Publicerat:

Strategi 1 Klargöra, dela och förstå lärandemål och framgångskriterier Hur kan man göra det?

Strategi 1 handlar om hur vi förmedlar lärandemål och framgångskriterier för våra elever. Genom att vara tydliga med vad de ska lära sig finns det större chans för att eleverna faktiskt lär det vi vill att de ska lära sig. Strategi 1 handlar även om att vi lärare ska planera för lärande, inte för aktivitet.

För att eleverna ska kunna reflektera över sitt eget lärande måste de veta vart de är på väg. Därför behöver vi lärare formulera lärandemålen för dem. Men hur och när ska vi göra det?

Är det en god idé att börja en lektion med att presentera lärandemålen? Ja, det kan det vara men inte allt för ofta. Risken är stor att på detta sätt ta död på intresset hos eleverna och dessutom är det inte alltid optimalt att göra det. Det är inte alltid vi har lärandemål, ibland är lektionen planerad så att eleverna ska få en viktig erfarenhet som inte alltid säkert leder till ett lärandemål (William & Leahy, 2015).

Hur blir det om vi istället presenterar lärandemålen efter lektionen? Min erfarenhet är att lärandemålen blir mer konkreta och begripliga för eleverna efter lektionen.

“Kursplanernas långsiktiga mål är komplexa och inte alltid formulerade så att eleverna förstår vad de innebär. Målet bör därför konkretiseras så att de anpassas till målgruppen.” (Slemmen, Trude, 2013). Trude beskriver tre viktiga processer som vi lärare kan ha som utgångspunkt när vi ska förmedla lärandemål:

1. Försäkra dig om att du själv förstår lärandemålet och vad eleverna ska göra för att nå målet.

2. Delge målet till eleverna. Förmedla målen både skriftligt och muntligt gärna genom symboler och bilder eller en kombination av dessa.

3. Konstruera uppgifter som gör att eleverna förmår uppnå lärandemålet. När eleverna har förstått vad som ska läras bör lärandemålen synliggöras för dem, t.ex. på tavlan, på väggarna, i en arbetsplanering eller matris.

Att delge och klargöra lärandemål för elever är alltid en utmaning. Att delge och klargöra lärandemål för elever med svenska som andraspråk är en ännu större utmaning. Jag och min kollega undervisar i svenska som andraspråk grundläggande nivå på KomVux. Våra elever har kommit en bit i sin språkinlärning men inte alltid tillräckligt långt för att förstå lärandemål och kunskapskrav och eleverna blir frustrerade när de misslyckas. Att konkretisera kursmål och lärandemål är därför viktigt.

Exempel på konkretiserade kort utifrån kunskapskraven, förmågorna och det centrala innehållet i kursplanen svenska som andraspråk grundläggande nivå

Vi har inspirerats av en f d kollega i matematik och gjort laminerade kort i olika färger med kunskapskraven kopplade till det centrala innehållet, syftestexten och förmågorna. Vi har skrivit om det på lätt svenska för att göra dem begripliga för våra elever. För att beskriva det i stora drag så är kort med läsning och lässtrategier gula, skrivning röda, muntliga presentationer oranga, samtal och samtalsstrategier blå och informationssökning, källkritik och media gröna.

Vi använder korten efter en lektion eller ett tema. Eleverna väljer i grupp ut vilka kort de anser att vi har arbetat utefter. De kopplar korten konkret till lektionen/temat och upptäcker då att vi ofta arbetar med olika kort i olika färger samtidigt. Vi kopplar korten till andra tema vi har arbetat med för att på så sätt generalisera.  Det här görs inte allt för ofta då det kan trötta ut eleverna men ändå så pass regelbundet att eleverna tar till sig arbetssättet och blir familjära med korten. När nya elever kommer till blir de “gamla” eleverna lärkamrater vid diskussionerna med korten. När eleverna diskuterar kunskapskraven på detta sätt blir samtalen metakognitiva och i förlängningen tränas de på så sätt att reflektera över sitt eget lärande (nyckelstrategi 5).

Eleverna diskuterar vilka kort de anser att de har arbetat med

Här ser vi några elever engagerade i att välja ut kort som de tycker motsvarar kunskapskraven. I det här fallet handlar det om en Dictogloss. I en dictogloss tränas många förmågor eftersom övningen innehåller så många olika moment. Lite kort kan en dictogloss beskrivas som så att eleverna får lyssna på en kort text som läraren läser högt två gånger. Under tiden skriver eleverna stödord och sedan försöker de i grupp återskapa texten med hjälp av stödorden. Eleverna upptäcker här att det är mål med fler olika färger som tränas och flera mål under samma färg.

-Vi har ju arbetat med nästan alla färger idag, hör jag en av eleverna säga.

-Inte med de gröna korten. Och inte de blå. 

-Jo, de blå har vi jobbat med. Det är ju att samtala och det har vi ju gjort hela tiden när vi har diskuterat hur vi ska skriva texten.

-Ja det är sant.

Konkretiserade kort med bildstöd

Så här kan samtalen mellan eleverna fortgå. När de har använt korten några gånger blir det lättare för dem efter hand att koppla korten till aktiviteten och lärandemålen.

En  annan kollega har liknande kort men hon har gjort dem större och kompletterat med en bild för att göra dem ännu tydligare. De plockas fram ibland i samband med lektionen.

Det här är endast några exempel på hur vi i vår undervisning försöker klargöra lärandemålen genom konkretisering så att eleverna lättare ska förstå vart de är på väg. Att tydliggöra målen för eleverna är som sagt en viktig uppgift för läraren men det är också viktigt att eleverna får identifiera och förtydliga lärandemålen tillsammans med läraren och klasskamraterna. 

Referenser: 

Trude Slemmen Wille Bedömning för lärande i klassrummet (2013) Gleerups

Wiliam & Leahy Handbok i formativ bedömning – strategier och praktiska tekniker (2015) Natur & Kultur

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.