Publicerat:

Fler skolbibliotekarier i Malmö

Det är glädjande att konstatera att tillgången till såväl skolbibliotek som kvalificerad personal stadigt ökar för Malmös skolelever. Trots att antalet fackutbildade skolbibliotekarier fortfarande är relativt lågt, anställer fler skolor idag en bibliotekarie. Tillgängligheten till bibliotekslokalen har också förbättrats. Färre skolor har ett skolbibliotek som är låst och obemannat och antalet öppettimmar har ökat totalt sett.

Kommer den positiva trenden att hålla i sig under 2018?

Kungliga biblioteket har till uppgift att kartlägga de offentliga finansierade bibliotekens verksamhet i landet. I dagarna har insamlingen av 2017 års statistik påbörjats.

Skolbibliotek ska leverera statistik om de har minst halvtidsbemanning.Det tydliggör KB:s uppfattning om hur begreppet skolbibliotek ska definieras. Utan tillräcklig bemanning kan man inte tala om skolbibliotek.

I Malmö är det Pedagogisk Inspiration som samlar in statistikuppgifter från de kommunala skolorna. Vi vill få en överblick över läget på stadens skolbibliotek och följa utvecklingen över tid. Vi har också märkt ett intresse hos politiker, media och tjänstemän inom kommunen att ett statistiskt underlag i frågan finns tillgängligt. Till skillnad från KB:s rapport finns även lågt bemannade och obemannade skolbibliotek med i vår rapport.

Pedagogisk Inspiration samlar in statistik för fjärde året i rad. Under de föregående åren har en positiv utveckling skett inom flera områden. Till exempel har antalet utbildade bibliotekarier stadigt ökat.

Den senast publicerade rapporten avser kalenderåret 2016. Framför allt har bemanningsgraden, typen av kompetens och vilken verksamhet som bedrivs undersökts.

Fortfarande stora skillnader

Kartläggningen visar att det finns stora skillnader mellan Malmös skolbibliotek. 58 skolbibliotek av 73, grundskolor och gymnasier, har öppet minst 20 timmar i veckan. 5 skolor har öppet mindre än 5 timmar, varav en inte har öppet alls. Gymnasier har generellt en god bemanning medan diskrepansen mellan grundskolor är större.

23 kommunala grundskolor har en utbildad bibliotekarie på 50 % eller mer. En ökning har skett sedan föregående år och förklaringen kan vara införandet av statsbidrag för personalförstärkning. Ökningen kan också grunda sig i en ökad medvetenhet bland skolledare, kring hur bibliotekariens kompetens kan utgöra en förstärkning och ett stöd till lärares undervisning.

Den vanligaste personalkategorin i skolbiblioteken är så kallade lärarbibliotekarier. Många av dessa är mycket kompetenta inom området, särskild vad gäller läs- och språkutveckling. Dock är för det mesta arbetet i skolbiblioteket tidsmässigt begränsat, som en följd av att  huvuduppdraget som lärare står i fokus.

Läsfrämjande vanligast

Skolbibliotekets pedagogisk verksamhet utgörs traditionellt av två olika inriktningar, språkutveckling och MIK, medie- och informationskunnighet.

De vanligast förekommande aktiviteterna är litteraturförmedling och läsfrämjande insatser. På grundskolorna ägnar bibliotekspersonalen mycket tid åt bokprat och högläsning, men så kallade textsamtal ökar stadigt.

MIK-undervisning finns på i stort sätt alla gymnasieskolor. På grundskolorna erbjuder drygt hälften av skolbiblioteken lektioner i MIK. Det är då huvudsakligen skolor som har utbildad bibliotekarie där sådana aktiviteter förekommer. MIK har ökat på skolbiblioteken under de tre undersökta åren. Mediers enorma påverkan på barn och ungdomar kan ha ökat behovet av utbildning inom området.

Använd skolbibliotekariens kompetens

Enkäten visar att det är vanligare att det bedrivs en planerad pedagogisk verksamhet i de skolbibliotek där det finns en utbildad bibliotekarie. I Cecilia Gärdéns forskningsöversikt från förra året, Skolbibliotekets roll för elevers lärande, bekräftas att bra skolbibliotek gynnas elevers skolresultat. Det krävs då att skolbibliotekarien inkluderas i den pedagogiska verksamheten och bedriver ett kontinuerligt samarbete med lärarna.

Inför förändringarna i styrdokumenten gällande elevers digitala kompetens, behöver skolledare fundera kring hur olika kompetenser kan samverka för att ett gott resultat ska uppnås. Utbildade bibliotekarier har spetskompetens inom området och kan bidra med värdefull kunskap.

En annan utmaning för skolan är att se till att det finns kompetenser som kompletterar och stöder lärare. Det behövs med tanke på lärarbristen som råder i Sverige. Skolbibliotekarien kan vara en av dessa som medverkar till att hjälpa eleverna till högre måluppfyllelse. Det är att effektivt utnyttja de resurser som finns på skolan.

Vill du läsa en sammanställning av rapporten klicka här.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.