Publicerat:

Hur kan en medelmåttig skola höja sina resultat?

I det här inlägget fortsätter vi titta på forskningen som lett fram till skolutvecklingsarbetet PRIO. Ni som har läst det första inlägget om PRIO har fått veta att arbetet utgår från framför allt ett par studier som gjorts över framgångsrika skolsystem i världen. Men vad har de sagt och hur kan det hjälpa oss att utveckla den svenska skolan? I detta inlägg presenteras den andra av de två stora studier som är en viktig del i PRIO. Ett inlägg om den första studien hitta ni här.

McKinsey & Company studerar hur skolsystem kan utvecklas

När McKinsey & Companys rapport ”How the World´s Best-Performing School Systems Come Out on Top” kom 2007 så fick författarna ett par centrala frågeställningar. Hur skulle ett skolsystem på en måttlig nivå kunna höja sina resultat och klättra i rankingen? Finns det några universallösningar eller behövs olika åtgärder beroende på olika faktorer? Detta gjorde att man bestämde sig för att göra ytterligare en stor studie. Den här gången valde man att titta på 20 olika skolsystem i världen som befann sig på olika nivåer men som alla hade utvecklats och höjt sina resultat på kort tid. Resultatet av denna studie kom 2010 fick också den ett långt namn – ”How the World´s Most Improved School Systems Keep Getting Better”.

Vad man såg i studien var att skolsystem kunde förbättra skolresultaten på relativt kort tid. Som exempel kan nämnas Chile och Sachsen som ökat sina resultat motsvarande 75% av ett läsår på bara 6 år.

Gemensamma faktorer

Man kom fram till att det finns vissa faktorer som är gemensamma för alla de skolsystem som man studerat, men att det även finns olika uppsättningar med faktorer som är olika beroende på var man befinner sig på skalan poor -> fair -> good -> great -> excellent.

Enligt rapporten såg man sex reformer som genomförts inom samtliga framgångsrika skolsystem. Däremot fanns det skillnader i hur man genomfört dessa. Det handlar om förbättringar inom:

  • undervisningen
  • skolledarskapet
  • bedömningen av eleverna
  • resultatdata för uppföljning
  • implementeringen av styrdokument samt
  • lärare och skolledares arbetsvillkor

Styrning och kontroll

Man såg också att det fanns ett starkt samband mellan var på stegen ett skolsystem befann sig och hur starkt kontrollerade de enskilda skolorna var. Ju sämre resultat skolsystemet visade och ju lägre lärarnas kompetens var, desto mer var skolan kontrollerad. Samtidigt visade det sig att i länder som kommit långt i sin utveckling och där lärarna hade högre kompetens, kunde skolorna tillåtas vara mer självständiga och uppmuntras att utvecklas genom kollegialt lärande, vilket också var den viktigaste faktorn för fortsatt utveckling.

Kontinuitet i ledarskapet

Studien visar att för att reformarbete ska kunna inledas och sen hållas vid liv krävs det uthållighet och kontinuitet i ledarskapet. Då handlar det om både på lokal nivå men även i det politiska ledarskapet. Medianvärdet i studien låg på 6 år för strategiska ledare och 7 år för politiska ledare.

 

Nivåspecifika uppsättningar av reformer

Man såg att det fanns ett flertal faktorer som skiljde sig mellan skolsystem på olika nivåer (se bild). Mest intressant för oss är naturligtvis vad som kan utveckla det svenska skolsystemet. När man tittade på skolsystem som legat på en måttlig nivå (good), där det svenska systemet ligger, och som gått till en högre nivå, så kunde man se att det handlade främst om att stärka kompetensen och kraven på blivande lärare och skolledare men även på de som redan fanns i verksamheterna. Det handlade även om att stärka skolornas förmåga att följa upp och utvärdera sina resultat.

Och det är här som PRIO kommer in. PRIO har utarbetats just för att anpassas till de förutsättningar och behov som finns i den svenska skolan och för att denna ska kunna utvecklas till nästa nivå. Det övergripande målet med PRIO är att varaktigt höja elevernas kunskapsresultat och genom PRIO-processen utvecklas strukturer och arbetssätt som ger förutsättningar för just detta. Vårt största fokus är att höja kompetensen på befintliga lärare och skolledning genom att stötta skolan i att utvecklas till en mer lärande organisation där kontinuerlig metodutveckling är en naturlig del av skolans arbetssätt.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.