Publicerat:

Skolbiblioteksglasögon på! – forskningscirkel för skolbibliotekarier

Första raden: Annette Gillholm, Berit Wijk Andra raden: Therese Samuelsson, Maria Lindroth, Maria Gellert, Lisa Pedersen, Nina Kämpe-Hägersten

2011 års skollag slog fast att alla elever, oavsett skolform, ska ha tillgång till skolbibliotek. Formuleringen i lagen har väckt mycket kritik för sin otydlighet. Fortfarande finns stora kvalitetsmässiga variationer och svenska skolbibliotek är långt ifrån alltid en integrerad del av skolverksamheten.

Hur kan skolbibliotekariens kompetens nyttjas fullt ut? Vilken roll och funktion ska skolbiblioteket ha?

Under tre terminer har ett tiotal skolbibliotekarier inom gymnasieförvaltningen i Malmö regelbundet träffats för att undersöka och diskutera sin roll i undervisningen på respektive gymnasieskola.

Incitamentet att starta en forskningscirkel för skolbibliotekarier har sin grund i ett regeringsbeslut som säger att Skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Skrivningen påverkar både rektorers och lärares uppdrag, undervisningen i enskilda ämnen samt skolbibliotekets roll.

En viktig faktor för att skolbiblioteket ska göra skillnad  är en väl inarbetad samverkan mellan skolbibliotekarie och lärare. Det slår bland annat Cecilia Gärdén fast i forskningsöversikten Skolbibliotekets roll för elevers lärande.

Fokus för forskningscirkeln är därför att testa någon samverkansmodell för lärare och skolbibliotekarier.  Forskare inom skolbibliotek som Carol Kuhlthau och Cecilia Gustafsson liksom David V Loertscher och Patricia Montiel-Overall presenterar modeller som utgår från perspektiv vilka på olika sätt är tillämpliga i våra respektive studier.  Efter en del stötande och blötande har vi dristat oss till att prövande kombinera två modeller där Kulthau/Gustafsson bidrar med den ena och Loertscher/Montiel-Overall och TLC modellen med den andra. Kombinationen av de båda modellerna beskriver inte bara bibliotekariens roll i informationssökningsprocessen tillsammans med eleverna och graden av delaktighet i skolan som Kulthau/Gustafsson beskriver, utan inkluderar även samarbete mellan olika yrkesgrupper och deras olika kommunikations- och interaktionssätt i de sk TLC-modellerna, Teacher and Librarian Collaboration. Varför har vi närmat oss just dessa modeller? Några av oss har mött modellerna i tidigare utbildningar och vill gärna pröva dem i den egna verksamheten.

I modellens centrum har vi placerat Kulthau/Gustafssons beskrivning av en skolbibliotekaries arbetsuppgifter. De fem rollerna som Kulthau/Gustafsson skriver fram (organisatör, instruktör, föreläsare, handledare och rådgivare) betecknas som pedagogiska och beskriver skolbibliotekariens roll med ord som deltagarna menar finns i deras respektive arbetsbeskrivning. I några av dessa roller känner skolbibliotekarierna igen sig. TLC – modellerna (Teacher ana Libriarian Collaboration), som omger Kulthau/Gustafssons beskrivning, fokuserar kommunikations- och interaktionssätt mellan lärare och bibliotekarier vilket är utgångspunkten för samverkan mot att öka elevernas måluppfyllelse.

TLC modellens fyra steg, från A till D, innebär att skolbibliotekariens uppgifter och samverkan inkluderas i allt högre grad i det gemensamma arbetet med att öka elevernas måluppfyllelse. Steg A innebär att bibliotekariens roll stannar vid beställningar och koordination av händelser och aktiviteter. Koordinationen kan ha viss påverkan på elevernas lärande och kan även bana väg för djupare typer av samarbeten. På nivå A tas inte skolbibliotekariens kompetens tillvara. Nivå B kräver mer engagemang från deltagarna för samverkan än på nivå A. Kooperation innebär att två parter är överens om att arbeta tillsammans mot liknande mål. Här lär deltagarna av varandra men de varken planerar, undervisar eller utvärderar med nödvändighet tillsammans. På nivå C samarbetar lärare och bibliotekarier kring undervisningen, som jämlikar, i enlighet med sk integrerade instruktioner. Här bestämmer lärare och skolbibliotekarie tillsammans mål och syfte med undervisningen. Den mest övergripande typen av samarbete beskrivs på nivå D, integrerad undervisningsplan. Här sker samarbetet på en skol -och/eller på distriktsnivå. Här visar forskningen på en stark påverkan på elevernas lärande.

Syftet med forskningscirkeln är att deltagarna söker kunskap kring problem de själva formulerar utifrån praktiken och målet är att utveckla väl fungerande arbetsformer där skolbibliotekarier i samverkan med lärare kan bidra till elevers utveckling och måluppfyllelse.

Varje deltagare har som uppgift att undersöka hur samverkan kan genomföras i den egna verksamheten.

Under våren återkommer vi med ett inlägg där vi reflekterar kring vad vi sett när vi genomfört våra undersökningar.

Text och utvald bild: Maria Brännström, cirkelledare, VIS (Vetenskap i skolan)

Modell: Berit Wijk

Referenser:

Djurström /2015): Lärares och skolbibliotekariers samarbete utifrån TLC-modellerna

Gustafsson (2014): Skolbibliotekariens yrkesroll

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.