Publicerat:

Formativ bedömning – ett stöd i lärandet

Vad är det eleverna har gjort och hur kan jag använda det för att stötta deras lärande?

Anders Jönsson, professor i didaktik vid högskolan i Kristianstad är explicit när han pratar till lärare i Malmö stad och Helsingborgs stad om nyttan med formativ bedömning och självreglerat lärande. För att ett optimalt lärande ska ske måste elever veta vart de ska och hur de ska nå dit.

– Det handlar om återkoppling och stöd i en formativ process. Målet är att elever ska få strukturer för självbedömning och att undervisningen stöttar dem i ett självreglerat lärande.

Forskningen är viktig för att förstå och applicera det som formativ bedömning står för, säger Anders Jönsson. Det finns studier som visar på att lärare behöver utveckla sin förmåga att kommunicera förväntningar samt skapa förutsättningar för eleverna att kunna koppla ihop sina mål med den återkoppling som de får.

– Varför har vi en skola? Jo för att eleverna ska lära sig att klara sig i livet. Formativ bedömning är ett sätt för lärare att stödja sin egen undervisning och elevernas lärande i det, säger Anders Jönsson.

Anders Jönsson menar att begreppet formativ bedömning är i behov av ett förtydligande. Definitionen är ofta för vid vilket ger utrymme för egna tolkningar och återkoppling på en abstrakt nivå. Då skapas det som Anders Jönsson kallar för pseudoformativ bedömning. En förklaring som passar per definition men som inte hjälper elevernas lärprocess.

– Äkta formativ bedömning handlar om att ge eleverna nära uppgifter kopplade till deras vardag och återkoppla på hur det gick, säger han.

All undervisning ska generera ett självreglerat lärande och bidra till autonoma elever som presterar för sin egen skull. Anders Jönsson betonar hur betydelsefullt det är att eleverna får tid för att träna sig i det här och refererar bland annat till  Dylan Wiliam och John Blacks forskning.

Återkoppling

En central del i formativ bedömning och vägen till självreglerat lärande handlar om återkoppling genom kamratrespons. För det finns det inga genvägar säger Anders Jönsson. Förmågan att ge  kamratrespons tränas via olika aktiviteter och kontinuerligt stöd. Ett stöd i det kan vara matriser.

– Men som lärare kan man inte lämna eleverna själva i det här. De måste lära sig vad som är kvalité, vad som är bra i det som de har gjort och vad som kan bli bättre. Dessutom är en matris bara ord om lärare inte jobbar med vad det står för.

För att nå effektiv återkoppling pratar Anders Jönsson om att återkoppling måste vara tydligt kopplat till de uppgifter som eleverna får. Är den inte det kan återkopplingen snarare hindra än att stötta elevernas lärprocess. När man pratar om återkoppling gäller det att vara medveten om när det sker och på vilken nivå. Anders Jönsson benämner återkoppling på uppgift, process och personlig nivå. Han menar att det finns för- och nackdelar med återkoppling på både uppgifts- och processnivå men att återkoppla på elever utifrån deras beteende är inte att föredra.

Text: Marina Walker
Foto: Johanna Ravhed

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.