Publicerat:

Vad innebär PRIO för den enskilda skolan?

PRIO är ett utvecklingsarbete som har utarbetats av SKL tillsammans med konsultfirman McKinsey & Company, som ligger bakom två rapporter om framgångsrika skolsystem. Du kan läsa mer om bakgrunden till PRIO här. Och vill du läsa om de två rapporterna finns de sammanfattade i tidigare inlägg som du hittar här och här.

Utvecklingsarbetet fokuserar på de utvecklingsåtgärder som framkommit som centrala i rapporterna när ett system ska utvecklas från den nivå som Sverige befinner sig. Detta innebär att utveckla professionen genom att höja kompetensen på blivande och befintliga lärare och rektorer, samt att utveckla skolornas egen kapacitet att diagnostisera och utveckla sig själva. Genom att vi som arbetar med PRIO stöttar skolan i processen att utveckla olika typer av strukturer och arbetssätt skapas förutsättningar för pedagogerna att utveckla sin profession. Men vilka strukturer och arbetssätt kan det handla om? Och hur ser arbetet ut på skolan under processen?

Vad är det som kartläggs?

Den kartläggning som görs i PRIO-arbetet fokuserar på 6 dimensioner med totalt 15 områden och 31 underområden. Det kan t ex handla om skolans målsättning och prioriteringar, gemensam undervisningsplanering, uppföljning av resultatdata för att utvärdera undervisningsmetoder, elevvårdsprocesser, informationsflöden, mötesstrukturer och höga förväntningar på elever och personal.

Exempel på profil efter kartläggning (Bild från SKL:s PRIO-material)

Vad händer efter kartläggningen?

Vid analysen av kartläggningen, som innefattar både intervjuer, enkäter, tidsloggning, observationer och skolledningens självskattning, så skapas en profil utifrån var skolan befinner sig inom de olika underområdena. Varje underområde har tydliga nivåkriterier som även ger signaler om vad som är ”best practice” enligt de studier som McKinsey & Company har genomfört.

Därefter väljs ett antal områden ut som man kommer fokusera arbetet kring i den fortsatta processen. Vilka områden som väljs ut beror både på vilken nivå skolan befinner sig och vilken effekt en utveckling inom området skulle ha på elevernas resultat. Beslutet kring vilka områden det kommer handla om är skolledningens.

I arbetet träffas lärarna i mindre grupper under ett antal tillfällen (oftast 3-4) för att arbeta fram och utveckla arbetssätt och processer inom respektive fokusområde. Oftast har även skolledningen ett eller ett par områden som de arbetar med. Till hjälp har man frågeställningar och goda exempel från framgångsrika skolsystem runt om i världen att inspireras av och anpassa till den lokala skolans förutsättningar. Vi processledare finns hela tiden till hands och stöttar arbetet.

Efter dessa träffar presenteras de nya konkreta arbetssätten för resten av kollegiet och det är dags att implementera, testa och utvärdera dem för att de ska kunna anpassas vidare till skolans förutsättningar och behov.

Några exempel på nya strukturer, arbetssätt och rutiner det kan handla om att skapa förutsättningar för är:

  • återkommande möten med fokus på gemensam undervisningsplanering
  • lektionsobservationer genomförda av både kollegor och skolledare med efterföljande strukturerad återkoppling samt ett utbyte av goda undervisningsmetoder och upplägg
  • ämnesdidaktisk klassrumsfokuserad fortbildning där den fortbildning som ges sätts in utifrån elevresultaten och vilken som är den bästa undervisningen i ett visst utbildningsmoment
  • öppna och betydande karriärvägar med tydliga och breda karriärsteg där ansvaret för den gemensamma undervisningen ökar successivt
  • formativ bedömning på systemnivå där lärare som når goda resultat identifieras, samt att deras metoder dokumenteras och sprids.

Uppföljningar av PRIO-arbetet

Efter att de nya arbetssätten implementerats, testats och utvärderats så fortlöper PRIO-processen med att vi gör återkommande uppföljningar och effektmätningar fram tills två år efter PRIO-arbetet startade på skolan. Dels vill vi se hur arbetet gått, vilken effekt PRIO-processen har haft på skolans arbetssätt och hur utvecklingen fortskrider på skolan.

Två år efter starten genomförs samma enkät och tidslogg som genomfördes på skolan under kartläggningen. Denna data skickas in till SKL som sammanställer resultaten för samtliga PRIO-skolor i Sverige så att man ska kunna se om skolorna utvecklats mer mot en lärande organisation och vilken effekt PRIO har i ett större perspektiv.

Är du intresserad av vad den första rapporten visat över de skolor som var först ut i PRIO så kan du läsa det här.

Har du några frågor kring PRIO får du gärna ta kontakt med oss som jobbar som processtödjare i Malmö. Vi heter Anna Gullberg, Caroline Jörme och Malin Malmberg.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.