Publicerat:

Nytt kartläggningsmaterial sätter nyanländas kunskaper på kartan

Den 1 januari 2016 kommer en ny skolagsstiftning gällande svenska skolans arbete med nyanlända. Intentionen med den nya lagstiftningen är att höja kunskapsresultaten för nyanlända elever och ge dem goda möjligheter att studera vidare.

– Den nya lagstiftningen definierar vem som anses som nyanländ. Den presenterar också ett kartläggningsmaterial som ska användas för att bedöma vilka kunskaper som eleven har med sig när hon eller han kommer till svenska skolan, säger Anette Petersson, ämneslärare i SV/SVA/SO och förstelärare med inriktning språk och bedömning, på Lindängeskolan.

Det är Skolverket, på regeringsuppdrag, som ansvarar för arbetet med kartläggningsmaterialet. Olika universitet och högskolor har i sin tur fått i uppdrag att ta fram ett material. Malmö högskola är en av högskolorna.

– Jag har arbetat halvtid på Malmö högskola med att ta fram och pröva ut delar av kartläggningsmaterialet, konstruera uppgifter och testa med elever, berättar Anette.

Material i tre steg

Syftet med kartläggningsmaterialet är att ta reda på skolbakgrund och underlätta för skolorna att årskursplacera elever, (rektors beslut) planera fortsatt undervisning och fördela undervisningstiden. Materialet är uppbyggt i tre steg. Steg 1 och 2 är obligatoriska delar som ska göras inom två månader efter att eleven har anlänt till Sverige.  Steg 3 är inte obligatoriskt men Anette hoppas att det kommer att bli ett levande verktyg ute på skolorna.

– Kartläggningen ska ge skolorna ramar för hur man kan tillvarata elevens tidigare kunskaper. Den ska också påskynda processen för eleverna att komma ut i undervisningen. Materialet är framtaget för att det skall fungera att använda på alla skolor, över hela Sverige, oberoende vilken organisation som olika kommuner har.

Grund för planering

Anette använder gärna ordet flexibilitet när hon pratar om materialet, men poängterar vikten av att ha i åtanke hur kartläggningen ska användas som grund för planering. Hon vill och hoppas att ledning och pedagoger kontinuerligt diskuterar hur de kommer att använda underlaget i undervisningen.

– Elever är inte oskrivna blad när de kommer men spannet kan vara stort. Det här kartläggningsmaterialet sätter nyanländas villkor i fokus och ger pedagoger och rektorer ett verktyg att arbeta utifrån, säger hon.

Steg 1 och 2

Steg 1 är ett inskrivningssamtal med fokus på att reda på kunskaper förvärvade både inom och utanför skolan. Vem som gör det här beror på hur kommunen har organiserat mottagandet. Steg 2 undersöker literacitet och elevens matematiska tänkande. Materialet som är kopplat till kapitel 1-2 i Lgr11, skall bland annat visa på elevens förmåga att analysera och kunna se samband.

– Det finns elever utan skolbakgrund som ändå har analytisk förmåga och det är viktigt att fånga upp. Materialet är uppbyggt i nivåer när det gäller t ex. läsförståelse och texterna är färgade av andra skolämnen, förklarar Anette.

Alternativ 1_1_1
Testtillfälle

Steg 3

Hon berättar att Steg 3 som ska visa på elevens ämneskunskaper utifrån svensk läroplan, är kopplat främst till förmågorna men även till kunskapskrav och centralt innehåll i den mån som det är lämpligt. Ämneskunskaperna ska testas i alla skolämnen, inklusive modersmål.

– Vi måste sätta nyanländas lärande i fokus och det är en angelägenhet som rör hela skolan, säger Anette. Kartläggningens olika steg gör att jag får en tydligare bild av vilken nivå jag ska lägga undervisningen på. Det är viktigt att varje skola organiserar kartläggningstiden utifrån vilka resurser som finns på skolan. På en del skolor kanske ämneslärare och studiehandledare står för en stor del av arbetet, medan det finns skolor som diskuterar att ha professionella kartläggare. Tanken är att det generera i så lite extraarbete men så mycket nytta som möjligt.

Anette berättar att materialet i steg 3 är konstruerat så att man kan dela upp att utföra det i delar. Enligt Skolverkets rekommendationer ska varje ämne testas i max 70 minuter.

– Meningen är att man ska stanna när eleven inte kommer längre. Efter att ha kartlagt några gånger lär man känna materialet. Läraren kan dra nytta av flexibiliteten och modellera frågorna så att det passar varje enskild lärare och dess elever, säger hon.

Forskningsprojekt och implementering

För att förbereda en väl genomtänkt implementering av materialet, ska Lindängeskolan, tillsammans med fyra andra skolor i Malmö Stad, delta i ett forskningsprojekt genom Malmö högskola. Projektet ska hjälpa skolorna att förbereda för kommande material samt att undersöka vad som händer i klassrummet efter kartläggning har gjorts. Ansvarig för projektet är professor Per Eliasson och universitetslektor Cecilia Axelsson på Malmö högskola.

– Projektet ska utmynna i en rapportskrivning utifrån våra erfarenheter, berättar Anette och fortsätter, Projektet är ett avstamp för ett gynnsamt kollegialt lärande, skolor emellan som kommer att träffas genom regelbundna träffar och seminarium.

Text och foto: Marina Walker
Foto på testtillfälle: Anette Petersson


  • Anette föreläser om sitt arbete och kartläggningsmaterialet på Pedagog Malmö Live den 29/9.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *