Publicerat:

Mod och djävlar anamma – ett lärarlagsperspektiv på digitaliseringen (del 5)

För lärarens del innebär digitaliseringen av allt vi gör som pedagoger en större förändring än inom de flesta andra yrken. Pedagogens arbete grundar sig på kommunikation, det område som digitaliseringen revolutionerat. Det pedagogiska arbetet har alltså gått in i en ny innovativ fas som handlar om att förändra och förbättra sättet vi arbetar på.

Det innebär att nya krav ställs på läraren som i en rad avseenden måste återuppfinna sitt arbete – och dessutom bli digitalt kompetent. Det krävs både mod och ett djävlar anamma för att kasta ut allt analogt material där många års undervisningserfarenhet ligger inbäddat. Av naturliga skäl kan detta upplevas som ett hot – så hur genomförs förändringen?

Eftersom lärarlaget vid språkintroduktionsprogrammet på Agnesfrids gymnasium genomfört digitaliseringen i ett svep, så kan vi se förändringarna tydligt. I den avslutande femte delen i bloggserien sammanfattar jag vad de hittills gjort i sitt innovationsarbete och tar upp två problem till diskussion som de stött på som har att göra med genomförandet av 1:1.

Lärarlaget har genomfört följande förändringar:

Administration:

Gemensamma filer på driven för dokumentation som alla skriver i löpande. De har gemensamma kalendrar. Detta arbetssätt är mycket effektivt och sparar mycket tid. Arbetssättet har ytterligare en stor fördel: transparens. Genomskinligheten i dokumentationen skapar en mycket bra helhetsbild över varje elev. Detta innebär i förlängningen en kvalitetssäkring. (se Blogg 3)

Nya sätt att kommunicera

Lärarlaget ha hittat nya vägar att kommunicera med sina elever. De använder en appen Viber som ger möjlighet att gruppchatta, sms:a samt ringa gratis. Nästan förvånat konstaterar lärarlaget att den nya kommunikationskanalen i hög grad bidrar till relationsbyggandet, ”vi kommer närmare eleverna nu”. Chatten är också språkutvecklande. Den ökade kontaktbarheten upplevs som mycket positiv, men har lett till att lärarna diskuterar vilka gränser de sak sätta för sin tillgänglighet. (se Blogg 3)

Det förändrade arbetssätten med administration och nya kommunikationskanaler är något som tidigare inte var möjligt.

ikoner

Undervisning

Undervisningen är givetvis det som förändras mest. Nedan kommer en kort sammanfattning som inte går in i detalj på den didaktiska designen. (se Blogg 2)

Google Classroom med alla appar används förstås. Inte minst framhåller lärarlaget de formativa möjligheterna som kommentarsfunktionen ger. Detta arbetssätt kombineras med digitala läromedel. Digitala läromedel ger samma typ av stabilitet i undervisningen som en lärobok, men är samtidigt öppna mot internet. Läraren kan enkelt skapa egna övningar och tillägg. Ett digitalt läromedel är ett stöd för den lärare som känner sig osäker inför det nya, säger lärarlaget.

Lärarlaget har också börjat utforska de kreativa och multimodala möjligheter de digitala verktygen ger. Eleverna har gjort böcker med text och bild. En skrivövning förvandlas på detta sätt till en personlig kommunikationshandling som bärs fram av stark motivation. I lärandeprocessen använde de sig av kamratrespons.

Lärarlaget framhåller också de ökade möjligheterna till individualisering som ett digitalt arbetssätt ger. Detsamma gäller nya möjligheter att ”ta tempen” på klassen genom att få statistik på övningar och genom att använda quiz.

De konstaterar också att de måste förstärka lärprocesserna kring källkritik och sök. Värdering av källor och att hitta dem måste vara ständigt närvarande i undervisningen.

Lärarlaget upptäckte tidigt att de var tvungna att initiera nya lärprocesser för eleverna om grundläggande hantering av filer, mail, att spara etc. Det tar tid från undervisningen konstaterar de. Som tidstjuv pekar de också ut att de får lägga mycket tid på installation av appar och ”jag har glömt mitt lösenord”.

brain

Grunden: lärarlaget som stöd

Lärarlaget på språkintroduktionen vid Agnesfrids gymnasium har sensationellt snabbt och lyckosamt drivit digitaliseringen. Vilka är förutsättningarna? (se Blogg 4)

Den första förutsättningen är att samarbetet är mycket bra i lärarlaget. De har roligt tillsammans och diskuterar öppet och fritt. De är mål- och utvecklingsorienterade och har ett driv att förnya undervisningsformerna, att bli moderna lärare. De är vad organisationspsykologer skulle kalla en högfunktionell grupp.

En annan betydelsefull faktor är att det finns digital kompetens på armlängds avstånd inom lärarlaget, två av fem är mycket hemtama i den digitala miljön.

Dessa båda förutsättningar har tillsammans lagt grunden för ett välfungerande kollegialt lärande (teamlärande kallas det för i andra branscher), vilket är en förutsättning för att utvecklingsarbetet ska lyckas. Det största forskningsprojektet på 1:1 i Sverige, Unos Uno, pekar också ut det kollegiala lärandet som en nyckelfaktor.

Sammansatt problematik: merarbete och genomförande av 1:1

Intressant nog lyfter lärarlaget fram ytterligare två problempunkter i samband med 1:1 som också Unos Uno har observerat och diskuterat (länkar till Unos Uno finns i slutet av bloggen). Den första problematiken rör lärarnas merarbete, den andra hur 1:1 genomförs.

Lärarens merarbete

Mycket arbete ligger nedlagt i lärares eget material. Det är anpassat och designat för en analog undervisning. Vid digitaliseringen krävs det att lärarna gör om och anpassar sina didaktiska idéer, men framför allt att de utforskar alla nya möjligheter. Detta är inte en försumbar arbetsinsats. I intervjun uttrycker en av lärarna situationen så här:

– Har man jobbat ett tag som jag, så har man hunnit bli bekväm i sitt arbete. Man har mycket material och många tankar om vad man ska göra och så. Då får man ju… Jag bestämde mig för att – nu kör jag bara!! Vi har lovat varandra att säga ja till allt nu.

Att i ett slag gå över till digitala arbetsmetoder kräver att man bestämmer sig för att arbeta hårt under övergångsfasen: nu kör jag bara! Åke Grönlund, forskningsledare för Unos Uno, kallar denna aspekt av 1:1-satsningen för ”obetalt arbete”.

change_management

Genomförandet av 1:1

En av lärarna resonerar så här om genomförandet av 1:1-satsningar:

– Vi lärare har alltid haft ett krav på oss att bli digitaliserade, men vi har aldrig fått några medel för att genomföra det. Det är det här 1:1 man talar om. Det började med att elever fick datorer helt plötsligt. Lärarna kunde ingenting, eleverna kunde ingenting. Vi visste inget om att använda paddan i undervisningen.

– Det blir ett problem som jag ser det: Här har ni datorer – kör! Här har ni paddor – kör! Och sedan, vi behöver det här programmet och det här programmet – det kostar också. Vem bekostar det? Sådana saker, där man inte riktigt tänkt så långt.

Citaten speglar att 1:1 kommer plötsligt och utan budget. Satsningen åtföljs inte heller av olika typer av organisatoriskt stöd för förändringsprocessen. Åke Grönlund pekar också ut denna brist på change management i skolans värld, dvs att strukturerade metoder och stöd används för att åstadkomma en hållbar förändring.

Förändringsledarskap

Digitaliseringen av arbetet i skolan med allt vad det innebär är den största och mest betydelsefulla förändringen i skolans historia, menar jag. Vi står i början av en omfattande utvecklingsprocess. Vi kan ännu bara börja ana vad den nya kommunikationstekniken kommer att betyda för hur man som pedagog kan iscensätta lärande. Så stora förändringar kan inte lämnas åt slumpen. Digitaliseringen ställer inte bara stora krav på lärarna, utan kanske i än högre grad på rektorernas förändringsledarskap.

 

Detta var den femte och sista delen av bloggarna om arbetslaget på Agnesfrids gymnasium. Tidigare publicerat är:

Att kasta sig ut i det okända (del 1)

Undervisning: digitala läromedel och andra möjligheter (del 2)

Papperslös dokumentation (del 3)

Vinster, problem och förutsättningar – ett lärarlagsperspektiv på digitaliseringen (del 4)

 

Länkar Unos Uno:

2014, Jan Hylen sammanfattar Unos Unos slutredovisning

2014, Åke Grönlund m.fl Att förändra skolan med teknik: bortom ”en dator per elev” (PDF)

2012, Skolverket om Unos Uno

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.