Publicerat:

Skolbiblioteket spelar roll!

Rektors betydelse för att göra skolbiblioteket till en integrerad del av skolans undervisning, har uppmärksammats allt mer på sistone. Ett bemannat skolbibliotek är inte tillräckligt i sig. Det krävs ett etablerat samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare för att effekterna ska bli märkbara. Det är skolledarens ansvar att möjliggöra detta samarbete.

Från den 1 juli 2018 skärps skollagen vad gäller digital kompetens. Rektors ansvar för att använda skolbiblioteket som en del i undervisningen tydliggörs. Skolbibliotekarier ska tillsammans med lärare arbeta för att stärka elevers språkliga förmåga och digitala kompetens.

Rektorer har inte alltid tillräckliga kunskaper i hur skolbiblioteket kan integreras den pedagogiska verksamheten. Skolbibliotekariers kompetens behöver synliggöras för skolledare och lärare. I december 2017 anordnade Pedagogisk Inspiration en skolbibliotekskonferens med rektorer som främsta målgrupp.100 personer, skolledare, skolbibliotekarier och lärare lyssnade till många spännande föreläsare.

Hur kan skolbibliotekariens kompetens användas?

Som en röd tråd genom dagen löpte tanken att skolledaren har ett stort ansvar när det kommer till skolbibliotek.

Maria Ringbo är lärare på Bibliotekshögskolan i Borås. Hon talade utifrån forskningsöversikten Skolbibliotekets roll för elevers lärande som författats av Cecilia Gärdén.

Flera av studierna i forskningsöversikten behandlar rektors syn på och kunskap om skolbibliotek.

– Många rektorer har en gammaldags syn på vad en bibliotekarie kan. De ser främst hantering av böcker, vilket reducerar bibliotekarien till en utlåningsmaskin, säger Maria Ringbo. Alla rektorer har inte kännedom om bibliotekariers kunskaper om informationskompetens och språkutveckling. En bibliotekarien har en akademisk examen med 3-5 års studier bakom sig och är därmed en kvalificerad resurs på skolan.

-Rektor har en avgörande roll för om bibliotekarien kommer att vara en del av det pedagogiska arbetet, hävdar Maria. Det är ett ansvar som åligger skolledaren att förmedla till pedagogisk personal att det förväntas att de använder de tillgångar som skolan erbjuder.

Även lärare har dålig koll på vad bibliotekarien kan och det kan vara en orsak till att skolbiblioteket inte nyttjas fullt ut på en del skolor.

– Såväl lärare som rektorer har en bild med sig av vad ett skolbibliotek står för, fortsätter Maria. Det vore önskvärt att kurser om skolbibliotek ingick i lärar- och rektorsutbildning. Det har tagits initiativ till samarbeten på några lärosäten, men vi har inte kommit så långt ännu.

Forskning har visat att en fungerande strategi för att öka samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarie är att dessa deltar i gemensam kompetensutveckling. Det leder till en samsyn som i slutändan gynnar elever.

Maria Ringbo från Bibliotekshögskolan i Borås

Samarbete över professionsgränser

-Skolbibliotekarien ska inte behöva kämpa för sin existens, säger Egil Gry, verksamhetschef för Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke. När skolbibliotekarien anställs ska den komma in i ett färdigt tänk. Hen ska inte behöva be om att få bli en del av verksamheten. Det måste finnas en organisation som ser skolbibliotekarien. Skolbibliotekarien ska vara en del av arbetslagen, bjudas in till fortbildning, delta i det kollegiala lärandet.

På Hulebäcksgymnasiet finns en helhetssyn där alla yrkeskompetenser på en skola värderas lika. Alla har betydelse och är lika viktiga för eleven. Sålunda har skolbiblioteket ingen egen agenda. Skolbibliotekarien har samma mål som lärarna och samarbetar med dessa kring elevers måluppfyllelse.

Monika Staub Halling, föreläsare och Emma Gustafsson, deltagare i skolbibliotekskonferensen.

-Skolledarens roll är att skapa en balans i helheten, säger Egil Gry. Professionsgränserna ska inte utgöra ett hinder. Finns de praktiska förutsättningarna, ger samarbetet över gränserna ett mervärde. Från dag ett ska en nyanställd på skolan veta vilka kompetenser som finns att tillgå på skolan och använda sig av dem. Skolbibliotekarien är en av dem.
-Många lärare har funnit att skoluppgifter förändras efter diskussion med skolbibliotekarien. Hen har ett annat perspektiv som kan tillföra uppgiften något nytt. Skolbibliotekarien är också den som känner eleverna bäst efter tre år när eleven ska söka sig vidare. Många lärare har bara undervisat eleven i en enda kurs under gymnasietiden.

Bibliotekarien som digitaliseringsexpert

Inga Andersson, rektor på Lars Kaggskolan i Kalmar, ser även hon värdet av att använda flera kompetenser i skolan.

-Det är självklart att använda bibliotekariekompetens i fortbildningen av skolans personal inför det kommande digitaliseringsuppdraget, säger Inga. Flera kompetenser behövs i en digitaliserad skola. De måste överlappa och komplettera varandra. Bibliotekarien har specialistkompetens i informationshantering. Många barn och unga idag ser på sig själva som informationskompetenta. Men sökvanor etableras tidigt och elever utmanas sällan i sitt sätt att söka kunskap. Det blir lätt ytlig kunskap.

-Som rektor måste jag se till att rätt kompetens finns på rätt plats. Jag måste ha en strategisk plan för hur skolbiblioteket ska stödja undervisningen och jag måste vara tydlig med vad jag förväntar mig.

Utmaningar idag för en rektor som ska anställa en skolbibliotekarie kan både vara begränsad budget och brist på utbildade bibliotekarier, menar Inga.

-Jag måste veta vad jag ska fråga efter för att kunna hitta rätt person, som kan bli en tillgång för skolans elever.

Begränsad budget anför många rektorer som skäl för att inte anställa.

-Jag tycker det är bättre att gå ihop några skolor om en skolbibliotekarie än att vända sig till folkbiblioteket. Folk- och skolbibliotek har olika uppdrag och olika styrdokument. Det brukar sällan bli lyckat.

Här kan du ta del av hela konferensen.

Text: Maria Lindroth Foto: Aleksandra Erlandsson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.