Publicerat:

Vad SKA vi göra? Språkutveckla! (del 9)

Såhär i slutet av terminen kastar vi tillfälligt ankar för att summera delar av vårt arbete på Rörsjöskolan-Zenith. Vad är då ett bättre sätt än att använda sig av kollegialt lärande och anordna ett TeachMeet där pedagogerna ges möjlighet att presentera sitt språkutvecklande arbete i klassrummet? Såväl framgång som motgång lyssnar vi gärna till då allt handlar om att lära och låta sig inspireras av varandra. Likaså närmar sig en utvärdering av vårt lässtrategiprojekt, varför också två av läscoacherna ska få ge sin syn på detta projekt.

Sedan cirka tre år tillbaka i tiden träffas vi för att lyssna till varandra under ett TeachMeet. Det går till så att jag bestämmer ett tema för träffen och därefter får kollegorna anmäla sig till 2, 5 eller 7 minuters presentationstid. Ingenting är för litet för att tas upp och det är viktigt att det råder ett tillåtande klimat så att alla, såväl de nyanställda som de mer rutinerade, känner sig bekväma i att stå framför sina kollegor och berätta om något som fungerat riktigt bra eller fullständigt misslyckats. Efter varje presentation öppnas det upp för frågor, diskussion och nya idéer.

Denna gång var temat språkutvecklande arbetssätt i klassrummet och det redogjordes för en rad spännande och väldigt olika strategier och modeller. Jag inledde med en jongleringsövning för att få alla att fokusera på frågor som “Vad är lärande”? “Hur går lärande till”? “När sker lärande”? och “Vad motiverar till lärande”? När jag ställde dessa frågor till mina elever samtidigt som jag jonglerade med mina bollar kom de med många kloka svar såsom: “Du måste börja med en boll i taget”, “Du måste öva mycket”, “Det krävs tid”, “Du måste ha instruktioner att följa eller en strategi för att veta hur du ska göra”. “Du måste koncentrera dig, behålla fokus och inte göra en massa annat samtidigt”, “Du måste vilja lära dig”, “Du måste tycka det är åtminstone lite roligt” och “Du måste ha tålamod och vara uthållig”. Detta visar att eleverna vet vad som krävs för att ett lärande ska äga rum, men gör vi? En provocerande, men inte desto mindre viktig fråga att ställa sig själv när man är legitimerad lärare. Den överhängande frågan, som kanske också är den svåraste att besvara är : Hur VET vi att ett lärande har skett? Ett TeachMeet blir därför ett utmärkt forum för att öppet tala om dessa frågor i samband med att vi presenterar vår undervisning för varandra.

 

Ma/No-läraren Ovidiu Ivan var först ut och han beskrev hur han med hjälp av bilden över en fotbollsplan arbetade med de geometriska begreppen. Att anknyta till ett elevnära exempel gör att eleverna blir mer engagerade och lättare tar till sig ny kunskap, samtidigt som Ovidiu tryckte på vikten av att ge eleverna verktygen först. Därefter fick vi sitta i par där den ena parten skulle beskriva geometriska figurer med hjälp av de ämnesspecifika orden för den andra parten som skulle försöka att rita det den fick beskrivet. Ibland är det nyttigt att för ett par timmar agera elev! Med hjälp av ett konstverk landade vi sedan i en diskussion kring bilders betydelse och ordens makt och otillräcklighet att beskriva detsamma.

SO-läraren Rebecca Grafman och svensk- och idrottsläraren Nils Jonsson berättade om ett ämnesövergripande arbete där samtal, diskussion och argumentation stod i fokus. Innehållet var SO-inriktat på etik och moral och formerna övades under svensklektionerna. Resultatet blev en argumenterande text som också blev grunden för den debatt som sedan ägde rum. Att filma diskussionerna under modelleringsfasen upplevdes som positivt av såväl elever som lärare då eleverna fick syn på att det faktiskt inte är den som pratar mest eller högst som alltid vinner en argumentation.

Nils presenterade också hur han arbetar med Quizlet Live för att få eleverna engagerade i ordkunskap. För att få en känsla av hur det är att tävla i ordkunskap under tidspress delades vi in i lag och därefter fick vi bekänna färg i hur tävlingsinriktade vi som lärare egentligen är! Quizlets alla olika former är ett utmärkt roligt och enkelt sätt att ex. snabbt kontrollera förkunskaper, skapa interaktion eller helt enkelt bara få skratta tillsammans en stund.

Sv/eng-läraren Johanna Dellenlöv, SO-läraren Herman Ask och jag beskrev vårt arbete med att kunna resonera muntligt och skriftligt kring klimatförändringar. Vi utgick från ett tiotal bilder där eleverna fick vara med och sätta ord/begrepp på vad de såg. För de elever som är relativt nyanlända hade vi redan innan gjort etiketter med begreppen på arabiska, kurdiska och engelska, så att de fick para ihop bilderna med rätt begrepp. Sedan fick de i par klistra in bilderna i den tidsföljd de tyckte var korrekt och därefter skriva de sambandsord, som vi talat om på svenskan. Nästa steg var att utifrån sina affischer, under svensklektionerna, skriva en kortare resonerande text som därefter skulle användas som grund för den längre uppgift de hade i geografin. Vi använde oss också av skriftlig kamratrespons för att eleverna skulle få möjlighet att bearbeta sina texter. Nyanlända elever fick möjlighet att skriva texterna på respektive modersmål. När vi utvärderade arbetet såg vi att många av eleverna skrivit fullgoda resonerande texter, men att de inte hade använt sig av texterna i svenska som ett stöd i den utsträckning som vi hade tänkt oss, varför vi tar med oss frågan om “tydlighet” och bättre framförhållning i planeringen till nästa gång.

Jerker Hoppeler, som är elevassistent och som också redogör för sin medverkan i LSP här i inlägget, berättade om hur han använder Google Classroom för att öka läslusten. Genom att leta upp specifika texter som en elev kan känna sig motiverad av att läsa, lägga dem i ett för syftet skapat Classroom och arbeta med Läsfixarnas strategier, hoppas han att elevens läsintresse gradvis ska växa.

Avslutningsvis berättade musikläraren Cecilia Claesson om hur hon använt ett utdrag ur den skönlitterära texten “En droppe midnatt” av Jason Diakité (Timbuktu) för att fördjupa sig i den afroamerikanska musikhistorien och hur hon märkte att musiken i sig kunde förstärka och förtydliga läsupplevelsen av en för många ganska svårläst text.

Något annat vi också gjort tillsammans och som nu börjar att gå mot sitt slut är lässtrategiprojektet, varför det är dags för utvärdering snart. Som ett led i denna utvärdering sker intervjuer med de deltagande läscoacherna. Klicka på länkarna nedan för att se intervjuerna med ma/no-läraren Sofie Paxer och elevassistenten Jerker Hoppeler.

https://www.youtube.com/watch?v=L2QTCOiQfYo

https://www.youtube.com/watch?v=q5CZNV_IAjQ

 

Slutligen har vi också följt upp elevernas läsförståelse i åk 7. Hur gick det? Har LSP haft positiv effekt på elevernas läsförståelse? Har lärarnas kompetens inom lässtrategier och språkutvecklande arbetssätt ökat? Svaren kommer som årets julklapp i vårt nästa och sista inlägg för året.

 

Skrivet av: Ulrika Wirgin och Nina Svensson

 

Se tidigare inlägg: https://pedagog.malmo.se/2017/11/26/vad-ska-vi-gora-sprakutveckla-del-8/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.