Publicerat:

Effektiv undervisning – vad innebär det i praktiken?

Hur skapar vi effektiv undervisning i klassrummet? Vad kännetecknar effektiv undervisning? Detta är frågor som jag ofta har ställt till mig själv. Efter att ha läst boken Effektiv undervisning – meningsfullt lärande skriven av Simon Hjort och Ambjörn Furenhed har dessa frågetecken mer och mer rätats ut.

I boken lyfter författarna fram exempel från olika lärares vardag och deras dilemma där nya utmaningar dagligen sätts prov på. Författarna exemplifierar också olika verktyg som läraren kan använda i praktiken. Hur vet vi att eleverna förstår det vi lär ut? Har vi tydliga mål och riktlinjer? Hur får vi återkoppling av eleverna att undervisningen ligger på rätt nivå? Är kunskapen användbar och begriplig för eleverna?

En intressant bild som författarna illustrerar är den till vänster. I undervisningen utgår vi först och främst från våra styrdokument, beprövade erfarenheter och vetenskaplig grund. För att sen kunna möta de behov som finns i klassrummet måste läraren anpassa undervisningen utifrån den aktuella undervisningssituationen. Enligt författarna ska detta i sin tur resultera i att undervisningen blir mer effektiv och skapar ett meningsfullt lärande för eleverna.

Författarna presenterar några kännetecken för en effektiv undervisning i boken. De betonar en rad olika faktorer som har en inverkan på den effektiva undervisningen. En effektiv undervisning kännetecknas av en positiv lärmiljö vilket innebär ett öppet klassrumsklimat, där misstag ger lärtillfälle och dialog och ömsesidig återkoppling byggs på en effektiv undervisning.

Undervisningen ska vara målinriktad och den ska betonas som långsiktig. Ett lärande tar tid och det gäller både elever och lärare. Eleverna ska vara fysiskt närvarande i klassrummet och aktivt engagerade i sitt lärande. De ska själv lära sig att lära, vilket innebär att eleverna ska kunna sätta upp egna och utvärderingsbara mål som i sin tur leder till att eleverna tränas i att bedöma sitt eget arbete. För att i sin tur kunna stötta eleverna och hitta rätt nivå som utmanar eleverna, gäller det att synliggöra elevernas kunskap och förståelse. Att få syn på vad elevernas redan kan och vad eleverna behöver fortsätta utveckla skapar en tydlig överblick vart eleverna befinner sig i sin lärandeprocess. Hur går man gå vidare? Vad blir nästa steg?

Vidare beskriver författarna vikten av att läraren ska se sig själv som lärande av sin egen undervisning. Detta innebär att läraren alltid befinner sig i en lärande process där man ständigt utvecklar och ändrar sitt sätt att undervisa och att ”Som lärare är vi aldrig färdiga, utan vi befinner oss i en ständig process av utveckling där vi justerar vårt sätt att undervisa. En aspekt av detta är att betrakta det som sker i klassrummet som en återkopplingsinformation, som något som kan bidra till att stärka vårt eget lärande och utveckling i undervisningen. Men det handlar också om att samarbeta med kollegor och på så vis stödja varandras lärande”. (s. 29)

Hur vet vi som lärare att undervisningen skapar ett meningsfullt lärande för eleverna? Är min undervisning begriplig? Förstår eleverna vad de ska lära sig?

Att verkligen få möjlighet att reflektera kring sin undervisning tillsammans med kollegiet är en viktig del i läraryrket. Att gemensamt i kollegiet fördjupa sig och diskutera ovanstående frågor men även ställa frågorna: Hur har arbetet sett ut under terminen?  Blev det som vi hade tänkt oss? Vad behöver vi fortsätta utveckla och hur går vi vidare? Diskussionerna skapar inte bara verksamhetsutveckling utan stärker även lärarens profession.

Gå gärna in och lyssna på föreläsningsserien av Simon Hjort. I del tre belyser Simon Hjort kraften av ett kollegialt lärande där han även lyfter fram vad som kännetecknar en effektiv undervisning.

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.