Publicerat:

Stor undersökning av åsikterna om försteläraruppdraget

Förstelärarna bidrar till att stärka undervisningen och skolutvecklingsarbetet. Samtidigt leder uppdraget till splittring och orättvis lönesättning. Detta är den bild som kommer fram i en stor undersökning i Malmö om vad lärare, skolledare och förstelärarna själva tycker om förstelärarreformen.

– Det som förstelärarna faktiskt uträttar finns det generellt en positiv bild av. De kritiska synpunkterna gäller splittring och löneskillnader. Det finns motsättningar som i kombination med lärarlönelyftet skapar spänningar på vissa skolor. Detta är sådant som politikerna behöver fundera över, säger Jonas Sjölander, utvecklingssamordnare vid Pedagogisk Inspiration, som är en av författarna till ”Förstelärarenkäten Rapport”.

Tydlighet är en utmaning

Sammanlagt har 1 853 lärare, specialpedagoger, skolledare och förstelärare på dåvarande arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och grundskoleförvaltningen deltagit i undersökningen.
– Tydligheten i uppdraget är en utmaning för båda förvaltningarna, säger Jonas Sjölander.
I undersökningen ingick både frågor med flervalsalternativ och fritextsvar. Bland lärarna inom gymnasiet och vuxenutbildningen angav endast 16 procent att de uppfattar förstelärarnas uppdrag som ganska eller mycket tydliga. 59 procent menade att uppdragen hade låg tydlighet och så många som 25 procent upplevde att uppdragen saknar tydlighet. Skolledarna och förstelärarna var inte lika kritiska men trots allt var det 26 procent av förstelärarna på förvaltningen som tyckte att uppdraget hade en låg tydlighet.

Stärker skolans verksamhet

– Det behöver synliggöras vad förstelärarna gör. Uppdraget behöver tydliggöras och kommuniceras. Detta är något som kanske framförallt ligger på de lokala skolledningarna, säger Jonas Sjölander.
Däremot ansåg 89 procent av lärarna inom gymnasiet och vuxenutbildningen att förstelärarnas arbete i någon mån bidrar till att stärka skolans verksamhet. Bland skolledarna och förstelärarna själva var siffrorna ännu högre.
– Det är få som ifrågasätter förstelärarna vad gäller arbetet med utvecklingsområdena, säger Jonas Sjölander.

Mer tid efterfrågas

Många av de som svarat anser att det skulle behövas mer tid för utvecklingsarbete på skolorna.
Jonas Sjölander tycker att svaren i undersökningen på det hela taget stämmer väl överens med tidigare undersökningar som gjorts om föstelärarreformen.
I fritextsvaren i Malmöundersökningen framgår det att en del är missnöjda med benämningen ”förstelärare” eftersom detta öppnar upp för att det även skulle finnas ”andra” och ”tredje” lärare, berättar Jonas Sjölander. Det har till exempel kommit förslag om att ändra titeln till ”skolutvecklare” i stället.
Text:  Jonas Andersson, redaktör för tidningen Edico, där artikeln först publicerades.

FAKTA FÖRSTELÄRARREFORMEN:

Förstelärarreformen infördes 2013 efter en proposition som dåvarande utbildningsministern Jan Björklund (L) stod bakom. Syftet var att höja lönerna och skapa karriärvägar. Malmö stad antog samma år förslaget om inrättande av förstelärartjänster i enlighet med regeringens övergripande beslut.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.