Publicerat:

Vad behövs för att få fler elever att söka till yrkesprogrammen?

Intresset för de gymnasiala yrkesutbildningarna är fortsatt lågt. Byggprogrammet har så få förstahandssökande att både förvaltningsledningen och nämndpolitikerna gjort bedömningen att det inte är motiverat att starta en flerårig utbildning. Rektorerna har flera förklaringar till varför elever inte väljer yrkesprogram på gymnasiet.

Statistik från vårens preliminära antagning till gymnasiet, som Edico redovisade i förra numret, visar att det är fortsatt motvind för de gymnasiala yrkesutbildningarna. Byggprogrammet hade vid den preliminära antagningen i år endast fem förstahandssökande som var behöriga, jämfört med 130 förstahandssökande vid antagningen för 10 år sedan. Christer Månsson, rektor vid Byggymnasiet, säger att branschen har en stor efterfrågan på arbetskraft med gymnasial byggutbildning.
– Det är en kvalitetsstämpel för dem. De skriker efter folk, säger han.
Enligt Christer Månsson finns det både efterfrågan, jobbtillfällen och bra lönenivåer. Det enda som saknas är intresset från eleverna som söker till gymnasiet. Han ser flera anledningar till det låga intresset för yrkesutbildningar. En av dem är mentaliteten. Många unga drömmer om att bli kända och tjäna pengar snabbt.
– De ser ingen framtid i yrkesprogrammen. Samtidigt är det så att om de hade gått ett yrkesprogram hade de kanske varit snabbare ute på arbetsmarkaden, säger han.
Han tycker det är bra med satsningar som Yrkes-SM.
– Man måste göra det hippt.

Flytt och namnbyte

Sedan ser han en anledning som är mer specifik för Byggymnasiet. Skolan har flyttat runt och bytt namn. Detta har försvårat marknadsföringen. I många kulturer är byggarbetare dessutom ett lågstatusjobb. Detta gör det ofta svårt att attrahera sökande med invandrarbakgrund, enligt Christer Månsson.
Ofta är det, enligt Christer Månsson, föräldrarna som inte vill att barnen ska gå en yrkesutbildning. Problemet kom med gymnasiereformen GY11. Föräldrarna tror inte att barnen kan bli högskolebehöriga på ett yrkesprogram.
– Det har inte framgått tillräckligt att man kan bli högskolebehörig ändå. Samhället har misslyckats med att förmedla detta om högskolebehörigheten.

Roligt och kan ge högskolebehörighet

Christer Månsson får medhåll om GY11 av Barbro Willners, rektor på Värnhemsskolan – den gymnasieskola i Malmö som har störst urval av yrkesutbildningar.

Barbro Willners
Barbro Willners, rektor på Värnhemsskolan

– Många föräldrar tycker att yrkesutbildning är en ”dead end”. Det gäller att tala om för föräldrarna att yrkesutbildningar är kanon, att det både är roligt att gå dem och att man kan göra valen av kurser så att man får högskolebehörighet. Många elever går ut samhälle med mediokra betyg. Då borde de kanske i stället ha gått en yrkesutbildning, säger hon.
Kanske behöver systemet göras om, menar Barbro Willners. I dag kan eleven välja högskolebehörighet på sina yrkesprogram. I framtiden borde det kanske vara så att högskolebehörighet i stället var standard och att studietrötta elever skulle kunna välja bort den. Hon tycker också att vuxenvärlden borde bli mindre kategoriserande och sluta prata om yrkesförberedande och studieförberedande utbildningar. För att vända trenden måste marknadsföringen av yrkesutbildningarna bli bättre, enligt Barbro Willners.
– Man måste till exempel visa att yrkesutbildningarna ger utdelning i lön, att man kan ha en ingångslön på 27 000 medan man kanske blir arbetslös efter samhällsprogrammet.

Modernisering

Hon tycker även att själva utbildningarna ofta behöver moderniseras. 2016 har av regeringen utsetts till yrkesutbildningarnas år. För att inte satsningen ska bli tomma ord tycker Barbro Willners att yrkeslärarnas fackmannaroll behöver stärkas genom att de får komma ut på miljöpraktik för att förkovra sig i högre utsträckning än i dag.
– Är man lärare inom restaurang ska man ut på topprestaurangerna. Vi ska ha ett nära samarbete med branschen.
Hon är också öppen för en översyn av vilka yrkesutbildningar som kommunen ska erbjuda och i vilka former. Ibland fyller företagens internutbildningar samma behov som gymnasieutbildningarna.
– Det är viktigt att man ser till samhällets behov. Det kanske behövs nya utbildningar inom till exempel datorspelsbranschen. Det behöver inte heller vara en het potatis att lägga ner utbildningar. Om utbildningen är bättre hos en friskola är det bättre för Malmöbon. Det viktiga är att se vilka behov som finns i framtiden.
Ibland måste kanske inte heller utbildningarna äga rum på stora skolor.
– ­Jag tror vi ska koncentera oss på vissa utbildningar och göra andra till lärlingsutbildningar, säger Barbro Willners.
Text: Jonas Andersson, redaktör personaltidningen Edico
Foto på Christer Månsson: Pelle Jernryd
Foto på Barbro Willners: Camilo Pozp Jelvez
Vad behövs för att få fler elever att söka till yrkesprogrammen? Kommentera på facebook.com/edicomalmo
Text och bild är även publicerat i Edico nummer 2 2016.
—————–

Insatser för att stärka yrkesutbildningarna

För att vända trenden med sjunkande intresse för de gymnasiala yrkesutbildningarna har regeringen tillsammans med LO och Svenskt näringsliv utsett 2016 till yrkesutbildningens år. 30 miljoner kronor har avsatts för att stärka utbildningarnas kvalitet och attraktionskraft.
Vartannat år arrangeras Yrkes-SM för att öka intresset för yrkesutbildningarna. I år arrangeras Yrkes-SM på Malmömässan 11-13 maj.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *