Publicerat:

Specialpedagogik, programmering, problemlösning, digitala verktyg och en himla massa tips!

Att samla 1700 matematiklärare på ett och samma ställe är inte bara häftigt, det kräver en otrolig organisation och ett sinne för detaljer. Karlstad universitet anordnade för andra gången Sveriges matematikbiennal, detta sker vartannat år och lärosätet får två chanser på sig sedan går stafettpinnen vidare till nästa vilket i detta fallet är Linné-universitetet.

Vi som var där fick välja mellan ett stort urval av föreläsare, inspiratörer och forskare. Vi fick träffa likasinnade lärare och vi fick smaka på god mat. Alla som är på biennalen kommer därifrån med olika upplevelser och olika reflektioner men jag kan nog lova att ingen åker därifrån varken hungrig, tomhänt eller utan nya tankar och idéer att prova i undervisningen.

Själv var jag på många träffar med olika fokus, där jag både fick bekräftelse på tidigare vetskap, lite nytt, många tips på digitala verktyg och lite provokation, precis som det ska vara!

 

Jag började med att lyssna på tre forskare som tittar på olika aspekter av specialpedagogik, Anette Bagger, Helena Roos och Margareta Engvall. Det man funnit som framgångsfaktorer i undervisning med SUM-elever (särskild undervisning i matematik) är:

  • att läraren anpassar uppgifterna efter eleven (olika strategier förvirrar för dessa elever samt att de har svårt att generalisera)
  • man jobbar under kortare pass
  • man tränar intensivt under flera veckors tid
  • läraren skaffar sig kompetens om eleven samt vad eleven vill och anpassar inkluderingen utifrån det
  • undervisande lärare ibland ”byter plats” med speciallärare
  • läraren jobbar med elevens självkänsla i matematik
  • Vid provsituationer (exempelvis Nationella prov) är dessa elever extra känsliga för lärarens bemötande, att läraren tidigare varit stödjande men nu förändras. Viktigt därför att hjälpa eleven med självkänslan under provet utan att hjälpa hen med matematiken.

 

Av de föreläsningarna jag lyssnade på som handlade om programmering var det nog Daniel Barkers jag lärde mig mest av. Han visade ett program för programmering som kan användas på högstadiet och i gymnasiet. Där får man välja vilket programmeringsspråk man vill träna sig i och Daniel menar att Python fungerar utmärkt när man ska jobba med programmering i matematik. Han pratade om vikten av att börja med enkel matematik för att eleverna ska lära sig programmeringen först, sedan kan man öka svårighetsgraden i både matematiken och programmeringen utifrån det första som eleverna skapade. Han visade ett exempel som startade med uppgiften:

”Adrian har 3,4 km till Norra Real. Ida har 2,75 km till Norra Real. Hur långt har de sammanlagt till Norra Real?”

Utifrån det kunde Daniel sedan göra ett program som räknade ut svaret men genom att utveckla programmet kunde även den matematiska uppgiften försvåras.

 

Ola Hellenius och Görel Sterner berättade om ett spel (Vektor)som de arbetat med där man tränar arbetsminne, matematik och resonemang (det finns en lärarhandledning att  beställa från NCM som tipsar om hur man kan arbeta för att träna resonemangsförmågan utifrån Vektor). Det bygger på att barnen får uppleva matematiken visuellt och börjar från grunden i taluppfattning på ett stimulerande och pedagogiskt sätt.

 

Ulrika Ryan pratade om vikten av att välja bra verktyg och orkestrera sin undervisning så att eleverna verkligen riktar sin uppmärksamhet till det man vill att de ska upptäcka. Hon gav tips om seesawLogic som är ett spel där man tränar sin resonemangsförmåga och sitt logiska tänkande.

 

 

 

Ett axplock ur många intryck och tankeväckande föreläsningar. Biennalen är ett ypperligt tillfälle att knyta kontakter, få inspiration och lärdom. Jag rekommenderar er varmt att besöka Växjö om två år.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.