Publicerat:

Workshop om jämförande bedömning på Sfi Komvux Heleneholm

Jämförande bedömning stod på programmet då Ola Brännström, Sfi-lärare vid Luleå vuxenutbildning samt Camilo Tapia, tekniskt ansvarig webbutvecklare, besökte Sfi Komvux Malmö Heleneholm. Med sig hade de Konsens – ett webbredskap för att jämföra elevtexter.

De deltagande lärarna hade tidigare scannat skrivuppgifter från ett nationellt prov på C-kursen. Tillsammans med redan bedömda exempeluppsatser från Skolverket blev det tolv texter att bedöma.

Ola Brännström, Yerk Liveröd och Camilo Tapia.

 

Sfi-rektor Yerk Liveröd beskriver metoden så här:

– Det handlar om ett inte särskilt nytt perspektiv på bedömning av elevproduktioner baserat, som namnet flagrant antyder, på jämförelse snarare än djupanalys. Slarvigt skulle man kunna säga att det är svårare att avgöra om ett enskilt äpple är gott nog om man bara äter det äpplet. För att kunna fälla ett välgrundat omdöme bör man ha smakat andra äpplen i närtid så att man har något relevant att jämföra med.

– Så vad har vi gjort? Vi har jämfört elevtexter från C-kursen. Lärarna som deltog har på sina datorskärmar fått upp texterna två och två. Eftersom det var första gången vi gjorde det har vi sedan tillsammans diskuterat vilken av dem som var bättre (eller mycket bättre). Framöver är det tänkt att lärare kan göra den här delen av bedömningen på egen hand.

– När vi tittat på sex par texter var programmet – algoritmen – redo att leverera en slags rankinglista. Den här texten hade flest positiva omdömen, den här fick färst röster och de andra däremellan. Det säger sig självt att ju fler bedömare, desto fler texter kan vi med statistisk säkerhet rangordna.

– Med listan framför oss vidtog ett spännande moment; att bestämma var gränsen för betyget E gick, och var de andra betygsgränserna skulle dras. Så vi hade en lista med tolv texter.

Ola Brännström instruerar Sfi-lärare på Heleneholm.

– Det här är ju en summativ bedömning. Vi är intresserade av det här sättet att bedöma av två skäl: Det första och viktigaste är att de skulle kunna ge oss säkrare bedömningar. Ingen bedömning kommer någonsin att kunna vara helt fri från subjektiva inslag men de studier som gjorts (läs: de som vi hittills läst) på jämförande bedömning pekar på att den här metoden höjer objektiviteten.

– Det andra skälet att vi tittar på den här metoden är att den skulle kunna minska lärares bedömningsbörda avsevärt. Inte initialt – allt nytt är krångligt och tar tid – men ganska snart och tämligen omfattande, berättade Yerk Liveröd som i efterhand kan konstatera att lärarnas bedömning följde Skolverkets.

– Vi tyckte som de.

Två lärare utanför workshopen fick bedöma en enskild text på traditionellt sätt. Resultatet blev överraskande.

– De satte betyget C, medan deltagarna i workshopen satte betyget A. En anledning till det kan vara att lärare tenderar att leta fel vid traditionell bedömning, medan jämförande bedömning gör att man istället ser förtjänster.

Det rådde väldigt god stämning under bedömningsdagen på Heleneholm och lärarna samtalade länge om bedömningsmetoden.

– Nu ska vi utvärdera för att sedan bestämma om och hur vi ska gå vidare. Vi kommer bland annat att ge konkreta tips på hur verktyget Konsens kan förbättras, säger Yerk Liveröd.

Den jämförande bedömningen tog fart.

Här följer några snabba urklipp från utvärderingen:

 

Hur upplevde du det första momentet (parvis jämförelse)?

  • Intressant ur många perspektiv. Det var inte så svårt som jag hade trott att klassificera texterna. Ibland var texterna nästan likvärdiga. Just likvärdiga texter hade man kunnat lyfta mer för att få fram vad man värderar högre, t.ex. skriftspråksnormer eller flyt. Det var också intressant att vi skulle “döma” texterna globalt när det analytiska givetvis går hand i hand med det globala. Så man kan säga att det första momentet väckte många intressanta tankar.
  • Intressant. Tror det är både lättare och tydligare ju mer man använder verktyget.

 

Hur upplevde du det andra momentet (betygsgränsdragning)?

  • Det var svårt att dra en betygsgräns mellan de olika texterna. Vissa texter tyckte jag hade fel placering.
  • Jag tyckte att det var betydligt svårare, särskilt som man inte fick ändra ordningen på exempeltexterna. Mycket intressant att se vad kollektivet hade kommit fram till.
  • Testar det gärna igen även om jag första gången tyckte att det var förvirrande med spikad gradering samtidigt med subjektiv gränsdragning.

 

Är jämförande bedömning möjligt att genomföra i stor skala på Sfi Malmö?

  • Ett rungande ja! Kan inte detta införas snaras möjligt. Låt alla lärare (eller en pilotgrupp) skanna in sina np-texter och gör på exakt samma sätt. Rangordningen hjälper mycket. Det här systemet har också sina svagheter, men vårt nuvarande system tror jag har betydligt större svagheter.
  • Jag tror det, men då behöver man nog utgå från kriterier också i det första steget.
  • Ja det tror jag, men isåfall bör man få in någon diskussion också.

 

Har du fler frågor, förslag eller farhågor?

  • Jag skulle definitivt föredra detta, eftersom jag håller med om nästan alla betyg som kollektivet visat, medan det ganska ofta händer att jag reagerar starkt på vissa enskilda lärares bedömningar av mina egna elevers texter (det gäller både för höga och låga betyg). Det är även väldigt bra att bedöma anonyma texter, så att vi inte vet vems elever det är, vilken studieväg etc.
  • Jämförande bedömning är utvecklingsbart som idé men kräver ytterligare mangling för att optimeras.
  • Den tekniska biten måste lösas – lättare webbapp, kanske att man rangordnar texterna “fysiskt”, för det var jobbigt att zooma in och ut hela tiden. Utveckla ett kommentarssystem i webbappen där man kan motivera sitt betyg.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.