Malmö stad”
Pedagogisk Inspiration Malmö
Malmö stad

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *