Publicerat:

SNO INTE NÅGON ANNANS CHANS!

 

13495085_1054296564624433_3768856212622975993_n

Bild: Malin Holmqvist

 

Att elever stör varandra i skolarbetet är inte helt ovanligt. Ändå står skolor och lärare ibland handfallna inför problemet och tycker det är svårt att hitta gemensamma sätt att lösa det på den egna skolan. På Universitetsholmens gymnasium valde vi att angripa problemet från ett lite annorlunda perspektiv. Inom ramen för skolans kollegiala lärande, har vi under läsåret undersökt hur vi pedagoger kan anpassa arbetssätten för att hjälpa eleverna till bättre studiero. Detta är bloggen om hur arbetet fortskrider!

 

PISA-rapporten kom och rubrikerna var slående: ”Svenska elever upplever att klassrumsklimatet är sämre än vad genomsnittet av elever inom OECD gör.” (Skolverket) Sverige bad om en snabbanalys och PISA-chefen Andreas Schleicher konstaterade att “Studiero är en av de viktigaste frågorna för Sverige att ta tag i.” I skollagen står det att utbildning ska utformas så att alla elever får en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Förutsättningen för att detta ska kunna ske är att alla elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar och har respekt för varandra i skolan.

Helen Timperley menar i sin forskning att utveckling i skolan måste ha sin grund hos eleverna. Därför genomförde vi under höstterminen 2015 en nulägesanalys där eleverna på Universitetsholmens gymnasium fick diskutera studiero utifrån frågor som exempelvis Vad är studiero för dig? Hur viktigt är det med studiero? Elevernas funderingar sammanställdes och låg sedan till grund för en enkät om studiero. Resultaten visade att trots att majoriteten av eleverna trivs och känner sig trygga i sin skola, finns det också de som upplever att studieron brister. Allvarligt, tänkte såväl ledning som lärare på skolan. Hur kan vi försäkra oss om att våra elever får goda förutsättningar att lyckas i skolan? Hur kan vi hjälpa dem till engagemang och koncentration? Hur undviker vi att elever “snor chanser” från varandra? Handlar det om ordningsregler? Om datorer? Eller om arbetssätt?

Efter presentation, diskussion och betänketid av enkätens resultat i arbetslagen, beslutades att arbetet med studiero skulle bli skolans prioriterade område under läsåret. Vi beslöt också att fokusera på oss själva och våra arbetssätt i första hand eftersom mycket forskning visar att läraren och undervisningsmetoderna är avgörande för elevernas möjligheter att lyckas med sin utbildning. Förstelärarna fick i uppdrag att skapa en struktur för arbetet samt att hitta relevant och forskningsanknutet material att utgå ifrån. Skolledningen satte därefter samman studierogrupper om cirka 8 kollegor från olika program och arbetslag. Ytterligare en uppgift för förstelärarna, som går stadens processledarutbildning, blev att fungera som samtalsledare för varsin grupp.

Totalt planerades fem 1,5-timmesträffar in under vårterminen, var och en med ett bestämt fokus. Alla träffar fick också en bestämd struktur och ett utvalt textmaterial. Texterna skulle vara forskningsbaserade men samtidigt lättillgängliga för redan hårt pressade kollegor. Träffarna skulle vara direkt användbara för alla som deltog; det som diskuteras på träffen måste vara relevant och gå att omsätta direkt i den egna undervisningen.

Nu var arbetet igång! Första träffen behandlade arbetsmetoder. Mer om det i nästa blogg.

 

Erika Andersson, Maria Brorsson, Agnes Gentili-Cronholm, Johan Bohman Grinneby, Bent Nielsen, Henrik Roslund och Ulf Österlindh.

 

Referenser:

Gibbons, Pauline (2010): Lyft språket, lyft tänkandet : Språk och lärande. Hallgren och Fallgren.

Hattie, John (2012): Synligt lärande för lärare. Natur och kultur.

Kornhall, Per (2015): Förstelärare : En handbok. Natur och kutur.

Scherp, Hans-Åke (2013): Lärandebaserad skolutveckling : Lärglädjens förutsättningar, förverkligande och resultat. Studentlitteratur.

Steinberg, John (2015) Lärarskicklighet. Gothia Fortbildning

Timperly, Helen (2013): Det professionella lärandets inneboende kraft. Studentlitteratur.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.