Publicerat:

Vad händer (eller händer inte) med responsen i elevernas uppsatser?

En av de mest minnesvärda föreläsningarna under TESOL-konferensen var Christina Torres föreläsning. Hon undervisar på University of central Florida (UCF) i bl.a English for academic purposes (högskoleförberedande kurser i engelska för utländska studenter). Christina Torres föreläsning handlade om ett för oss sva-lärare ständigt återkommande ämne: respons i uppsatser.

Alla som undervisar i svenska, svenska som andraspråk eller engelska vet att man lägger mycket tid på att kommentera innehåll, struktur och språk i elevernas uppsatser. Frågan är bara vad som händer med all denna respons? Använder eleverna responsen för att förbättra sina texter? Sker det någon utveckling mellan examinationerna?  

Utmaningar i responsarbetet enligt Torres:

  • Studenter förstår inte responsen som de får i texten
  • Man vet inte hur man ska ta sig an kommentarerna
  • Som lärare och student är det svårt att se någon progression i texterna
  • Det är svårt att få studenterna att ta eget ansvar för sitt lärande

Torres presenterade under sin föreläsning en metod som kan spara tid för lärare och lägger över ansvar för lärandet på eleven genom mycket tydliga hänvisningar till vad eleven måste förbättra. Dessutom tydliggöra progressionen i lärandet. Arbetssättet skapar också ett bra bedömningsstöd inför respons- eller betygssamtal tack vare en tydlig dokumentation. Vi lämnade hennes föreläsning fyllda av inspiration! Med Christina Torres tillstånd ska vi nu försöka redogöra för hennes metod. Vi visar även delar av det material som hon presenterade under föreläsningen.

”Tracking chart”

En tabell (tracking chart) till respektive elev används för att dokumentera brister i texten. Läraren fyller i ett dokument och eleven fyller i ett eget. (Mer om detta längre ner.)

ska%cc%88rmavbild-2017-04-02-kl-10-50-34
Tracking chart enligt Torres

Tabellens olika kolumner fyller olika funktioner. I kolumnen till vänster hittar man de olika kategorier/aspekter som bedöms, d.v.s. vanliga brister i texter. Det kan handla om disposition av innehåll, grammatik, stavning/formalia eller andra aspekter som är viktiga för den aktuella texttypen. Till höger om de olika aspekterna finns en kolumn till respektive textversion/uppsats. Det är alltså här man noterar bristerna i de olika texterna som eleven skriver under en kurs. Tabellen anpassas efter skrivuppgiften/texttypen men också efter elevgruppen så att man får med de kategorier/aspekter som verkligen är relevanta för texttypen och för att säkerställa att man lägger bedömningen på rätt nivå för den aktuella elevgruppen. I början av terminen är Christina Torres noggrann med att gå igenom denna tabell och dess olika aspekter av brister för att eleverna ska kunna tolka tabellen själva senare.

Markera brister

Nu är det dags att bedöma den första texten. Först skummar man igenom elevens text för att skapa sig en överblick av de kvaliteter och brister som eleven uppvisar i sin uppsats. Samtidigt fyller man i tabellen. Vilka fel förekommer? Varje gång exempelvis ett tempusfel förekommer markerar man det med ett x i kolumnen under rätt kategori.  På samma sätt fortsätter man uppsatsen igenom. Efter genomläst uppsats har man alltså dokumenterat de brister som finns i uppsatsen i tabellen. Däremot har man ännu inte kommenterat i elevens uppsats.

Spela in respons

För att kommentera uppsatsen för eleven brukar Torres spela in själva responsen (skärminspelning) istället för att ”rätta sönder” uppsatsen med penna. Hon använder betaltjänsten Camtasia, men vi tänker att program som Quicktime, Screencastomatic eller liknande skärminspelningsverktyg även bör kunna fungera bra för detta ändamål.

Elevtexten plockas fram på skärmen och skärminspelningen startar. Samtidigt som inspelningen rullar kommenterar man som lärare i tal de olika styrkor och brister som finns i texten – med tabellen till sin hjälp. Här gäller det att prioritera – vilka brister är mest akuta att bearbeta för eleven? Genom att klickmarkera ett stycke på skärmen kan eleven lätt se vilken del av uppsatsen som uppmärksammas. Vidare nämner Torres vikten av att ge holistiska kommentarer och inte fastna alltför mycket i detaljer. Sammanhang och disposition är viktig för förståelsen av texten men att kommentera språkliga brister som ligger långt över elevens språkliga nivå är lönlöst då eleven ändå inte är mogen att ta till sig den strukturen menar hon. Man prioriterar alltså det mest akuta och eleven får kommentarer på den nivå, som är relevant, för att förstå och ha möjlighet att själv åtgärda och förbättra sitt skrivande inför nästa skrivtillfälle.

Tidsaspekten

Torres var noga med att tidsbegränsa detta moment. 10 minuter/uppsats gavs som exempel. Om det är tal om en examination måste såklart hela uppsatsen bedömas men allt kommenteras alltså inte inför eleven (om vi har förstått det rätt). Om vi uppfattade Torres rätt spelar hon ej in responsen vid processkrivning eftersom detta ansågs för tidskrävande med tanke på antalet textversioner som skickas in för respons. Då kan man istället nöja sig med att fylla i tabellen vid genomläsning och sedan infoga skriftliga kommentarer i elevens textversion.

Elevens ansvar

När eleven senare tar del av filmen förväntas hen samtidigt notera bristerna i sin egen tabell. Torres samtalar med sina elever vid ca två gånger/termin. Då utgör hennes tabell och den tabell som eleven själv fyllt i ett underlag för diskussion. Har eleven lyssnat på responsen? Har hen fyllt i tabellen? Har hen arbetat vidare med bristerna?

Torres rekommenderar sina elever att välja ett problemområde/vecka att fördjupa sig inom. Vad kan du göra för att bli säkrare på just detta? Hur kommer det sig att styckeindelningen fortfarande brister efter fyra uppsatser? Framstegen synliggörs alltså med hjälp av tabellen. Det vilar ett ansvar på eleven att bearbeta sin text och att jobba med de brister som finns i texten.

Fungerar det?

Under föreläsningen fick vi ta del av en sammanställning av fyra olika studenters textproduktion. Här nedan har vi ett utdrag som visar de fem olika texter som student 1 har skrivit under terminen. Vi låter detta utgöra exempel för hur progressionen i textarbetet kan synliggöras.
ska%cc%88rmavbild-2017-04-02-kl-10-46-07

Vänsterkolumnen är en sammanfattning av de tre olika huvudaspekter av brister som vi såg i tabellen tidigare (organization, grammar, editing/formatting). Dessa gömmer alltså alla underkategorier som är synliga i rättningstabellen. Totalt antal rättningar/uppsats, antal ord i texten samt antal ord/rättning presenteras också i vänsterkolumnen. Till höger ser man antal noteringar inom respektive aspekt i elevens olika uppsatser. Sist presenteras totalt antal rättningar/aspekt.

Om vi tittar på student 1 kan vi se att elevens texter blir längre. De olika texterna innehåller alltså fler ord. När det gäller disposition (organization) minskar bristerna inom denna kategori. Antalet grammatiska rättningar ökar för att sedan minska något. Torres menade att eleven i fråga visar tecken på utveckling, men har fortfarande en del  kvar att jobba med när det gäller grammatisk korrekthet. Detta utvecklingsområde framträder tydligt i tabellen.

Modellen innebär alltså att:

  • Läraren dokumenterar bristerna i texten i tabeller
  • Tabellen används för att synliggöra brister och progression mellan elevens olika texter
  • Eleven ges ett stort ansvar att själv dokumentera och bearbeta bristerna i uppsatsen
  • Lärare och elev får ett bra underlag för att diskutera elevernas uppsatser
  • Läraren reglerar tiden för rättning

Är detta något som vi kan använda i våra kurser?

Som vi skrev inledningsvis är rättning och respons i uppsatser det moment i vår vardag som kräver mycket energi och tid av oss. Stundvis känns det tröstlöst. Utvecklas eleverna? Kommenterar vi texterna på rätt sätt? Är det rimligt att lägga så mycket tid på rättning som vi gör?

Vi fastnade särskilt för det faktum att man lägger ett stort ansvar på eleverna att faktiskt arbeta vidare med responsen. Synliggörandet av bristerna i grafisk form (tabellen) tror vi också gör det enklare för oss och eleverna att se inom vilken aspekt de största bristerna finns och därmed vilka de prioriterade förbättringsområdena är. Dessutom kan tabellen utgöra ett underlag för att synliggöra progression i textarbetet.

När det gäller tidsaspekten konstaterade vi att i dagsläget lägger många av oss ca 30-45 minuter/uppsats när vi rättar exempelvis utredande texter. Vi har grupper på 25-30 elever och ett antal uppsatser/termin. Det är alltså många arbetstimmar och kan man minska denna tid skulle vi kunna vinna mycket.

När vi gick från Torres föreläsning var det med känslan av att detta arbetssätt kändes strukturerat och relativt okomplicerat. Vi hoppas därför att detta inlägg ger en någorlunda rättvis bild av Torres föreläsning och hennes arbetssätt.

Välkomna att diskutera med oss i kommentarsfältet nedan!

Läs gärna våra tidigare inlägg här.

/Anna, Fredrik, Kristina och Marie

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.