Publicerat:

Grymma kollegor på PML18 under temat: Bedömning för lärande och språkutveckling

Den 26 september är det dags för Pedagog Malmö Live! Förutom massa grymma keynotesföreläsningar (som du kan läsa om här) så kommer också över hundra kollegor från Malmö att hålla föreläsningar och workshops.

Dagen kommer att vara uppdelad på fyra skolor i Malmö. Varje skola kommer att ha ett huvudsakligt tema. Du kommer att anmäla dig till en skola/tema och alltså inte till enskilda föreläsningar och workshops. På plats är det först till kvarn som gäller. Ett helt klart program kommer att presenteras i slutet av augusti och anmälan kommer att öppna den 27 augusti. Mer info om det kommer senare.

Läs mer om keynotes och annan information här.

På Malmö Latinskola kommer temat att vara ”Bedömning för lärande och språkutveckling ”. De kollegor som kommer att hålla till där är följande:

Observera att det fortfarande kan komma att bli ändringar i schemat. 

Annika Hansen & Malin Hoff – Kom och ta del av hejsvenskas nya fortsättningsmaterial; ett kostnadsfritt webbmaterial med tillhörande appar som ger möjlighet till språkträning för andraspråksinlärare (motsvarande sfi-kurs A & B). Verktygen har stödstrukturer och är enkla att använda utan vare sig tidigare språkkunskaper eller datorvana. Med hjälp av hejsvenska tränar man ett kommunikativt språk baserat på 10 vardagliga teman/kurs.

Björn Westerström – Att elever läser, förstår och kan bearbeta skönlitteratur av olika slag är viktigt för deras förmåga att samordna kunskap och formulera sig i alla ämnen. Björn Westerström vill visa hur vi med hjälp av modern forskning kring kognition kan göra skönlitterär läsning till ett medel att stärka elevernas narrativa kompetens, ge dem läs- och
skrivkraft, göra dem nyfikna på texter, ivriga att framföra sina åsikter kring läsningen och utveckla förmåga att uppfatta och förhålla sig till olika röster i och om litteraturen. Att stärka den självständiga läsningen är att ge elever möjlighet att med både hjärta och hjärna anta ståndpunkter och försvara dessa utifrån en alltmer vidgad horisont – att delta i det demokratiska samtalet.

Björn Westerström –  Forskning i Skandinavien och i Storbritannien har visat att undervisning i historia och samhällskunskap ofta resulterar i fragmentariska brottstycken av färdiga berättelser. Björn Westerström vill visa hur vi med hjälp av anglosaxisk historiedidaktik (historical thinking) får eleverna delaktiga i konstruktionen av det förgångna. Målet för historieundervisningen på både grundskola och gymnasium ska utveckla elevernas historiemedvetande. Genom att använda oss av metoden historical thinking kan vi i högre grad uppnå detta.

Camilla Levin, Karin Borg – Transspråkande handlar om att ta till vara på elevernas olika språk och relatera dem till svenskan i klassrummet. Camilla Levin och Karin Borg delar med sig av sina erfarenheter av att prova på detta perspektiv inom SFI-undervisningen.

Camilla Lindskoug – Många språklärare stressas av att ge feedback på texter, kanske särskilt när de är väldigt omfångsrika eller när de innehåller många brister. Elever å andra sidan kan känna sig modstulna och uppgivna av att för omfångsrik, negativ feedback. Workshoppen ger förslag på feedback som är mer effektiv – både för läraren och för eleven. Under passet blir det prova-på av de olika metoderna.

Christina Hultén och Sara Otthén – Christina Hultén och Sara Otthén kommer att berätta hur Kryddgårdsskolan arbetar för ett ökat elevinflytande. Ett inflytande som de hoppas ska ge effekt på elevernas lärande och vilja/förmåga att ta ett eget ansvar över detta. I arbetet ingår att inspirera kolleger att våga dela med sig av sitt ansvar till eleverna. Christina Hultén och Sara Otthén kommer ge exempel på övningar som kollegerna genomfört med eleverna i syfte att utveckla elevernas förmåga och vilja att äga sitt lärande!

Elif Florin med Peter Johansson – Beskrivning av lärarnas tema-arbete kring Harry Potter. Högläsningen är utgångspunkten, mål: hörförståelse som ska leda till gemensamma referensramar och hjälpa eleverna att utveckla deras föreställningsvärldar. Lärarna berättar om hur de strukturerarde upp de konkretiserande aktiviteterna som elevhemsindelning, quidditchspel, kahoot-utmaningar och så vidare. Välkomna nördar!

Gita Chireh – Utifrån Judith Langers teorier har Gita Chireh studerat hur textsamtal gynnar vuxna SVA-elevers läsförståelse. I hennes föreläsning redogör hon kort för teori, metod och resultat men framförallt för hon en tankeväckande diskussion kring varför det talade får mycket mindre utrymme än det skriftliga i skolan, samt vilka typer av frågor och samtal som faktiskt gynnar läsförståelsen – där hon knyter an till Langers läsfaser och föreställningsvärldar.

Ingrid Olsson, Camilla Frick och Therese Ellingsen-Byttner – Holmskolan arbetar språkutvecklande genom att regelbundet låta eleverna uppleva olika platser i samhälle och natur. Upplevelserna förbereds och efterarbetas utifrån en modell som skolan har byggt upp. Syftet är att befästa begrepp som hör till upplevelserna. Arbetssättet har gett positivt resultat både i utveckling av språk och i olika förmågor.

Ingrid Paulin Rosell och Anna Ringsten – Två engelsklärare berättar hur de utarbetade en modell för skrivande som utvecklade elevernas skicklighet i att bli goda skribenter. Modellen utgår från Gibbons cirkelmodell samt Wiliams strategier för formativt lärande och är ett resultat av en forskningscirkel med Bo Lundahl, Malmö universitet.

Jenny Esbjörnsdotter-Karlsson, Sofie Nilsson, Anna Duncansson – Hur kan vi i skolan göra utbildningen likvärdig för alla elever? För att kunna skapa likvärdiga förutsättningar för alla elever, oavsett om du har annat modersmål än svenska eller har en funktionsnedsättning, behöver vi anpassa vår undervisning så att alla elever kan känna sig delaktiga och därmed kunna tillgodogöra sig undervisningen på deras väg mot aktivt deltagande samhällsmedborgare. Den här föreläsningen kommer att handla om hur vi med hjälp av ett språkutvecklande arbetssätt och ett formativt förhållningssätt hjälper våra elever att nå så långt som möjligt.

Jesper Malmberg – Jesper Malmberg vill visa en struktur och ett förhållningssätt gällande ämnesområden och lektioner. Den uppstod ur elevers önskningar och underlättar tänket kring språkutveckling och återkoppling till elever.

Karolina Göransson och Linda Ellinore Lindberg – Linda Ellinore Lindberg och Karolina Göransson är gymnasielärare på Pauliskolan och ansvariga för ett projekt gällande vetenskapligt skrivande. Projektet går ut på att alla elever redan i årskurs 1 provar på att skriva vetenskapligt och att detta följs upp i årskurs 2 då eleverna skriver en mer avancerad vetenskaplig uppsats. Syftet är att förbereda eleverna inför gymnasiearbetet och universitets- och högskolestudier. Arbetet är ämnesövergripande och pågår i fyra veckor. Vi kommer att visa vårt upplägg och ge exempel på hur elevernas färdiga uppsatser ser ut. Arbetet har pågått över hela skolan i tre år.

Katarina Svenning – KIPRA är en modell utformad av Katarina Svenning. KIRPA står för: Kontext, Instruktion, Produktion, Respons och Arbeta om. Under föreläsningen visas modellen genom två arbetsområden, ett där man skriver Flash-fiction och ett där man jobbar med serier. Flash-fiction är superkorta texter som skrivs i till exempel ett sms. Det andra projektet är när man jobbar med en serie i tre olika format, en gammal serie, en nytolkning av serien och en tv-serie baserad på serien. Responsen tar upp både kamratrespons och lärarrespons.

Kim Sjöberg – Hur designar vi skrivuppgifter som väcker lust, kreativitet och motivation i förskoleklass och de tidiga årskurserna? Skrivuppgifter som inte ställer krav på vår bakgrund, erfarenhet och sociala status? Utifrån gemensamma upplevelser ökar vi elevernas möjlighet att bekanta sig med skrivandets stora möjligheter och med metoder så som genrepedagogik, ASL, cirkelmodell och ett andraspråksperspektiv skapar vi förutsättningar för ett skrivande som gör skillnad. Ett skrivande som utgår från lek och lärande med stöd av digitala verktyg.

Kristin Paulsson – Många nyanlända elever har goda kunskaper i engelska. Kan en undervisning som belyser internationella ord under engelsklektionen därför hjälpa eleverna att snabbare utveckla en större ordförståelse samt ordförråd även i SVA?

Lisa Bolin – Under detta pass kommer Lisa Bolin, språkutvecklare, att ta upp några olika metoder att ta sig an komplexa begrepp i undervisningen. Deltagarna kommer att få prova metoderna själva.

Louise Lindgren – Hur kan du som lärare jobba med elevinflytande i klassrummet? I denna föreläsningen visar Louise Lindgren hur hon skriver LPP (lokal pedaogisk planering) tillsammans med eleverna och planerar undervisningen för att öka elevernas ägande av sitt lärande och öka intresset.

Madeleine Smith – Matriser är idag ett verktyg som det pratas mycket om, men hur använder man dessa på bästa sätt? Vad är skillnaden mellan en lärandematris och en bedömningsmatris?

Magnus Bengtsson, Eva Bringéus – Under detta pass presenterars en studie som har undersökt effekterna av Reading to learn, när elever läser och skriver argumenterande texter. Ett förtest och ett eftertest användes i studien där elevernas texter bedömdes och jämfördes.
Under workshopen ges exempel på hur gemensam läsning och skrivande går till i klassrummet. Föreläsarna beskriver också vilka möjligheter och hinder lärare och elever upplever med Reading to learn.

Malmö delar – Duktiga lärare har alltid delat material, upplägg, planeringar och kunskap med varandra. På skolor och i sociala nätverk används alla Internets möjligheter till att dela digitalt – men samlingarna är ofta isolerade och spretiga. Malmö delar – en didaktisk resurs, är ett försök från Malmö att skapa en centraliserad och kurerad delarsida. Om Malmölärare delade med sig av bara en enda grej skulle sidan direkt få 3000 användbara resurser. För inget slår kraften i det gemensamma lärande. Kom och lär er mer om Malmö delar.

Pamela Nasr – I en gemensam worskhop kommer Apelgårdsskolan och Pedagogisk Inspiration att berätta om translanguagingprojektet som drivs. Under passet får deltagarna en beskrivning av projketet, dess syfte och mål men också mycket praktiskt om hur de inblandade hittills arbetat och vilka lärdomar som har dragits. Också flera exempel på aktiviteter med elever där flerspråkifgheten används som resurs kommer att presenteras.

Rigmor Jönsson Camilla Prytz – Vad är en lärandematris? Hur kan man använda lärandematriser som ett verktyg i det formativa arbetet? På vilket sätt påverkar lärandematriser elevernas språk- och kunskapsutveckling? Varför kombinera Kollegaobservationer och lärandematriser? Hur kan lärandematriser leda till ökad likvärdighet? Detta är några av frågorna som kommer att få svar under detta pass.

Salim Mohammed Ali – Salim Mohammed Ali kommer att under sitt pass att visa praktiskt hur språklärare kan använda ipad i språkutveckling. Bland annat visas appen ibook och kopplingen till andra användbara bokläsningsappar.

Sofia Svensson, Ingrid Nilsson, Gunilla Neilan – Exempel på arbete i åk 2 och förberedelseklass på mellanstadiet där vi har arbetat med språkutvecklande metoder med fokus på formativt lärande.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.