Publicerat:

Med normkritisk blick på kulturen

Via Kulturkartan erbjuds Malmö stads elever ett stort utbud av kulturupplevelser, allt från dansföreställningar och teater till graffittiworkshops och konserter. Mycket av det som erbjuds är innehåll som kulturförvaltningens institutioner har i sin programverksamhet riktad till skolan. Men vi har också en fantastisk referensgrupp att diskutera övriga inköp med. Våra medlemmar i referensgruppen och en del av deras elever följer med oss på olika utbudsdagar där vi tittar på film, teater, dans och musik som t ex Riksteaterns Scenkonstdagar för barn och unga som vi var iväg på nu i oktober.

Det här läsåret har vi lagt extra fokus på att diskutera det vi ser ur ett normkritiskt perspektiv. Det var en reflektion hos en rektor som satte igång de här tankarna hos mig. Rektorn påpekade att den ”vanliga finkulturen” som erbjuds sällan skapar möjlighet till identifikation eller igenkänning hos just deras elever. Eftersom jag nyligen gått processtödjarutbildningen inom normkritik tänkte jag att detta är något vi i referensgruppen faktiskt kan hjälpa till att påverka.

Sagt och gjort, tillsammans med referensgruppen har jag och mina kultursekreterar-kollegor fördjupat oss i ett antal frågeställningar som vi bär med oss när vi ska diskutera innehåll till Kulturkartan. Ett analysverktyg vi fördjupat oss i är ”Förväntat eller överraskande” som tagits fram av Teatercentrum. En liten handbok som ger exempel på aspekter man kan titta på som t ex Vilka roller finns i föreställningen? Vad tillskrivs rollerna för klassbakgrund, ålder, etnicitet eller könsidentitet t ex. Vem har tilldelats vilken roll? Vilken roll bestämmer…? tar initiativ…? blir kär…? bryter mot lagen…? osv.

Det finns även frågor om allt från upphovspersoner och gestaltning till målgrupp och publikmöte. Syftet med att vi ska ställa oss dessa frågor är att i förlängningen kunna erbjuda ett kulturutbud som ALLA Malmös elever kan relatera till.

En reflektion som jag bar med mig efter vårt senaste samtal kring scenkonstutbud var att det är ett väldigt homogent skådespelarskrå vi har inom barn- och ungdomskulturen just nu. Många scenkonstgrupper arbetar hårt för att uppväga detta genom att i text, gestaltning och scenografi inkludera olika etniciteter, funktionsvariationer, könsidentiteter osv. Eller genom att låta smink, kostym och ljud sudda ut markörer som kön, ålder och språk och därmed tillgängliggöra föreställningen för fler.

Kreativiteten när det gäller den goda viljan att inkludera alla på scenen har inga gränser och det är glädjande att se. Men faktum kvarstår, att kunna identifiera sig med en yrkesperson man ser upp till skapar en känsla av att själv kunna bli detta när man blir stor.

Därför är det superviktigt att alla typer av människor får ta plats på scener, i konserthus och på konsthallar. Och att vi som bestämmer vad våra elever ska få uppleva reflekterar över vad vi erbjuder dem så att möjligheten till identifikation och drömmar om ett framtida yrke inom kulturens värld kan vara en dröm för alla.

 

FAKTA: Referensgruppen för Kultur i skolan består idag av 17 personer med lite olika yrkesroller från olika skolor samt kultursekreterare från grundskoleförvaltningen och kulturförvaltningen. Vi är tyvärr fortfarande en homogen grupp vi med, så om du jobbar i en grundskola i Malmö och känner att du kan hjälpa oss att bidra med ett normkritiskt öga på kulturen får du väldigt gärna anmäla ditt intresse att vara med i referensgruppen till maggi.ottarsdottir@malmo.se.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.