Publicerat:

Språkutvecklande metoder: Under läsning

Foto: Malin Holmqvist

 

Att elever stör varandra i skolarbetet är inte helt ovanligt. Ändå står skolor och lärare ibland handfallna inför problemet och tycker det är svårt att hitta gemensamma sätt att lösa det på den egna skolan. På Universitetsholmens gymnasium valde vi att angripa problemet från ett lite annorlunda perspektiv. Inom ramen för skolans kollegiala lärande, har vi under läsåret undersökt hur vi pedagoger kan anpassa arbetssätten för att hjälpa eleverna till bättre studiero. Detta är bloggen om hur arbetet fortskrider!

Som steg 2. – Under läsning – började vi med att gå igenom och prata om det som hade testats under föregående träff. Uppgiften från förra gången var att låta kollegorna testa de två olika metoderna EPA och VENN med eleverna i klassrummet. Vi diskuterade sedan: Vad gjorde du? Vad gick bra? Kan metoderna kompletteras och/eller utvecklas?

Vidare pratade vi utifrån en presentation om att förstå det lästa. Svenska elever får enligt bland annat PISA bearbeta texter mer sällan än elever i de länder som ligger i topp vad gäller läsförmåga. Läsning är en social aktivitet där elever och lärare tillsammans behöver bearbeta texten före, under och efter för att eleven ska uppleva mening och få förståelse om världen. Eleverna behöver hjälp för att kliva in i texten och röra sig i den och för att sedan gå ut ur den igen.

Deltagarna fick därefter ut ett textstycke från en lärobok i VVS, där förklarande bilder, rubriker och andra kontextuella markörer saknades. De läste stycket och fick sedan fundera ut vilket fenomen inom VVS-tekniken det var som berördes i texten. När deltagarna hade gissat vad textstycket handlade om, fick de se originaltexten med rubrik, bild etc. Syftet med detta lilla inslag i vår träff var att synliggöra hur viktigt det är med kontext, begripliga texter som är pedagogiskt disponerade etc för att eleven ska kunna tillgodogöra sig kursmaterialet på bästa möjliga vis.

Först fick deltagarna enbart ut denna information från läroboken.

 

Efter diskussion kring texten tog vi fram den borttagna rubriken och bilden för texten. Då först insåg de flesta att texten handlade om toaletter och inte avloppssystem.

Som avslutande övning gick vi igenom fyra lässtrategier  som vi tyckte skulle kunna vara bra för alla våra kolleger att ha som utgångspunkt och bas då de arbetar med texter. De strategier vi för dagen valde att fördjupa oss i var följande:

Exempel på lässtrategier

  1. Vad handlar texten om? Kika bara på titel, bild/ tabeller, bildtext,  faktarutor och de två första meningarna i texten.
  2. Läs stycket eller sidan. Markera det/de viktigaste begreppen för ämnessammanhanget.  
  3. Stryk under det du inte förstår, dvs. det du inte tror eleverna förstår. Vilka ord/textpartier tror du eleverna kommer uppleva som svårt och utmanande?
  4. Sammanfatta texten med hjälp av några centrala begrepp.
  5. Diskutera strategierna: varför, hur gjorde ni hjälpte strategierna och på vilket sätt i så fall? Andra idéer? Egna erfarenheter?
  6. Vad handlar texten om? Kika bara på titel, bild/ tabeller, bildtext,  faktarutor och de två första meningarna i texten.
  7. Läs stycket eller sidan. Markera det/de viktigaste begreppen för ämnessammanhanget.  
  8. Stryk under det du inte förstår, dvs. det du inte tror eleverna förstår. Vilka ord/textpartier tror du eleverna kommer uppleva som svårt och utmanande?
  9. Sammanfatta texten med hjälp av några centrala begrepp.
  10. Diskutera strategierna: varför, hur gjorde ni hjälpte strategierna och på vilket sätt i så fall? Andra idéer? Egna erfarenheter?

Vi tittade tillsammans på ett utdrag om solfångare ur en kursbok inom VVS och använde oss av ovanstående strategier för att bryta ner innehållet och göra texten mer begriplig. Här agerade vi elever för att illustrera hur arbetet med lässtrategierna kan ske rent praktiskt.

Efter att deltagarna hade gått in i rollen som elever och läst och analyserat texten utifrån lässtrategierna, konstaterade flera av dem att texten var förhållandevis svår, slarvigt disponerad, att den innehöll syftningsfel och annat som gör det svårt för eleven att kunna tillgodogöra sig innehållet i kurslitteraturen. Det var med andra ord nyttigt för oss lärare att ta på oss elevens glasögon och se vilka utmaningar denna har att tampas med i det dagliga skolarbetet. Dessutom framhöll ett flertal av deltagarna att det inte enbart är de ämnesspecifika orden som kan uppfattas som svåra för eleverna, utan att det även finns ett antal “vanliga” ord i kurslitteraturen som vi inte kan ta för givet att de kan.

Vi valde även att titta på nedanstående klipp för att skapa en än större förståelse för vikten av att arbeta språkutvecklande i alla ämnen. Klippet öppnade ögonen på många. Klippet visades för att visa på vikten av förförståelse för en text samt de svårigheter som uppstår om texten inte sätts in i ett sammanhang. Exempel på svårigheter kan vara nya fackuttryck, småord, vardagliga uttryck, bilduttryck, läs- och skrivsvårigheter samt inlärningssvårigheter som exempelvis språkstörning, nedsatt hörsel/syn med mera.

Från: UR Samtiden: Läs- och skrivsstrategier för alla

De viktigaste lärdomarna är:

  1. Förenkla inte. Använd uttrycken som finns.
  2. Ge mycket språklig stöttning. Förklara flera gånger på olika sätt.
  3. Interaktion är viktigt. Ge eleverna möjlighet att diskutera texter med varandra.
  4. Använd lässtrategier som en av många metoder i klassrummet.

Bra länkar:

http://modersmal.skolverket.se/sites/svenska/index.php/7-oevriga-artiklar/oevriga-artiklar/17-mattebegrepp-pa-21-sprak

https://pedagog.malmo.se/2017/03/15/71073/

https://kooperativt.com/

Erika Andersson, Maria Brorsson, Agnes Gentili-Cronholm, Angelika Furuljung, Bent Nielsen, Henrik Roslund och Ulf Österlindh.

Referenser

Studiecirkel:

Bringeus, Eva,”Utbildning i språkutvecklande arbetssätt utifrån Greppa Språket” (2015)

Litteratur:

Kirsebom, Lisa: Insikt naturkunskap 1a1, Natur &  Kultur, Stockholm 2013

Internet:

www.skolverket.se

https://larportalen.skolverket.se/webcenter/larportal/api-v2/document/name/P03WCPLAR065353

http://www.lh.umu.se/digitalAssets/82/82559_greppa-sprket-pdf.pdf

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.