Publicerat:

Kollegialt lärande och delakultur

För att utveckla pedagogrollen är det betydelsefullt att fortbilda och kompetensutveckla sig. Det finns gott om utbildningar, kurser, föreläsningar, workshops och seminarium att delta och förkovras i, både på lokal och på nationell nivå. Allt för att stärka och utveckla meningsfull, kvalitativ och begripbar undervisning, ökad likvärdighet och måluppfyllelse.

På en skola kan dock inte alla pedagoger gå på allt. Pedagoger som fortbildar och kompetensutvecklar sig behöver dela med sig och låta det kollegiala lärandet bli en bas så att nyförvärvad och fördjupad kunskap inte stannar hos den enskilde pedagogen. ”Genom kollegialt lärande kan personalen strukturera sitt utvecklingsarbete och använda kunskaperna i det dagliga arbetet”, står det i Skolverkets allmänna råd om Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet.

åsa
Åsa Schiller, förskollärare på Österportskolan.

För att kollegialt lärande ska fungera praktiskt på en skola behöver en skolledning avsätta tid och plats för en sådan delakultur. Personal och skolledning behöver också tillsammans arbeta aktivt för att utveckla strategier för hur det kollegiala lärandet ska följas upp. Skolverket skriver i sina allmänna råd att ”en rektor ska ta tillvara på olika yrkeskompetenser och erfarenheter samt att personalen får möjlighet att diskutera och analysera hur lärmiljöer eller lärprocesser påverkar måluppfyllelse”.

Våren 2014 skrev Pedagog Malmö om Åsa Schiller, förskollärare i förskoleklass på Österportsskolan, och hur hon arbetar med att skapa matematisk förståelse utifrån Bishops sex matematiska aktiviteter. Åsa gick då Matematiklyftet tillsammans med kollegorna Jannike Persson och Nina Wadmark. Ganska nyligen fick de dela med sig av sina erfarenheter och insikter till kollegor och skoledning. Något som möjliggjordes genom att ledning just avsatt tid och tagit vara på yrkeskompetens och erfarenheter.

Att få ta del av en kollegas undervisning och i sin tur få dela med sig av sin egen är konkret fortbildning. Ett utbyte som ger tillgång till konkreta exempel där pedagoger testar teorier och metoder i interaktion med elever som finns i närmiljön. Avsatt tid för det kollegiala lärandet ger pedagoger möjlighet att bolla tankar och idéer i med varandra i förhållande till uppdraget. Genom en delakultur kan man göra jämförelser samt leta likheter och skillnader i varandras undervisning.

I förskoleklass styrs inte verksamheten av kunskapskrav men som Åsa och hennes kollegor poängterar är det av vikt att arbeta medvetet med matematik så väl som språkutveckling för att lägga grunden för elevers kommande skolår. Likaså betonar de pedagogernas betydelse för att skapa miljöer där det finns tid och utrymme för att utmana och stödja det tidiga lärandet.

Utifrån Bishops aktiviteter mäta och räkna, visar Åsa en film där elever i samspel med, och i diskussion med henne, söker sig fram huruvida man kan mäta tid. I filmen får eleverna ställa hypoteser kring hur lång en minut är och hur mycket de tror att det man hinner göra under den tiden. Hypotesen prövar de fysiskt genom att låta kroppen vara still under tiden som de tror är en minut. Därefter gör de detsamma medan Åsa klockar dem. För att ytterligare stärka upplevelse av hur lång en minut är, får eleverna just den tiden för att uträtta saker.

– Jag hann bara hämta min frukt, konstaterar en av eleverna förvånat

Att lyssna på Åsa och hennes kollegor blir en viktig påminnelse om hur kollegialt lärande kan öka förståelse för varandras arbete och utvecklas till ett lärande samarbete.

Text och foto: Marina Walker
Utvald bild: Colourbox

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *