Publicerat:

Formativt Förhållningssätt – Hur kan man göra då?

Gästskribenter: Bent Nielsen och Ulf Österlindh – yrkeslärare på Universitetsholmens gymnasium

BFL Bedömning för lärande/formativt förhållningssätt har fått renässans och är på allas läppar idag. Dock har detta förhållningssätt alltid varit rådande på våra yrkesutbildningar. Detta är en beskrivning av hur yrkesläraren arbetar med återkoppling/feedback.

Forskarna John Hattie och Helen Timperley har utformat en modell för framåtsyftande återkoppling. I deras modell används de tre frågor som utgångspunkt: Feedback – var är jag nu? Feedup – vad är målet? Feedforward – hur ska jag komma vidare?

 

Dessa tre frågor bildar ett ramverk för oss i det formativa förhållningssättet på tre nivåer, lärare, kamrat och elev. Ni kommer nu att få ett exempel på hur man kan arbeta med dessa processer och den formativa bedömningens fem nyckelstrategier.

Beskrivning och klargörande av uppgiften. Synliggörande av målet, Feedforward. Tydliga lärandemål – Strategi 1

Klargörande av uppgift

För att elevernas skall lyckas med den praktiska delen av utbildningen krävs ett gott samspel mellan lärare och elev. På de praktiska momenten i utbildningen måste samspelet grunda sig i ett formativt förhållningssätt med coachande inslag där återkopplingen pekar framåt i arbetsprocessen (feedforward). Det krävs även kontinuerliga avstämningar hur det går i arbetsprocessen för att föra eleven mot målet (feedback). För att lyckas med att ge eleverna bra feedback krävs det att eleverna har en förtroendefull relation till läraren. Ett gott samspel mellan lärare och elev bidrar till att eleven får ökad motivation. Både eleven och läraren måste vara överens om vad målet för uppgiften är d.v.s att vi har tydliga lärandemål, strategi 1. 

Avstämning med eleven under uppgiften. Aktiv klassrumsdialog, strategi 2 och 3

Om eleven inte har klart för sig vad uppgiften är måste vi stämma av så att eleven har förstått uppgiften därför krävs det en aktiv klassrumsdialog, strategi 2. Kontinuerligt under resans gång måste man ge feedback, dock bör inte denna ske under allt för många tillfällen. 

Feedback och Feedforward

Redovisning av uppgift (feedback, feedforward). Eleven äger sitt eget lärande genom att redovisa och förklara uppgiften, strategi 1,2,3 och 5

Utifrån vår roll som yrkeslärare är det viktigt med  en balans i feedbacken för att både utmana och ge konstruktiv kritik i syfte att lyfta eleverna individuellt utifrån varje elevs förutsättning. Denna balans får läraren läsa av i relationen med eleven, vissa elever riskerar att bli handlingsförlamade och kan inte ta egna beslut som för dem framåt i lärprocessen vid för mycket feedback. Det är av yttersta vikt att eleven tränas i att äga sitt eget lärande, strategi 5.

Återkoppling (feedback, feedforwar). Läraren ger eleven återkoppling på arbetsmomentet: Var är jag? Vart ska jag? Hur når jag dit?

Om eleverna får feedback före/under/efter en uppgift är det viktigt att eleven får en ny uppgift med moment som innehåller delar av det som inte blev bra i förra uppgiften för att korrigera tidigare misstag. Detta ger djupinlärning och förnyad kunskap vilket motiverar eleven att anstränga sig mer och att arbeta mot högre mål vilket skapar förutsättning för positiv utveckling, motivationen och självförtroendet stärks. Vanligt är det dock att eleven varken får tid eller möjlighet att utveckla sina kunskaper inom de förmågor som de inte behärskat och då känns det som ett misslyckande. Det är ytterst viktigt att eleverna får arbeta vidare utifrån återkopplingen, feedforward.

Hattie skriver bland annat om vikten av feedback i undervisningen, att lärare måste ge feedback för att eleverna skall uppnå de mål som är satta. Den feedback som ges skall vara relevant och leda vidare till något.

 

Kamratbedömning och äga sitt eget lärande

Förutom den naturliga delen av feedbacken som sker mellan lärare/elev, finns den typen av feedback som sker mellan elev/elev, strategi 4. Verkstadsarbete är väldigt komplext och ger eleverna möjlighet att utveckla förmågor som t.e.x logiskt tänkande, slutledningsförmåga, samarbete vilket för dem närmare målet och att ta ansvar för sitt eget lärande,strategi 5. 

Reflektion kring uppgiften, självvärdering, Strategi 5

Den information vi får genom att bedöma elevernas prestationer bör användas för att hjälpa eleverna att utvecklas vidare mot skolans långsiktiga mål. Men det är inte bara du som lärare som har hela ansvaret i bedömningen.

Under arbetet ger eleverna varandra kamratrespons, sidomanslära. Strategi 4

Genom att engagera eleverna i bedömningsprocessen kan deras lärande bli mer effektivt och lustfyllt. Vid praktiska moment arbetar eleverna periodvis i par och har då hjälp av varandra vilket ger en annan infallsvinkel i bedömandet/feedbacken, kamraten blir medbedömare och de ger varandra feedback under resans gång. Vid verkstadsarbeten arbetar vi utifrån något som vi kallar sidomanslära: tänk först själv, fråga en eller flera kamrater, fråga läraren, allt som handlar om säkerhet fråga läraren direkt.

 

 


För vidare läsning:

Anders Jönsson Lärande bedömning (2010)

Dylan Wiliam & Siobhán Leahy Handbok i formativ bedömning – strategier och praktiska tekniker (2015)

John Hattie Synligt lärande för lärare (2012)

 

 

 

 

Kommentarer

Lämna ett svar till Strategi 2 – Att skapa ett lärande klassrum, diskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som utvecklar och visar elevens lärande. – Pedagog Malmö Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.