Publicerat:

Fiskbensdiagram

 

Under skolledarnas andra utbildningstillfälle i International School Leadership (ISL) arbetade vi med att fördjupa våra kunskaper kring databaserat kvalitetsarbete. Under detta utbildningstillfälle fick vi bl.a. lära oss att visualisera orsak-verkan-samband med hjälp av Fiskbensdiagram.

Vad är ett fiskbensdiagram?

Fiskbensdiagrammet är ett orsak-verkandiagram att använda som hjälpmedel för att bena upp vad ett problem beror på och därmed få fram förändrings- och förbättringsidéer. Diagrammet arbetades fram av Kaoru Ishikawa på 1960-talet och är en välanvänd kvalitetsteknik för att organisationer ska kunna nå en hög kvalitet på sina tjänster, produkter och processer.

Fiskbensdiagram används för att identifiera, sortera, illustrera, kartlägga och skapa en gemensam bild av olika orsaker till ett problem eller ett tillstånd.

Fiskbensdiagrammet svarar på frågor som:
• Vilka är möjliga orsaker till att ….?
• Vilka orsaker finns bakom….?
• Varför har vi problem med…?

Teamwork

Att arbeta med fiskbensdiagram är ett bra sätt för arbetsgruppen att gemensamt definiera problem och identifiera grundorsaker. Under arbetets gång skapas ögonblicksbilder av den samlade kunskapen och kompetensen i gruppen. Arbetsgruppen skapar en gemensam bild över problemet och tydliggör vilka data som ska samlas in/mätas. Gruppen sorterar, kategoriserar och prioriterar gemensamt.

Diagrammets uppbyggnad

Diagrammet består av en ”ryggrad” som i ena ändan har ett ”huvud” där problemet/frågeställningen skrivs in. Från ”ryggraden” utgår ett antal ”fiskben” där tänkbara huvudorsaker till problemet sedan kan skrivas in. Genom att använda ”delben” kan orsaker brytas ner ytterligare.

Fiskbenen – huvudorsakerna

Fiskbenen kan utgöras av sju M:
• Management
• Människor
• Metoder
• Mätning
• Material
• Miljö
• Maskiner
Benen kan också utgöras av egna orsakskategorier.

Arbetsgång

1. Definiera problemet. Väldefinierade problem underlättar fortsatt arbete, prioriteringar och beslutsfattande.
2. Definiera huvudorsaker.
3. Definiera delorsaker.
4. Markera intressanta orsaker. Orsaker som har stor inverkan på problemet eller som är möjliga att påverka markeras och prioriteras för framtida arbete och beslut.

Metod

Det är viktigt att alla som är involverade i arbetet med ett problem eller en frågeställning också är med och arbetar fram fiskbensdiagrammet. Ju större en arbetsgrupp är ju fler kommunikationsvägar finns i gruppen. Gruppen bör inte vara större än 7-9 personer.

När gruppen definierat och skapat sig en gemensam problembild, skrivs problemet in i fiskbenets ”huvud” och gruppen kan börja identifiera huvudorsaker. Detta kan göras med brainstorming; vilka orsaker finns till problemet? Här kan gruppen välja att använda några av de sju M´n, men det kan också arbeta fram egna orsakskategorier. På samma sätt som med huvudorsakerna söker man delorsaker till problemen, kanske brainstorming med hjälp av post it-lappar. Delorsakerna sorteras in under de olika fiskbenen (huvudorsakerna). Kombinera gärna med ”5-Varför-metoden”. Rita in Huvudorsaker och delorsaker i fiskbensdiagrammet.

För att identifiera vilka orsaker som har stor påverkan på problemet eller är möjliga att snabbare åtgärda, kan de olika orsakerna rangordnas utifrån gruppens gemensamma kunskap. Detta kan man göra genom att låta varje gruppmedlem disponera 5+4+3+2+1 poäng, där 5 poäng är viktigast. Alla gruppmedlemmarna sätter sina poäng. Räkna samman poängen. Den orsak som fått flest poäng bedömer gruppen vara den viktigaste orsaken att arbeta med.

Lycka till i arbetet med att identifiera de frågeställningar eller problemområden samt tillhörande orsak-verksansamband, som ni på er skola vill arbeta med.

 

Önskar du som skolledning önskar Organisationspsykologernas stöd i ert fortsatta arbete, så kan du söka det här.

Inspiration till inlägget har hämtats från:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fiskbensdiagram

https://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/kvalitetsutveckling/for-deltagare/

http://skola.uppsala.se/PageFiles/51381/Planera/fiskbensdiagram.pdf?

Fiskbensdiagram

Bild: Colourbox

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.