En titt på en dansk skola

Har jag verkligen kommit rätt, undrade jag när klev av bussen vid en hållplats på Nordsjälland, och vandrade längs en väg mellan bokskog och hagar med fridfullt betande hästar. En sån idyll, ren landsbygd – kan här verkligen finnas en kommunal skola? Jodå, snart dök den lilla byn Høsterkøb upp och ljudet av barn hördes.

Jag var framme vid Høsterkøb skole med 220 elever i årskurs 0-5, i Rudersdals kommune. Där fanns också läraren Gustav Ejersbo Kilander, som var den jag skulle träffa.
Gustav är svensk med lärarutbildning från Kristianstad. Han har tidigare arbetat i Malmö. När han och hans danska fru valde att bosätta sig på dansk sida så sökte ha jobb i Danmark. Det blev först en specialskole, Tingbjergskolen, i ett av Københavns mest utsatta områden. När skolan lades ner så fick han anställning i här i Høsterkøb. Där undervisar han i natur/teknik och matematik och är också skolans IT-ansvarige.
Min första fråga var naturligtvis:
– Hur var det som svensk att börja på en dansk skola?
– Nervöst i början, men man kom snabbt in i det, svarar Gustav. Fantastiskt att få ha mer tid till eleverna samt mindre dokumentationsarbete.
Jag fick följa med Gustav runt på skolan och se det som är speciellt med Høsterkøb skole, nämligen deras arbetszoner i klassrummen. De har en beskedszon, där man har genomgång med eleverna och delar ut arbetsuppgifter, en arbetszon (olika bord med plats för ett fåtal elever) och fri placering ( en mer ”hemmaliknande” hörna i klassrummet eller utomhus.). Det var skolans eget beslut att genomföra denna zonindelning och det utformades tillsammans med eleverna. Man arbetar mycket med medinflytande, och en del av det är att eleverna får bestämma var de bäst kan utföra sina uppgifter.

Vi har också en projektdag varje vecka, berättar Gustav, som vi lärare planerar tillsammans. Det kan vara allt ifrån bygga ett dinosaurielandskap i en pizzakartong, programmera, skriva om ett djur m.m. Det finns även ”fælleskabsdage”, där det handlar om att stärka ”fælleskabet” på skolan. Det är ett viktigt ord här. På fællesskabsdagarna planerar olika grupper vad hela skolan ska göra, och så delas eleverna in i grupper ifrån 0-5 klass, som ska samarbeta.
– Vad är det för skillnad att arbeta på en svensk eller dansk skola?
– Det går snabbare med förändringar, menar Gustav. Det var t ex så, att vi hade en föreläsare på en fredag som pratade om något som var intressant och gav mening, och därför började vi att prova hennes undervisningsmodeller måndagen efter.
Det här med att något ska ”ge mening för eleverna” återkommer ofta i vårt samtal. Utifrån sin erfarenhet menar Gustav att man i Danmark tänker mer på ” vad som ger mening i sammanhanget” än vad som sägs i styrdokument.
En annan skillnad, enligt Gustav, är att skiljelinjerna mellan olika yrkesgrupper är skarpare i Danmark (t ex fritidspedagog – lärare). i Sverige arbetar man mer gränsöverskridande på detta område.
– Så var det detta med arbetstiden…?
– Man har mer förtroendearbetstid i Sverige – här i Danmark har jag 37 timmar på skolan och 2-3 timmars förtroendearbetstid. Mer förtroendetid kan skapa en frihet i arbetet. Frihet kan var positivt för arbetet och skapa glädje, men det finns också risker med att det blir för mycket jobb, mer stress. Man har kortare sommarlov och jullov i Danmark, både elever och lärare.

Idyllen på landet har också sina nackdelar. Man har svårt att använda sig av kulturaktiviteter, för det är långt att resa och inte så bra förbindelser. Men i år har man haft ett ”Åben skole-projekt” (likt skapande skola) med Cirkus Baldoni på skolan. Eleverna fick träna och genomföra en föreställning med artisterna på hemmaplan – en stor succé!

Blir du nyfiken på att veta mer om dansk grundskola så kan du läsa här: övergripande
och kursplaner.
Läs mer om ”åben skole” här.

Vill du ha kontakt med en dansk skola så kan jag kanska hjälpa till – hör av dig!