Publicerat:

Mer kärlek på nätet

– Det finns tydliga mönster kring vilka som hatas. Hat drabbar främst icke normbärare, säger Elza Dunkels, forskare och lärarutbildare vid Umeå universitet.

I begreppet icke normbärare innefattas bland annat transpersoner, personer med funktionsnedsättningar och rasifierade. Kvinnor, som svarar för hälften av jordens befolkning, innefattas också, menar Dunkels.

Hon gör en tydlig skillnad på barn och unga som mobbar varandra via nätet och det politiska hatet. Kränkningar mellan barn på nätet är oftast en fortsättning. Kränkningen sker också någon annanstans, exempelvis i skolan.

– Men det är samma hatgrunder som gäller för barn och unga, som för vuxna. Det handlar om normer, säger Dunkels.

Lösningarna på problemet ser helt annorlunda ut om vi pratar om hat kopplat till normer, istället för att förenkla det med ordet näthat. Dunkels är aktuell med boken ”Nätmobbning, näthat och nätkärlek”. Vilket passande nog även är titeln på hennes föreläsning på Sett Syd.

– Om människor börjar anpassa sina liv efter hatet blir det ett hot mot demokratin, säger Dunkels.

Mer kärlek än hat

Men hon tror inte att hatet är här för att stanna. Hon lyfter att nätet faktiskt är mer fyllt av kärlek än hat, men att vi alltför sällan pratar om det.

– Nätet är fullt av gillningar, peppningar och taggningar. Det finns mängder av osjälviska handlingar, människor hjälper andra att få hjälp. Men det skrivs och talas inte lika mycket om det. Det är inget problem som behöver lösas. Men vi borde verkligen prata mer om det.

like

Mediepanik

Dunkels tar upp den mediepanik som sprider sig emellanåt, till exempel när nya appar får stort genomslag. Appen Periscope är ett sådant exempel. Socialtjänsten i Gävle tipsade föräldrar att radera appen ur sina barns telefoner om de såg den.

– Det tryggaste för barn är att ha en förtroenderelation till en vuxen. Att det finns en vuxen som barnet vågar prata med. Hur tryggt blir det om den vuxne går och raderar en app utan att prata med barnet om det?

Hon tar även upp paniken som infann sig i media kring appen Pokemon Go. En panik som lade sig redan efter en dag, eftersom vuxna hakade på och testade appen. Dunkels menar att det handlar om att hjälpa barnen att hitta navigeringsmodeller, förhållningssätt och nödutgångar.

– Använd öppenheten. Det är inte okej att hänga ut folk, men det går att synliggöra kränkningar och dölja namnet på personen. Och våga anmäl, även om det inte nödvändigtvis är till polisen. Det kan vara att höra av sig till personen som har kränkt eller till mötesplatsen där det skett.

Text och foto: Sara Arildsson
Illustration: colourbox.com

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.