Gå direkt till innehållet

Publicerat:

Hur syns barnkonventionen i skolbiblioteket?

En hand skriver på ett papper om barnkonventionen

Det är en solig dag i början av mars och på Utvecklingsavdelningen har en grupp skolbibliotekarier och skolbibliotekspersonal samlats. Vid detta tillfälle ligger fokus på Barnkonventionen. Barnkonventionen blev den 1 januari 2020 lag i Sverige. Gustavo Nazar och jag, Maria Schedvin har satt samman ett utbildningstillfälle för att lyfta barnkonventionen i ett skolbibliotekssammanhang.

Få mer kunskap om barnkonventionens roll i skolbiblioteket
Vad betyder barnkonventionen för skolbiblioteket som rum och verksamhet och hur kan vi synliggöra och arbeta med barnens perspektiv i skolbiblioteket? Det är det centrala i vår träff och syftet är att alla deltagare ska få mer kunskap om barnkonventionen. Deltagarna ska också få förutsättningar för att kunna koppla ihop barnkonventionen med arbetet i skolbiblioteket samt att göra detta i ett kollegialt sammanhang med skolbibliotekspersonal på skolor i andra områden.

Skapa gemensamma kopplingar
Vi börjar med att lära känna varandra lite bättre. Vilka skolor kommer vi från? Vem har läst samma bok som mig? Vem har ett husdjur? Det visar sig att ingen har hoppat fallskärm (även om det står på Gustavos bucket-list). Genom att hitta ledtrådar och fokusera på likheterna mellan oss främjar vi dialogen vi kommer fortsätta ha under eftermiddagen.

Introduktion av barnkonventionen
Därefter tar Gustavo vid. Han arbetar som barnrättsexpert och tillhör Normer och värden på Utvecklingsavdelningen på Pedagogisk inspiration i ett förskole-grundskole-gymnasieperspektiv. Han är precis hemkommen från en studieresa med personal och elever som besökt Auschwitz och berättar att kopplingen till att Barnkonventionen blivit lag aldrig varit tydligare för honom i förhållande till det som hände under förintelsen. Barnens rättigheter är en del av de mänskliga rättigheter som så starkt formulerades efter andra världskriget.
Vi lyssnar till Timbuktus låt ”Inte stor nog” och funderar.

Vad är det som gör barns rättigheter så annorlunda från de vi räknar till vuxna? I vilka sammanhang möter vi barnens känsla av att vara “för liten”. När blir vi stora nog? Vi får mer sammanhang kring hur Barnkonventionen är uppbyggd och att det inte går att frikoppla någon av de 54 artiklarna.

Skolbibliotekens roll
Grupperna får undersöka vilka artiklarna är och en grupp fastnar i artikeln 17 om Information.
“Alla barn har rätt att ta del av information från massmedia, som syftar till att främja deras välfärd och utveckling. Massmedia ska därför uppmuntras att sprida information särskilt riktad till barn, samarbeta över gränserna, producera barnböcker, sprida information på minoritetsspråk samt skydda barn mot skadligt innehåll.”
Vad innebär det här för skolbibliotekens arbete? Hur ska vi tänka kring arbete med nyheter? Vilka nyheter möter barn och när? Hur kan skolbiblioteken vara kompensatoriska?

Gruppdiskussioner tar vid
Därefter går vi över till ännu mer konkreta uppgifter. Fyra frågeställningar kopplade till fyra av artiklarna som starkt hänger ihop. Varje grupp får diskutera respektive fråga i fyra minuter. Varje grupp fyller på varje fråga. De viktigaste tankarna sammanfattades så här:

Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
Vilken kompetens har vi att möta och respektera barn?
De formella kunskaperna kring barn finns inte direkt i bibliotekarieutbildningen utan vår erfarenhet ger oss verktyg för att möta barn. Det finns en stor frihet att vi oftast möter barnen utanför en bedömningssituation där vårt fokus är att lyssna till barnens tankar för att kunna ge vägledning att ge rätt bok till rätt barn. Det ställer krav på ett relationsskapande arbetssätt.

Artikel 3
Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ.
Hur diskuterar vi barnets bästa i vår verksamhetsplanering?
I de olika möten och konferenser som vi ingår i är vi också delaktiga i samtalen om barnets bästa (till exempel när det gäller anpassningar). Vi möter föräldrar och får en helhetssyn på barnets verklighet i skolan, hemma och på fritiden. Vi för samtal kring elevernas situation i skolan och hemma och för diskussioner kring undervisning och bemötande i många led.

Artikel 6
Varje barn har rätt till liv, att överleva och att utvecklas.
Vilka behöver vi samverka med för att det ska bli bra för alla barn?
Vi behöver samverka med EHT, lärarna, elevkoordinator, specialpedagoger, fritidshem, föräldrar, och eleverna själva! Olika föreningar och kontakter i samhället.

Artikel 12
Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som rör det. Barnets åsikt ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Barnet skall ha möjlighet att höras antingen direkt eller genom en företrädare. Artikeln ger inte barnet rätt till självbestämmande.
Vilka metoder för barns delaktighet använder vi i vår verksamhet?
Vi använder klassråd, elevråd, biblioteksråd, fritidsråd och mentorer. Vi använder oss av förslagslådor för inköp, och omröstningar kring bästa bok. Vi använder elevernas delaktighet för att skapa boktips och för samtal samt diskuterar och inte minst lyssnar in elevernas tankar kring biblioteksverksamheten. Vi når eleverna där de är, dvs även de som inte befinner sig i biblioteket. Viktigt för elevernas förståelse i att allas röster kan höras och påverka!

Praktiska kopplingar till skolbiblioteket
Avslutningsvis konkretiserar jag några punkter som alla kan arbeta vidare med i sina respektive bibliotek.
-Hur använder du dig av Läroplanen i grundskolan?
Eftersom läroplanen (Lgr11) bygger starkt på lagar där skrivningarna från Barnkonventionen kommer igen. Hur viktigt är det att du arbetar efter läroplanens skrivningar i ditt arbete i skolbiblioteket? Speciellt kapitel 1 och 2 där värdegrund och normer och värderingar konkretiseras. Trots att det inte står specifikt något om funktionen skolbibliotekarie står det en hel del formuleringar om ”All personal skall…” Där ingår självklart även skolbibliotekspersonalen.
-Vems historia berättar i skolbiblioteket?
Vilka böcker köps in och hur synliggörs olikheter i skyltning? Vems historia berättas i klassuppsättningarna som finns på skolan? Hur kan vi arbeta med att göra en genomlysning av klass- och gruppuppsättningar utifrån diskrimineringsgrunderna för att synliggöra vilka barn det är som inte får sin röst hörd i skolbibliotekets bestånd.
-Vem synliggörs inte i ditt skolbibliotek?
För att verkligen på djupet synliggöra vem som inte inkluderas i ditt skolbibliotek kan du skapa fokusgrupper med 6-åringar, 12-åringar och 15-åringar och låt grupperna göra en kritisk rundvandring där vissa aspekter kan lyftas och analyseras utifrån målgruppens behov utifrån tillgänglighet.

Slutligen
Vi sammanfattar dagen och vilka möjligheter det finns för skobibliotekarier och annan skolbibliotekspersonal att hela tiden använda Barnkonventionen som en hävstång för sitt arbete. Jag tar framförallt med mig det Gustavo säger om att vi alla måste vara barnrättsstrateger utifrån vår profession. Jag tar också med mig de kloka tankar som deltagarna lyfter kring hur de vill fortsätta sitt arbete i skolbiblioteket med att analysera inköp, rummet och framförallt att arbetet med Barnkonventionen inte checkas av på FN-dagen utan genomsyrar hela verksamheten, alla dagar.

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy and användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.